Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘dödsoffer’

Ett inlägg om en bok.


 

Håkan NesserDe ensamma tillhör inte nån av mina favoritförfattare. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, för jag kan inte påminna mig om att jag har läst nåt dåligt han har skrivit. Kanske är det helt enkelt så att jag inte gillar att han skriver om ett påhittat land. Ibland. Boken De ensamma utspelar sig till största delen i Uppsala. Jag lånade den i påskas av Fästmön.

Egentligen börjar boken tidigare. Men själva den aktiva handlingen inleds 1969 med att Rickard och Tomas träffas i Uppsala. De ska göra lumpen. De stannar sen kvar i Uppsala, träffar var sin kvinna och bildar tillsammans med Tomas syster Maria och hennes kille Germund blir de sex ett gäng som ofta umgås och festar. De gör en resa i början av 1970-talet. Under resan händer nåt som påverkar dem alla. Och vid mitten av 1970-talet dör en av dem i en fallolycka ute i naturen. Vid samma plats, men 35 år senare, dör det första dödsoffrets partner. Det kan väl inte handla om olyckor då, eller? Polisen Barbarotti löser fallet tillsammans med sin kollega Eva Backman.

Den här boken är spännande redan från början. Trots att den hoppar mellan egentligen tre olika tidsepoker blir den aldrig rörig. Jag slås av vilken fantastisk berättare författaren är, i stället! Spänningen är på topp nästan hela tiden. Jag kan inte lista ut om det är mord eller mördarens identitet, men gissar mot slutet – via uteslutningsmetoden – hur det ligger till. Skälet till att jag gissar rätt är att boken är ganska tjock. Historien blir liiite för utdragen.

Toffelomdömet blir därför inte det högsta, men högt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Antalet dödsfall i trafiken i Sverige är rekordlågt. Men inte i Uppsala. Bara den senaste månaden har trafiken skördat fyra dödsoffer, enligt en artikel i dagens lokalblaska. Totalt i år har elva människor dött i trafikolyckor. Och ärligt talat är jag inte förvånad.

Jag är ju ute och kör med Clark Kent* så gott som varje dag. Förr i tiden hade jag och ett av mina x ett internt skämt om att Volvoägare inte har blinkers på sina bilar. Idag är skämtet förlegat – och x:et ett x – och det verkar som om i princip DE FLESTA inte har blinkers på sin bil. Bara det… Jag menar, i vissa lägen är det ju livsfarligt att inte känna till att bilen bredvid tänker svänga in mitt framför nosen på din bil.


Clark Kent får vara hemma och vila idag.

                                                                                                                                                           Ofta noterar jag också att de bilägare som HAR blinkers på sina bilar vanligen tvärbromsar först, påbörjar svängen och SEN blinkar. Hur smart är det???

Zebralagen, som innebär att vi bilister ska stanna vid övergångsställen FÖR FOTGÄNGARE (cyklister grensle över cykel som cyklar över övergångsställe är inte fotgängare), är nog bra, men övergångsställena är allt annat än säkra. Flera av dödsolyckorna i statistiken skedde just vid övergångsställen och det säger väl också en hel del om att man kanske måste komma på nån lösning på problemet. För om man som fotgängare använder ett övergångsställe borde man känna sig säker och inte hotad till livet. Jag skulle emellertid aldrig, som en del självmordskandidater, bara gå rakt ut i gatan på ett övergångsställe utan att se mig om. Jag menar, jag har ju inte nio liv och bilar är hårda medan min fetto-kropp är rätt mjuk. Vem skadar sig mest, liksom, om olyckan är framme? Så nog tycker jag att fotgängare också har ett visst ansvar.

Och bilbälten, de ska förstås vara när man kör bil. De ska inte liksom krängas på i farten. Bara det i sig är ju livsfarligt.

Mobilpratande bilförare är också en stor och farlig grupp. Jag kan ofta se att det är en mobilpratare som kör bilen framför mig eftersom den förs fram på ett vingligt sätt, okoncentrerat och med stora fartskillnader. Varför varför VARFÖR inte använda blåtand eller headset, det senare följer ju ofta med en ny mobil??? På så vis kan man ha båda händerna på ratten, vilket alltid är något.

Personligen blinkar jag ALLTID när jag svänger, även om jag befinner mig ensam på vägarna. Jag stannar FÖR DET MESTA för fotgängare vid övergångsställen, men ibland missar jag. Vad beror det på? Tja, det ÄR svårt att vara 100 procent uppmärksam HELA TIDEN. Jag gör mitt bästa, men en gång på 100 missar jag att stanna. Bältet är på hela tiden. Annars larmar Clark Kent genom en ilsken signal. Det gäller förare och passagerare i framsätet. Baksätespassagerarna får jag hålla koll på själv. Och så mobilen… Jag använder alltid blåtand. Då slipper jag också sladdar som kan trassla in sig i bältet och på andra sätt ta bort uppmärksamheten från min körning.

Med detta vill jag inte låta påskina att jag är nån ängel i trafiken. Fästmön säger att jag tvärtom är rätt arg och själv kategoriserar jag mig nästan som en 😈 bakom ratten. Men det handlar om att jag blir rädd, oftast. Rädd när mina medtrafikanter gör livsfarliga saker. Då spelar det ju ingen roll hur försiktig jag är.


Möjligen är jag fet som en liten kerub, men jag är inte nån ängel i trafiken…

                                                                                                                                              Vänsterpartiet i Uppsala kommun vill ta bort all trafik från Kungsgatan, en mycket trafikerad gata som går rakt genom stan. Men inte av trafiksäkerhetsskäl utan av miljöskäl… Nåja, miljön är ju också viktig. Sen funderar jag vart alla bilar tar vägen som MÅSTE in i stan. Kan de inte fara fram på stora Kungsgatan med alla sina bevakade övergångsställen, dessutom, så hittar de väl andra vägar. Mindre vägar genom stan. Är det bättre det?

Nej, vet du, idag tror jag att Anna och jag håller oss hemma. Vågar inte 17 ge sig ut och kanske bli en siffra i den dystra statistiken. En statistik som våra lokala kommunpolitiker tycks blunda för. DET gör mig också rädd.

                                                                                                                                                          PS Ett annat skäl till att vi stannar inne idag är för övrigt att det p*ssregnar och jag behöver städa i min lilla verklighet.

                                                                                                                                                       *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »