Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘dött’

Ett risande inlägg.


 

Träd på kyrkogården

Ett vackert träd på kyrkogården med alla grenar och kvistar orörda.

På kyrkogården var det rätt dött. Ja, alltså… Oj då, jag menade verkligen inte att skämta om döden. Det jag menade var att några penséer inte hade planterats ut än. Det är för kallt om nätterna fortfarande. De gula påskliljorna vi hade med oss stod som små solar i den lilla gröna plastvasen. Vi var också en tur till mammakusinen B:s föräldrars gravplats och satte några påskisar. Mamma satt i bilen och pekade med hela handen (!) och tyckte att jag skulle slita kvistar från björkarna i backen ner mot det som en gång var Rivoli, ett disko på yngre stenåldern. Jag blev mycket upprörd och hävdade att det var brottsligt. Och så fotade jag ett vackert träd i stället.

Men ett påskris skulle vi ju ha. Jag lovade därför att ta en promme längs med sjön efter middagen (korvkiosken lagade maten i kväll igen) och leta efter fallna eller kapade kvistar som låg på marken. Det blåste ganska kallt och var inte alls lika skönt som igår. Men jag traskade på och utförde mitt uppdrag – med mig hem kom ett knippe av diverse kvistar. Vi får se om nåt slår ut här inne i värmen, med vatten i vasen. Mamma letade fram en låda påskpynt och vi behängde kvistarna med allsköns tuppar, påskkärringar och ägg. Den rätt fula ankungen blev en svan. Det ett owedigt fint owis till slut!

Detta bildspel kräver JavaScript.


Sen trätte vi om ett och annat
och saker som hade försvunnit upphittades av mig, trots att mamma INTE hade lagt dem där, det hade Nån Annan gjort. Påskfriden (?) sänker sig över Toffelmammans boning och i natt måste jag försöka sova lite mer än de två senaste nätterna. Men jag vill ju veta om DU har nåt påskris och vad som finns i det. Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om juldagen 2013.


Idag har det varit mörkt
och regnat hela dan. Jorå, jag har varit utanför dörren, men bara bort till soprummet.

Mörkt och regnigt

En mörk och regnig juldag 2013.


Mamma är inte världens mest morgonpigga,
men när klockan hade passerat elva blev jag väldigt rastlös inne i sovrummet. Eftersom det bara finns ett draperi till gästrummet där mamma huserar dessa två veckor, vill jag inte gå upp och stöka omkring i lägenheten förrän mamma är vaken. Men jag hade bra sällskap i sängen av Stephen Fry (via en bok) och Fästmön (per sms).

Efter en skål fil och lite diverse små hushållsjobb – som att vattna granen – slog vi oss ner i vardagsrummet. Idag är en riktig läsdag. Jag började med The Fry Chronicles, som jag var på sluttampen med.

The Fry Chronicles uppslag

På sluttampen.


Plockade åt mig lite godis
ur diverse skålar, för se godis måste man ha när man mys-läser en juldag!

Godis

Godis behövs på en mys-läsdag.


Mamma såg lite på TV,
men sen läste hon också. Jag tror att det är bra för henne att inte bara glo på TV, även om hon förstås på det sättet håller sig uppdaterad med vad som händer i världen.

När jag hade läst ut The Fry Chronicles satte jag mig en stund vid datorn. Ganska dött där…

Datorskärm

Ganska dött vid datorn idag.


Tog fram den första julklappsboken
och började läsa den. Det är Liza Marklunds tionde bok i serien om Annika Bengtzon och det ska visst bli den näst sista i den serien.

Lyckliga gatan

Lyckliga gatan, den tionde och näst sista boken i serien om Annika Bengtzon.


Detta var en av tre julklappsböcker
jag fick av mamma. Jag tycker att Liza Marklund skriver ganska lättsamt och spännande och jag hade önskat mig den här boken. Man kan ju inte bara läsa böcker av Nobelpristagare, om du förstår vad jag menar…

Såna här mörka och regniga dagar ger bra ursäkter till att bara slappa. Jag gjorde misstaget igen i morse att kolla jobbmejl och tar mig för min panna över människor som tycks jobba jämt. Och som tycks tro att alla andra gör det också. Vet inte hur jag ska agera i vissa frågor. Jag får mest ont i magen över vissa saker. Dålig kommunikation, till exempel. Men bort med jobbtankarna nu och in med slappare tankebanor!

På eftermiddagen blev det tecknat. Äntligen fick jag se Askungen på originalspråk!

Askungen

Askungen i eftermiddags.


Mamma förberedde maten,
jag tog vid och så kunde vi äta runt 18.20. Mätt blev jag idag också. Testade nya julöl, bland annat denna Pistonhead, Christmas Carol. Fylligt, mörkt och gott!

 Pistonhead Christmas Carol

Pistonhead Christmas Carol – fylligt och gott julöl.


Idag skötte jag utplockningen
och mamma tog större delen av disken. Skönt… Jag blir bortskämd! Och hann att se Antikrundan 25 år. Den 2 januari är det sen premiär för nästa säsong.

 Joakim på Antikrundan

Joakim med tröjorna är en av mina favoriter på Antikrundan. Notera hans skitsnigga manschettknappar!!!


Till kvällskaffet
blev det en skvätt Xanté. Jag fick en flaska i julklapp för ett par år sen och har fortfarande kvar…

Päronkonjak

Xanté – eller päronkonjak.


Lite Paradischoklad
grävdes fram till kaffet och konjaken. Det smakade inte äckligt…

 Choklad från Paradis

Choklad från en ask Paradis.


Vår kväll avslutades
med Den fördömde, där Rolf Lassgård spelar Sebastian Bergman. Första delen av två handlade bland annat om tre döda unga kvinnor.

Sebastian Bergman - Rolf Lassgård

Rolf Lassgård som Sebastian Bergman.


Jag hoppas att din juldag
har varit skön och bra på alla sätt och vis. Skriv gärna några rader här i en kommentar och berätta om den! 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om helgen.


Den här helgen
har jag haft en ensamhelg. Inte för att Fästmön och jag har gjort slut eller osams (tyvärr, tycker ju en del, dårå) utan för att jag mest ville testa om det funkade för mig. Dessutom jobbar Anna och har tidiga morgnar, vilket skulle göra att även kvällarna blir tidiga, så att säga.

På helgerna försöker jag vila, men det är svårt. Oro och funderingar vill gärna mala. Jag söker inga jobb. Däremot kan jag leta intressanta lediga tjänster som annonseras. Tjänster, som jag sen bokmärker och söker när det har blivit vardag.

På fredagskvällen bjöd jag mig på billig middag och därför kunde jag unna mig lite prästostbågar till senare. Och en öl. Och till detta… tidningen FOTO nr 11/2013 som jag hämtade rykande färsk från postboxen. Men nej. Jag har inte tagit en ny prenumeration, för det har jag inte råd med. Jag ska få tre gratisnummer av tidningen som tack för att jag har deltagit i en enkät. Detta var det andra numret och jag lusläste och slukade. Redan det första numret, som kom för ett tag sen, gillade jag mycket! En riktigt bra tidning – för den som är fotointresserad! 

Tidningen FOTO nr 11 2013

En riktigt bra tidning! Fast det är en tidskrift, i min värld.


Lördagen innebar inte
nån sovmorgon, men jag tog det lugnt hela förmiddagen. Hade en givande sms-dialog med en vän som är alltför långt borta för att ses. Det är så skönt att kunna dela saker med människor som förstår precis hur det är. I det här fallet pratade vi om hur det är att vara ensambarn. Det löser inga problem att prata, men delad börda etc etc. Jag satte mig därför ganska lätt till sinnet vid brunchbordet nånstans runt halv ett.

Helgfrukost

Helgfrukost. Eller brunch, blev det.


När det finns tid
på helgerna brukar jag – och även Anna när hon är med – äta kokt ägg. Vi har lite olika idéer om hur ett perfekt kokt ägg ska vara, men jag har naturligtvis rätt (tycker inte hon, dårå). Jag rostade bröd och öppnade en burk Robertson’s Silver shred. Brittisk citronmarmelad av högsta kvalitet och smak! (Fast den kostar ju lite mer här än på nätet och i Storbritannien…)

Tyvärr kände jag olusten komma krypande. Jag gjorde nämligen ett misstag som jag lovat en annan vän att inte göra. Tog då den vännens råd och sparkade igång lite bra musik till min strykning. Valde Agnetha Fältskogs dubbel-album som kom för några år sen – den med alla hennes stora hits på. Den ena skivan är helt på svenska, den andra på engelska. Inte vet jag vad som hände, men plötsligt blev jag bara väldigt, väldigt ledsen och grinade som en… jag vet inte vad. TROLIGEN påminde musiken om det som hände 2009 och jag gjorde nån dum koppling till nuet.

My very best Agnetha Fältskog

Den här är verkligen her very best!

VILKEN TUR, ATT JAG FICK ETT SMS JUST DÅ! Jag fick känna mig behövd en stund och passade på att göra lite nyttigheter som att införskaffa och fylla på spolarvätska. Så gick ett par timmar och jag kunde få kraft och ork att ringa mamma. Jag hoppas verkligen att griftegården sköter sitt åtagande och fixar fint hos pappa till Allhelgona. Av nån anledning hade plötsligt fru Blå erbjudit sig att gå dit och tända ett ljus. Nåja, det är ju snällt. Men jag hade ju helst gjort det själv – om det hade varit möjligt. Det är det inte. Jag har insett att jag inte är välkommen nere i södern just nu, för mamma fortsätter att leva i en lögn. Eller… hon underlåter att berätta för De Bekanta och Kusinerna hur jag lever (bara det att ett antal kusiner redan vet för att de har fattat eller för att jag har sagt nåt). Ett exempel är att hon inte nämner att jag har familj här. Det gör ont att inte få inräknas ibland… Klart att De Bekanta undrar varför jag inte kommer oftare på besök när jag inte har familj… Som svar på det har det hetat att jag jobbar så mycket… Denna väv av lögner är svår att ta sig ur. Och tro mig, jag har INTE bett mamma ljuga. Men det blir onekligen tilltrasslat alltihop!

Jag stod och lagade mat när mamma ringde en gång till på lördagskvällen, så samtal nummer två blev bara kort. En stor kastrull spaghetti och kycklingfärs The Old Style gjorde jag. Detta innebär att jag har middag även till i kväll.

Det var ett par intressanta saker på TV igår, men jag tog lite risker och valde att se en känslosam och jobbig film. Det gick bra, jag bröt inte ihop utan grinade bara lite. Tyckte att filmen fått oförtjänt dåligt betyg i TV-tidningen, så jag gav den högsta.

Funderar på att se säsongsstarten av Så mycket bättre i repris idag på förmiddagen. Men ibland känns det nästan som om jag redan har sett vissa TV-program eftersom folk twittrar så daaant om dem.

OM ska jag hinna med att se reprisen måste jag fixa till mig före med såväl dusch och hårtvätt som frukost. För i eftermiddag ska jag bort på söndagsfika!

Vädret är trist, mörkt och grått. Jag vaknade av sirener i morse, men kunde äntligen ta sovmorgon. Det verkar som om alla andra-  utom Somliga som har haft springtävling hela morgonen – sover också. Otroligt dött utanför mitt fönster. Bara en skata som skrattade när jag tog en bild av den allt mer nakna björken utanför arbetsrumsfönstret…

Björkar höst

Björken börjar bli naken.


Ha en skön söndag – vad du nu än gör!


Livet är kort.

Read Full Post »

Solen lyser över Uppsala lite grann även idag på påskafton. Men himlen är ljusare och molnigare och vinden som blåser är kylig. Vi traskade över till Tokerian, mor och jag, för att få lite frisk luft och kompletteringshandla. Det var väldigt kallt och blåsigt, så jag stannade inte för att fota oss. (Vi kan ju inte gå så fort eftersom mamma rollar fram.) Jag skulle inte köra bil utan fingå, och därför åkte finvantarna på!

Orange vantar
Finvantarna från Iréne.


Efter många om och men
tog jag min påskdusch, men då hade nog förmiddagen övergått i lunchtid. Jag har förberett ägghalvor med aioli, räkor, svart rom och orange rom. Halvorna ska slutligen piffas till med lite dill. Vi kom faktiskt ihåg att köpa dill – trots att Somliga (inte jag!) tog med sig en gammal handlingslapp. Jag har fyllt på korgen med svindyrt knäckebröd, så dyrt att det måste ätas med andakt. Gott som tusan och inköpt på ICA Solen, min favorit-ICA-affär.

svindyrt knäckebröd
Svindyrt och skitgott.


Men vi ska inte enbart äta ägg och svindyrt bröd
utan det blir sill, färskpotatis, lax, Janssons frestelse, kalkonetter (jag), prinskorv (mor), rödbetssallad, skinka (mor), kex och goda ostar… Har jag glömt nåt nu??? Mamma ville inte ha påskmust, så hon dricker citronbubbelvatten till medan jag kör på påsköl och Östgöta sädes. Jag har inte så mycket snaps kvar, men det blir några stycken. Och vill jag ha mer finns det faktiskt vodka i kylen. Och ljus rom. Båda flaskorna har varit min pappas, så det är nog inte mycket alkohol kvar i dem*, vilket passar mig ypperligt. Jag gillar inte att bli påverkad, nämligen.

Små söta korgar och fina påskägg har vi skippat nu. Jag har plockat fram var sin rejäl karamellskål som vi har fyllt med allehanda snask, allt med papper på eller  tagit med egna fingrar ur obruten karamellpåse. Ingen magsjuka tack vare bajsiga fingrar på lösgodiset här, inte!

kexchoklad o rollokolor
Kexchoklad och rollokolor dominerar i min skål. Rollokolorna har ju orange papper, mycket sniggt.


För tillfället har jag två Wordfeudmatcher igång,
båda randomspelplan, och båda leder jag. Men den mot Fästmön är väldigt jämn – hon har 164 och jag 166. Lite större är då ledningen på den före detta Stormästaren där jag leder med 428  mot 263. Dessvärre har vi lyckats stänga in oss i ett besvärligt läge. Vi får se hur det hela utvecklas.

Mamma sitter vid TV:n en stund, jag vid datorn. Jag har tagit med mig min styrkeelefant hit. Tror att det är här den får bo, för jag är rädd att den går sönder om jag bär med mig den överallt.

Var starkelefanten
Den är med mig vid datorn.


Nu ska jag ta en surfrunda i media
och kolla om det har hänt nåt. Det verkar synnerligen dött, jag misstänker att massor av murvlar har påskledigt. Själv har jag bara svarat på ett par jobbmejl idag. Det är OK.

Ha en riktigt go påskafton!!!


*Min pappa gick bort sommaren 2006.


Livet är kort.

Read Full Post »

SMHI säger att det är dags nu. Att sommaren definitivt är slut och hösten är här. Nätter med frost och minusgrader är att vänta natten mot fredag. Höst på riktigt blir det när dygnsmedeltemperaturen har varit under tio grader minst fem dygn på raken.

