Upp-och-ner och fel

Ett lite upp-och-nervänt och feligt inlägg.

---

 

En godisklubba bland glassen.

Nej, det är ingen bra dag idag. Regnet, som vanligen brukar fylla mig med ro, bara öser ner. Det har öst hela dan. Då tröttnar även en Toffla. Sen har jag ont i magen, humöret är i botten och jag skrek åt min älskling tidigare. Skrika ska man inte åt varandra och det är verkligen inte nåt jag normalt sett gör. Det känns som om jag är upp-och-ner idag.

På ICA Solen var det också lite upp-och-ner, men jag hittade billig lax som fick följa med hem (middag för två, tre gånger). I glassfrysen låg en godisklubba och frös. Jag känner mig lite som den just nu i tillvaron. Upp-och-ner. Fel. Frusen.

En snabb sväng in till Morgonen blev det för att hämta en hårresande historia som ska följa med till mamma på onsdag. Dess ägare stod smärt som en yngling och stekte mat när jag anlände. Jag har en förmåga att komma på visit vid fel tillfällen, tror jag.

Upp-och-ner-vända Ballerinakex? Nej, Ballerina mjölkchoklad.

Hemma i Himlen träffade jag de två äldsta bonusbarnen. Äldsta bonusdottern har jag inte sett på flera månader, men vi telefonerade för ett tag sen. Äldsta bonussonen berättade om ett spännande litterärt verk som han upptäckt på jobbet. Jag kände hur jag nästan började dregla. Men huruvida det är värt 7 000 spänn eller inte återstår att se. Och oavsett pris så har jag definitivt köpstopp på böcker just nu!!! *tar mig själv i örat – hårt* Anna bjöd på kaffe och Ballerinakex som var lika upp-och-ner som jag – chokladkexet ska väl ligga underst och det ljusa kexet överst? Jo men det var visst en ny sort som heter Ballerina mjölkchoklad. Väldigt goda var kexen och jag och bonusdottern gjorde vårt bästa för att sluka dem.

Hemma i New Village har tennisbanan nu börjat samla så mycket vatten att den snart kan tas för en pool. Jag har telefonerat med mamma idag igen, men bara 25 minuter. Igår blev det 50 minuter. Jag lyssnar mest. Mamma har ett behov av att prata. Jag vet hur det är. Anna behöver också prata, för lite oroligt och fundersamt är det inför ”ägarbytet” på jobbet i veckan som kommer. Själv pratar jag mest här på bloggen, men nu ska jag gå och laga söndagsmiddag: kycklingchorizo med bröd. I morgon ska jag på besök i vården och prata lite där också. Ett jädra babbel, med andra ord. Eller ord… jag vet inte om de leder nån vart eller om tillvaron ska fortsätta vara upp-och-ner och fel.

I kväll kopplar jag av med Arne Dahl och blir än mer irriterad på Fortitude på SvT. Däremellan ska jag läsa den fiktiva brevromanen och kärlekshistorien om Ellen Key och Urban von Feilitzen. Jag fryser, magen värker och jag är trött och grinig.

Slutligen en förfrågan igen: finnes någon här i närheten som skulle kunna tänka sig att hjälpa mig med en längre utskrift eller två??? Jag betalar efter bästa förmåga. 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

”… om hon inte blir mutad med en gris… nej, kaka!..”

Ett demokratiskt och sött inlägg.

---

 

Förtidsröstare på Gränby centrum.

Nu har somliga utnyttjat sin demokratiska rättighet att rösta. Fästmön var och förtidsröstade eftersom hon dels jobbar på valdagen, dels inte är nära sin vallokal som ligger i Förorten. Det var en strid ström med folk som följde hennes exempel under fredagen på Stormarknaden.

Själv stod jag på behörigt avstånd, men ändå bredvid röstningsutrymmet. För precis intill fanns nämligen Konditori Fågelsången. Medan Anna var vuxlig och röstade stod jag och tittade på kakor, bakelser och tårtor. Och dreglade… Man blir lite sån när man har sötsaksförbud på vardagarna. Då suktar man, liksom…

Kakor, bakelser och tårtor intill röstningen. Inte konstigt att man dreglade…

Men var lugn. Även jag kan vara seriös. Självklart ska jag rösta på söndag! Min vallokal ligger på fem nä, sju minuters gångavstånd (när man har hälsporre) från mitt hem.

Idag skulle vi emellertid handla. Det finns inget roligt med att handla om det inte handlar (!) om böcker. Idag stod det bara mat och dryck på handlingslappen. Och skitsmå glödlampor. Anna vet att jag inte estimerar att handla, så hon förbarmade sig över mig – och sitt eget blodsocker (Anna är diabetiker): hon bjöd på kaffe och väldigt nyttig smörgås på konditoriet med kakorna, bakelserna och tårtorna.

Kaffe och väldigt nyttig smörgås.

Och ja just det. Det är ju faktiskt HELG idag. Då behöver man ju inte späka sig och ha sötsaksförbud! Det blev en underbart kletig toscakaka osså… Mums så söt och go´ den var…

Mums vilken kletig kaka!

Därefter gick förstås shoppingen som en dans, trots att vi skulle in på ICA Kvantum. Det var först framme vid mjölken som jag började tappa sugen. Det var nämligen inte länge sen de byggde om inne i den här affären. ÄNDÅ är det ALLTID trängsel och kaos vid mejerikylarna. Folk är som tokiga. Man kan undra om de tror att de ska bli utan mjölk såsom de blockerar ens framfart. För att inte tala om äggen… Där var det en kärr… person som kastade sig framför mig för att rycka åt sig ett tolvpack frukostägg. Maj gadd, det fanns flera tolvpack, så det räckte till oss båda två och blev över…

Ute i bilen satt jag efter denna traumatiska upplevelse en stund senare och försökte få adrenalinet att sluta pumpa ut sig i mitt blod. Sen fick vi bara nästa sötchock när vi tittade lite till höger. I bilen bredvid satt nämligen den sötaste jag nånsin sett vid ratten…

Sötast vid ratten i bilen bredvid.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Fult och snyggt

Ett inlägg om en loppistur, en MG-träff och en runda på Disagården.

Lördag och hyfsat väder för en utflykt ut på landet med bil. Det vill säga bara lite sol och lagom temperatur (21 grader). Vi for från stan strax efter klockan elva och anlände till Emmaus i Gryttby just före tolv.  Och det var tur, det, för det står att loppisen öppnar klockan elva på lördagar på ställets webbplats. Det är fel. Stället öppnar klockan tolv. Att det ska vara så jädra svårt att uppdatera viktig information som öppettider…

Först tog vi en runda i uthusen, utom bland kläder och skor för där luktar det så illa, tycker jag. Jag hittade ingenting där som jag ville ta med mig hem, men Fästmön gjorde ett bokfynd till Kronprinsen.

Innan vi fortsatte in i finhuset (huset där alla fina saker finns) tog vi var sin glass. Annas glass var svart och grå, såg inte alls god ut. Men det var den.

Vi tillbringade en lång stund i bokrummet, men jag hittade ingenting där heller. Idag hittade jag bara fula saker här, faktiskt! Innan vi for hemåt tog vi en fika och det var goda mackor – även om de var bredda på fel sida, enligt oss.

Eftersom dagen blev finare och finare bestämde vi att stanna till vid Disagården. På dess parkering var det MG-träff och vi dreglade över alla snygga bilar…

På Disagården gick vi runt en bra stund. Det var ju inte lika hett idag som när jag var där med Inger och Fia. Anna upptäckte att jag visst hade haft rätt: där fanns ett hus i vilket Annas släkt på pappas sida har bott!!!

Vill du se på Annas bilder, kan du kika på Instagram.

Mina bilder från dagen hittar du här:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort.

Read Full Post »

En dag full av… diverse…

Vart den här dagen tog vägen vet jag inte, men den försvann i ett nafs. Jag var inte ute i Himlen förrän runt 14-tiden. Då grejades det för fullt här. Det ska ju födelsedagsfiras i morgon och adventpyntas och hej och hå.

Mycket snö har det kommit även här ute. Parkeringsplatsen behövde tack och lov inte skottas, för det var sån där tunn pudersnö som man nästan kan blåsa bort. Rätt vackert här ute, men det här med snö är vackrast att bara betrakta, inte tampas med på ett eller annat sätt.

Mycket snö här. 

Sen for vi iväg ut på äventyr shopping. Det blev en nästan lite religiös upplevelse, för jag träffade på Buddha. Eller var det inte en avbild av mig själv..?

