Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘divigt’

Juldagsmorgon tänker man sig en lång, härlig och tyst sovmorgon. Men den gälla rösten studsar mellan betongväggarna och fortplantar sig ofrånkomligt – ackompanjerad av en manlig tordönstämma från annat håll – så glöm det. Juldagsmorgonen glimmar här, fast ljudmässigt, kan man säga. Äh, jag vet att jag låter som en gnällkärring, men det handlar om att jag är trött. Fästmön och jag pratade alldeles för länge och sent i telefonen i natt och vidare tycker jag inte att mina ”vitaminer” hjälper så särskilt: jag är just trött trött trött hela tiden och yr. Det gick bra att inta lite alkohol igår kväll, i alla fall, för se den lilla snapsen till sillen ville man ju ha. Eller ville jag ju ha. Mamma dricker inte alkohol.


Här är det livat i busken, så att säga…

                                                                                                                                                       Ryggen är mycket bättre och det är jag glad för! Men en krämpa ska väl bytas mot en annan och jag har haft ganska ont i magen. Igår natt så ont att jag blev tvungen att ta en värktablett, nu på morgonen en irriterande, molande värk. Och så lite ont i halsen på det och nysattackar som får mig att fundera om jag verkligen har dammat här de senaste åren eller inte. Men det har jag. Jag har dammat två gånger på en vecka.

Idag står inte mycket på agendan här. Jag skulle helst vilja läsa, jag har så många bra böcker nu, men två som jag har lånat och som jag därför vill läsa först. Det blir julbord idag igen, det finns gott om mat kvar och jag tror att den nog räcker till och med annandagen. Mamma har sagt att hon ska betala för vår mat de veckor hon är här, eftersom jag har köpt all julmat, men samtidigt har hon stuckit till mig pengar då och då så man kan säga att hon har betalat julmaten också.

Till kvällen blir det TV. Stjärnorna på slottet kör igång för säsongen på SvT 1 klockan 20 med Dan Ekborgs dag och klockan 21 i samma kanal hoppas jag på att äntligen få lite spänning den här julhelgen med första delen av två av Den fördömde, som är nån sorst svensk deckare/polisfilm. Stjärnorna på slottet kan också ge en viss spänning, för vid flera tillfällen har det blivit små intressanta utbrott i de olika konstellationerna. Sist fick jag se en sida av Jonas Gardell som jag tyckte betedde sig vidrigt och divigt, så då gjorde jag slut med honom och har inte läst nåt eller sett nåt av honom sen dess. Vill man vara med och leka får man leken tåla. Men Jonas Gardell ville bara leka på sin egen dag, inte på vissa andras och då är man bra… barnslig. Och lite divig, som sagt, tycker jag. För jag minns nämligen en ANNAN Jonas Gardell. En Jonas Gardell som torr i munnen av nervositet hade konstvernissage på RFSL-lokalen en gång i mitten av 1980-talet, strax före hans författardebut. DEN pojken skulle jag vilja ha tillbaka i stället för den store posören som nu har intagit Jonas Gardells kropp.


Årets stjärnor är förhoppningsvis varken diviga eller barnsliga. Bilden är lånad från SvT:s hemsida.

                                                                                                                                                          Nu börjar jag bli rejält kaffesugen, så jag ska väl skutta upp och brassa igång perkolatorn. Det verkar som om mamma sover fortfarande, hur hon nu kan göra det i denna ”kackalorumboning”.

Read Full Post »