Inte gillar jag kylan, precis, men den kan vara vacker. Även det som är dött och kallt äger en skönhet. Som detta lönnlöv, som jag fotade i november förra året.

Det finns en skönhet även i det som är dött och kallt.


Naturen dör nu.
Men den är så fantastisk att den bara förbereder sig för sin återfödsel i vår. Döden är inte oåterkallelig, inte här.


Livet är kort.

Read Full Post »

Jahapp. Så sitter jag vid stordatorn hemma igen. De här dagarna hos mamma har gått väldigt fort och det känns skönt och bra att kunna göra lite nytta och hjälpa mamma med det hon faktiskt behöver hjälp med. Och vi bråkade inte alls den här gången! Vid ett par tillfällen var det fräsningar från henne, men jag påtalade detta och sen la vi ner.

Resan gick väldigt bra idag. Det var inte så mycket trafik, vädret var toppen och väglaget hur bra som helst.


Här är jag halvvägs ungefär, det vill säga på väg att svischa förbi Arboga.

                                                                                                                                                      Den nya dragningen av E18 utanför Hummelsta – till Hummelstabornas glädje (de vill ju inte åka genom sitt eget samhälle men utanför går bra. När de ska till sina jobb, menar jag.) – öppnades i måndags. Jag var lite spänd på hur vägen skulle vara, men blev glatt överraskad! Hastigheten var höjd till 120 och man passerade två tunnlar som gjorde resan lite roligare! (Ja, jag ÄR barnslig!)


Här närmar jag mig den första tunneln och Uppsala län.

                                                                                                                                                      Inne i tunnlarna var det mörkt och mysigt. Se bara!


Lite spännande att köra in i mörkret.

                                                                                                                                                           För första gången tog hela resan kortare tid att köra för mig än tre timmar – jag körde på ungefär två timmar och 45 minuter. Det var häftigt! Hemma på Farmen (The Funny Farm) var det dött, stängt och ogästvänligt som vanligt, men det skiter jag i, jag bara bor här ibland.

Jag ringde mamma nästan bums jag kommit in och hon var glad att höra min röst i alla fall, även om hon tyckte att det hade blivit tyst och tomt när jag åkte. Det känns bra att jag dels mådde så pass bra fysiskt som jag gjorde så jag orkade med lite tjat och tämligen mycket ältande, dels att jag kunde dölja att jag hade två rätt svarta dar.

Inte vet jag vad som utlöste svartigheten, men så snart jag slår upp mina ljusblå på morgonen börjar jag älta. Det är bara så dumt! Jag vet med mitt förnuft att jag aldrig får några svar och jag vet att jag snart hamnar i rött läge vad gäller ekonomin.

Frågan är vad jag ska göra rent praktiskt för att försöka skjuta problemen lite på framtiden. I vart fall ska jag strax knåpa ihop en ansökan, men det känns ju rätt tröstlöst, ärligt talat. Jag funderar starkt på att mejla ansökningar där det bara står ordet ”bajskorv” eller ”bajs” på hela pappersarket. Det ger mig säkert uppmärksamhet, om inte annat…


Bajs kanske är The Magic Word???

                                                                                                                                                            Solen tittade fram en stund framåt kvällningen. Jag visste att Anna hade kurs i eftermiddag och att hon skulle gå kvart i fyra, så jag messade henne att jag skulle komma till hennes jobb. Tyvärr hade hennes mobil dött under dan och jag måste ha missat henne med två, tre minuter. Så det blev ingen puss eller två idag heller… 😦 Men vi ska telefonera senare och så ska vi förstås ses i morgon.

I morgon bitti ska min favvo-Mona få ta hand om min skalle. Trots att hon klippte extra mycket sist har jag fått en kalufs uppe på huvet igen.

Tvättmaskinen får jobba lite just nu, själv ska jag spotta i nävarna och skriva en ansökan. Belöningen blir att sitta framför TV:n klockan 20 och glo på Babel.

Read Full Post »