Buddha eller jag? Lika tjocka och lika stora tuttar, i alla fall.

Fästmön var inte riktigt nöjd med turen, men hon är ju alltid, alltid söt.

Anna i en ljusportal.

Sen for vi till bästa ICA-affären, ICA Solen. Dagen till ära var det pepparkaksbjudning. Jag tror att jag åt minst fyra stycken hjärtor och ganska stora var de. Dessutom kom en tjej och bjöd på kolor. Gissningsvis var hon i maskopi med nån tandläkare.

Vid Solens delikatessdisk stod vi och dreglade en stund innan vi påkallade nåns uppmärksamhet.

Med denna påkallade vi uppmärksamhet. 

Vi hade tänkt köpa en bit ost till vinet jag hade med mig, men det blev tre bitar: en sedvanlig cambozola, en bit Blue alp och så en bit jämtländsk camembert. Vinet var riktigt fylligt och kryddigt och passade bra till kycklingfilén Anna och jag åt till middag. Lite senare ska vi testa det till våra ostar, men redan nu kan jag säga att detta är ett synnerligen prisvärt rödvin – för endast 69 kronor! Jag är mycket förvånad!

Jämtländska ostar.

I övrigt har dagen gett mig en storvinst i Wordfeud över Mästaren själv (enligt honom, alltså…). Vi har ytterligare en match på gång. Dessutom har Caramellberg inbjudit mig på ett parti som hon ligger under i – jag leder med 39 – 32. Det ger ju en indikation om var vi landar, tycker jag.

Dagens middag hämtade jag från Kreta, för husmor slår till i kväll och bakar värsta kakorna och då måste middagen snabbt klaras av. Killarna åt pizzor, hemmavarande dotter burgare och strips och vi åt kyckling och potatisklyftor. Den blivande 20-åringen är på lokal i kväll och blir firad av sina vänner.

Och snart, min vän, är klockan 20.00 och då blir det… lördagsgodis!

Livet är kort. Och rätt gott ibland.

Read Full Post »

Don’t worry!

Påskägget är påfyllt och strax serveras Swedish Sandwich Cake… Jag svälter inte ihjäl idag heller!

Härligheter som väntar…

Jag går närmare och tittar lite…

Sluta dregla!

Read Full Post »

Skitsnack

Nu blir det skitsnack, så den som är känslig bör sluta läsa!

 

Magen är upp-och-ner. Dels har den fått en ny medicin, dels har jag slutat med magsårsmedicinen. Den nya medicinen har inget med magen att göra utan mitt blod. Det där trilskandes elementet i kroppen som vägrar samarbeta med mig. Läget är som det var hösten 2010. Nivåerna är i botten. Det enda värde som är bra är visst B12 just nu.

Jag gillar inte när kroppen bråkar. Jag gillar inte att vara sjuk och svag. Men det hjälper inte att gnälla, bara göra som doktorn säger. Doktor Jan tycker att vi ska börja leta efter min blödning inne i magen, via gastroskopi. Jag gav motvilligt med mig. Den enda undersökning jag lär vägra att göra om det blir aktuellt är tunntarmsundersökning. Det är det absolut värsta jag har varit med om. Tänkt dig gastroskopi gånger tusen. Tunntarmen är nämligen en lååång jävla tarm. Med gastroskopet går man bara ner genom svalget och glor i magsäcken och där runtikring, typ,. Vid tunntarmsundersökningen går man ner från näsan och en bit i taget, lååångsamt och plååågsamt. (Jag får ännu mer ont i magen när jag tänker på detta…)

Ett gastroskop med lite olika tillbehör… 

Min reaktion på nya medicinen borde ha varit svart och stopp. Det är ljust och löst och om jag inte har en toa nära får jag panik. Magsåret – om det nu är ett sånt eller bara en reaktion på utebliven medicin – värker och bränner som om jag har svalt en näve snus. Jag har inte kräkts än, men nästan.

Tro nu inte att jag mesar och är hemma från jobbet. Aldrig! Jag älskar mitt jobb alldeles för mycket för att ligga hemma och gnälla. I stället skriver jag av mig på bloggen på fikarasten. Jag behöver bara få ur mig en massa gnäll och jag behöver inga goda råd. Tror jag. Jag vill vänta ett par dar och se hur magen reagerar.

