Hur ska jag skriva..?

Ett inlägg om skrivande.

---

 

Hur ska jag skriva? Jag vet inte. Det jag vet är att det är dags att ta nya tag på riktigt. Sen får små personer och varelser med svans darra. För ord kan ju, som bekant, vara vassare än bladet på en värja. Det fattade redan Shakespeare och han levde på 1500-talet… (Visste du förresten att Wille både föddes och dog den 23 april? Han döptes dessutom på min födelsedag, 398 år innan jag föddes…)

Läs Willes ord och begrunda!

Mina inbjudningar lämnas obesvarade. Det händer att jag får ett generat leende. Då förstår jag svaret. Självfallet får jag inga inbjudningar för egen del. Vems är det första ordet? Vem får det sista?

Och jag som inte ens har bestämt mig för vilken färg på bläcket jag ska använda… NEJ! Tala inte om för mig hur jag ska välja. Det är ett beslut jag själv måste ta.

Vilken färg på bläcket ska jag använda? DET kan ingen tala om för mig, det måste jag bestämma själv.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ett ljus i ljuset och ett herrans liv i Herrens hus

Ett lite ledset inlägg. Och lite ilsket. Och försonande.

---

 

Ett ljus för pappa den 24 juli 2014.

Det är nog så att känslorna sitter lite utanpå idag. Efter en dusch klädde jag mig så att jag täckte ben och axlar och for till Gamla Uppsala kyrka för att tända ett ljus för min pappa. Det var inte många ljus tända i ljusträdet, denna ljusa, heta julidag. Men nu står det ett där, inköpt för fem kronor, och lyser för min pappa Carl-Erik.

Jag ville ha en stunds ro med mina tankar. Jag ville sända meddelanden till pappa, inte som sms utan som tankar. Men det var ett herrans liv i Herrens hus. Det skulle visst bli dop. Det var inte barnet som stod för gapet och skriket utan dess farmor. Jag kände hur jag kokade. Ja, jag blev så arg att jag höll på att explodera i Herrens hus och säga några riktigt fula ord. Fast det gör man ju inte, inte ens jag. Och så tänkte jag på pappa som säkert skulle ha varit förstående, prästson som han var, inför den uppspelta farmodern som snart skulle se sitt barnbarn döpas. Så vem vore jag om jag tog ifrån henne glädjen genom att svära åt henne och säga åt henne att hålla käften dämpa sig? Jag skämdes över min ilska och tänkte på hur många gånger den satt mig i klistret. Åter nånting jag behöver jobba mer med!

Två tårar föll. Sen gick jag ut i den vackra julidagen. Den är precis lika vacker och varm som den var för åtta år sen när pappa gick bort. Det var väl därför de skulle bada. Så om det hade varit dåligt väder hade pappa kanske levt idag..? Om inte om fanns…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Det är MIN dag idag!

Ett egoistiskt inlägg.

---

 

Den 4 juli är MIN dag och ingen annans.

Idag är det MIN dag! Det har det varit ända sen den där dan i juni på äldre stenåldern när jag döptes. Att det tillkommer andra som försöker sno åt sig dan gillar jag inte!

MIN dag började jag med lite sovmorgon, faktiskt. Ända till halv åtta. Maj gadd, det får inte bli en vana… Kan ge mig den på att jag är astrött i morgon bitti när jag behöver gå upp i tid eftersom jag har ett tåg att passa… Nåja, det får bli högst ett glas rött till maten i afton.

Den första stunden på dan försöker jag för det mesta stänga ute privata delar av sociala medier, telefoni och mobiltelefoni för att ägna mig åt jobbsökeri. Det är inte för att jag vill vara otrevlig utan för att jag behöver sitta koncentrerat och skriva, kanske leta. Idag hade jag tre annonser reserverade för jobb som skulle sökas. Men en annons blev borttagen under natten. Fick därför ägna en stund åt att leta en ny. Desto bättre, faktiskt, för jag hittade ett jobb som jag verkligen skulle bli glad om jag finge (<== notera konjunktivformen!)

Medan jag satt och knåpade ihop en otroligt säljande ansökan (<== ironi) trillade det in gratulationer per sms. Underbara, arga Klara studerar uppenbarligen kalendern! TACK! Jag skäms faktiskt, för jag lyckades missa Klaras födelsedag för ett tag sen… Men det handlar kanske om att det har varit rätt mycket omkring mig de senaste månaderna. Jag har fått lite svårt att sortera vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt i livet. Vänner som Klara sorteras definitivt under kategorin VIKTIGT!

En del av förmiddagen har jag ägnat åt att slåss lite med Storebror, min gamla dator. Jag behöver verkligen köpa en ny och hoppas att det blir en shoppingtur nästa vecka tillsammans med min livstids dataexpertkonsult. (Ja, alla är ju konsulter nuförtiden, ända sen 1980-talet, faktiskt.)

Ett hjärtekort från mamma.

Men så gick jag ifrån min hemmaarbetsplats en stund och satte mig vid köksbordet för att öppna det där kuvertet med kaffefläcken på. Det låg ett väldigt vackert kort inuti med ett stort hjärta på.

Och mycket riktigt var kortet från mamma! Det innehöll en Trisslott och en peng. Pengen ska jag använda till fika i morgon, Trisslotten sparar jag till en dag när det bara känns trist. Mamma ringde sen också och då lovade jag att unna mig nåt smaskigt.

Men bäst av allt var det att få nåt som alla borde få av sina mammor… Jag hoppas att du har fått många såna här genom åren:

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Projekt Storstädning: Vardagsrummet

Ett slutgiltigt inlägg.

Äntligen är Projekt Storstädning i hamn! Jag har styrt skutan som värsta envåldshärskaren, tagit delmålen ett efter ett och nu är jag klar. Idag gjorde jag mitt hems sista rum, vardagsrummet.

Jag vet inte om dagens värsta var gardinstångseländet eller vitrinskåpet. Båda är krångliga, men i alla fall vitrinskåpet har också sin charm. Vitrinskåpet är för övrigt en Billy-bokhylla som jag har ”offrat” för mina glas skull. Hyllor och dörrar av glas förvandlade det till vitrinskåp, fast möbeln egentligen behövs med sina trähyllplan i arbetsrummet…

Det finns så många glas, framför allt, i vitrinskåpet som jag inte använder. Men jag vet inte vad jag ska göra med dem. Kasta dem vill jag inte och de är för dyra att bara skänka till loppis. Kan vara bra att ha när det blir tuffa tider igen. Fast… Måsen-delarna har jag ju inte lyckats sälja, trots annons både här och på Blocket. Det var nån som hörde av sig med ett riktigt skambud och hellre än att acceptera det behöll jag delarna. Vi kanske ska använda dem nu i jul när mamma kommer?

I övrigt blev dammningen av alla prylar i vitrinskåpet en sorts walk down Memory Lane… Här finns saker som jag har fått vid speciella tillfällen, här finns glas från mormors och morfars hem, mammas dockservis och till och med tio tallrikar, en karott och två uppläggningsfat från pappas farfars hem! Han, farfar Hurtig, som grundade Hurtigs barnhem i Grankulla i Finland, men som har sin sista viloplats på kyrkogården i Solna, av alla ställen… Barnhemmet i Grankulla finns dock kvar.

Först bland grannarna (?) med julgardiner är nog jag nu. Men de ser inte så jättejuliga ut utifrån och jag orkar inte krångla med den där förb. stången upp och ner. Jag är ute i god tid, helt enkelt.

När jag har tvättat av mig den värsta städsmutsen och borstat bort de största dammråttorna ur håret ska jag traska över till Tokerian och köpa mig nåt gott till middag. Med

nåt gott

menar jag troligen en grillad kyckling. Det finns lite potatisklyftor i frysen om jag vill ha det till. I morgon får jag två gäster, varav en ska äta med mig, men den maten tänker vi på i morgon.

Och nej. Jag glömde inte att gnussa badkaret efter allt skurvatten!

Här är några bilder från storstädningen i vardagsrummet:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort.

Read Full Post »

Skitsnack och annat nära och i omvärlden

Fästmön är en rolig flikka! Hon gillar att retas, hon. Men ha ha LÅNGNÄSA, jag hann till toa! Problemet är bara att det inte är så roligt att vara på toa med mig just nu. Därför lite omvärldsspaning för att se om det snackas skit eller vad där ute också…

• Inte hett som i helvetet, men i Dalarna slogs ändå värmerekord för säsongen idag. Det var 13,5 grader i Skeppmora, var det nu ligger..? Det förra rekordet på 12,5 grader var från 1878.
• Kyssen som sprids över hela världen – äntligen kunde soldaten Brandon få kyssa sin pojkvän Dalan. Det är äntligen OK för amerikanska soldater att vara gay… Kolla känslan! Ett underbart foto!!!
• VAB-reglerna kan ändras. Försäkringskassan gör bra saker också. En sån bra sak är att man går igenom sina krångliga regler. Ett resultat av det kan bli att kravet på att anmäla sjukt barn redan första dan kan försvinna; ett annat att man kanske slipper VAB-intyg. Det vore ju inte helt fel…
• Kvinnliga chefer stressar dubbelt så mycket som manliga. Detta kan ha att göra med att kvinnor är mer omvårdande både privat och på jobbet. Eh… kom med nåt nytt… Jag trodde att vi var… mer jämställda…

AVBROTT FÖR HOTELLBOKNING TRE NÄTTER OCH FYRA DAR I SLUTET AV APRIL!!! TJOLAHOPP!!! 😆

• Svenskar är missnöjda med läkarnas kommunikation. En undersökning i elva europeiska länder visar att vi svenskar är mer missnöjda än andra med våra läkarkontakter. Ett av de främsta skälen kan vara att primärvården faktiskt är bättre i andra länder, bland annat på grund av att det saknas husläkare här. Men så ställer vi svenskar rätt höga krav på att få veta vad som händer dem. Och det tycker jag är bra! Patienter HAR rätt att ställa krav på kommunikation.
• Äntligen får Tequila heta… Tequila! Ja, det är sant! Tequila, som har varit folkbokförd som Quila, ska konfirmeras till sommaren. Men först måste hon döpas. Och då vill hon döpas till det namn hon kallas, nämligen Tequila. Efter 14 år får hon äntligen sitt förnamn godkänt av Skatteverket. Tequila bor förstås i Metropolen Byhålan och går i min gamla högstadieskola!.. Bara det…
• Telia vill att IP-samtal i mobilen ska sluta vara gratis. Nu vill man ta betalt av kunder som använder appar som Skype för att ringa gratis med mobilen. Men det var väl varken snällt eller särskilt genomtänkt, Telia?  Hur många kunder förlorar ni på detta, tro?
• Davy Jones från The Monkees har avlidit. Snyft! Han var min första idol… Men är det nån mer än jag som minns honom och bandet??? (Jag kan fortfarande titellåten till TV-serien…)
• Stina Wollter petas från Karlavagnen. Ja fy te rackarns! Stina Wollter är populär och lyssnarna har protesterat. Bryr sig P4? Nej. Idioter! Stina Wollter är för övrigt inte bara känd från Karlavagnen utan också från bordet bredvid när Agneta och jag hade en liten återseendemiddag på en Kinakrog här i stan tidigare i februari.

Read Full Post »