Fästmön jobbade till klockan 20 igår. När jag körde hem från hennes jobb upptäckte jag att ena strålkastaren på bilen hade pajat. Det är inte bra, eftersom det ofta är mörkt när jag kör. Jag har bara bytt lampa bak, framlampor är nåt man kan få magsår av att försöka ge sig på att byta. Därför ringde jag Clark Kents* doktor. Vi ska få komma dit före halv tolv eller efter halv ett idag. Perfekt! Toyota kan man verkligen lita på!

Tillbaka till skitsnack! En del har synpunkter på min och min storasysters sms-konversation ibland. Därför kommer här bara delar av den. Ingen förklaring vad den handlar om, för då blir folk så arga, så arga och tycker att vi är två Tant-Troll. Och det är vi ju…

Lillasyster (LS):

Usch vilken jobbig människa. H*n låter som om h*n har kissat på sig.

Storasyster (SS):

Fnissar.

LS:

Storasyster fnissar, Jobbig Människa kissar.

SS:

Fnissar ännu mer.

LS:

Kolla, alldeles prickig i fejan!

SS:

Bergis mässlingen.

LS:

Inte ett dugg intresserad av pengar, eller…

SS:

Aslarvigt.

LS:

Kolla skålarna. Fula som stryk.

SS:

Skitfula.

LS:

Hur kan människan klä sig så där?

SS:

Hon borde skämmas. Ska jag bita henne?

LS:

Cool tant, 90 bast och står i bara underkläderna i TV!

SS:

Hon är så ball.

LS:

Så tyst du blev.

SS:

Jag dreglar över kläderna.

LS:

Hon kanske är din storasyster.

SS:

Ja, vi måste vara släkt.

LS:

Suck, en föreläsare.

SS:

Möcke trist.

LS:

Kolla tänderna!

SS:

Som en haj.

LS:

Å vilket tragiskt öde, underbar konst ju.

SS:

Fantastisk tavla, stackars Hugo.

LS:

Nu gick Anna. Jag är nog tråkig.

SS:

Du är aldrig tråkig (U gick också nu)

LS:

Vad är det för skvalande i bakgrunden?

SS:

Nån som kissar jättemycket!

Jaa, vi är jättebarnsliga och verkligen elaka Tant-Troll, men vi fick skratta lite under knappt 45 minuter våra krämpor till trots. Den som har problem med att vi har roligt en kort stund bör sluta läsa min blogg helt och hållet.

 

*Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Mat och prat och paket

Planerna för morgondagens kvällstur till Tomten är nu smidda. Jag ser VERKLIGEN fram emot slädfärden – jag har ju aldrig haft den äran tidigare! Hade det varit brist på snö hade hästen dragit en vanlig vagn – och bara det hade varit ett äventyr för mig. Vänliga ”svärmor” har varit så orolig för att jag som inte är köttätare ska bli mätt och har nu ordnat en vegetarisk tallrik till mig. Hoppas bara att jag inte slipper sillen, för se sill är min favorit på julbordet. Det ska också helst vara en eller ett par Östgöta sädes till den, men i morgon kör jag bil så då får det bli vatten. (Bara så du vet så sitter jag framför datorn och dreglar…)

Drömbord, eller hur..?

                                                                                                                                                                      Av allt matprat blev jag så inspirerad till lite julmatshandling så jag och Clark Kent* åkte till Stormarknaden. En bra idé, för övrigt, om man vill känna sig ungdomlig. Jag kan meddela att jag sänkte medelåldern på bygget drastiskt… Och då är jag själv tant, ju… Och med pantkvitton och bonuskuponger räckte pengarna – jag har till och med tre kronor över. Nu är ju inte ALL julmat inhandlad, men mycket. Nog är jag inte helt ”dyskalkylistisk” ändå??? 😉

Lite så här blev det ändå, trots att jag ju inte kunde handla all julmat idag…

                                                                                                                                                               Ett par paket har också ordnats idag, ett till mor på julafton och ett till Den Mest Älskade. Den som kikar i almanackan förstår varför!

För övrigt skrapade jag en av trisslotterna som jag vann på mammas lott  innan jag for, men dessvärre var det ingen vinst på den. Därför är jag ÖVERTYGAD om att det är vinstlotten som ligger oskrapad och intakt kvar på bänken i mitt kök, eller hur???

                                                                                                                                                         *Clark Kent = min smutsige lille bilman

Read Full Post »