Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘diskbänk’

Ett inlägg om dagens delmål i Projekt Storstädning. Och uppnår ett annat, länge eftertraktat mål!


Idag var det dags
att gnugga rent i hemmets två våtutrymmen samt hallen. Jag inledde emellertid dagen med att köra en maskin tvätt. Hallen tömde jag under tiden och mattorna från våtutrymmena och hallen dammsögs och åkte ut på ballen*. Tyvärr tillåter inte mina axlar att jag piskar dem, vilket är ett personlig nederlag.

Innan jag kunde hänga tvätten passade jag på att svabba tak och väggar i badrummet. Ett smart drag var att använda pinnen till min golvmopp och sen sätta på en gammal handduk. Detta använde jag till tak och väggar, medan jag använde den vanliga grunkan till golvet. Det som tog mest tid i badrummet var att plocka ur alla prylar i hyllor och skåp. Fick ställa saker i köket och ett tag var det alldeles belamrat.

När det var dags att göra duschrummet och toan var jag ganska mör. Men kämpade på! Vi har väldigt hårt vatten här i Uppsala och det gör att det blir sjuka kalkavlagringar. Vissa får man skrapa bort med nånting vasst. Andra använder man Tofflans Specialblandning till… Det funkade… sisådär.

Efter frukosten, som intogs vid 13-tiden, tog jag itu med dagens sista rum, hallen. Det var då JD ringde och sa att h*n gärna vill att jag kommer och jobbar – på måndag – och ungefär tre månader framöver, med tänkbara framtida längre möjligheter. Sen var det liiite svårt att fullfölja dagens delmål eftersom jag blev väldigt uppspelt, men efter diverse telefonsamtal till a-kassan och mamma, sms till Fästmön och mejl till Arbetsförmedlingen fick jag lite ny energi. Så jag orkar nog gå ut med lite sopor sen också.

Här kan du se några bilder från storstädningen i våtutrymmena och hallen:

Detta bildspel kräver JavaScript.


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett mycket nöjt inlägg.


Klockan är kvart över fem
på eftermiddagen när jag börjar skriva det här inlägget. Och det blir inte nåt långt inlägg, bara en massa bilder i ett bildspel från min dag. Den allra första städdagen i Projekt Storstädning.

Projektet inleddes i morse vid åtta-tiden med köket. Dels är köket stort och dels är det mycket att göra rent där. Det var tanken bakom att börja en måndag, typ utvilad efter helgen.

Det enda jag inte gjorde idag var ugnen, för den är ganska nygjord, kyl och frys (tas senare) och inuti skåpen. Det enda skåp jag inte kunde låta bli att torka ur var sophinksskåpet. Skåpsluckor, ovanpå skåpen, spisens utsida, bänkar, fönster och golv fick sig en riktig torkning. Jag är så nöjd och doften av ”blomfest” (Fêtes de Fleurs) ligger som ett litet moln över köket.

Eftersom morgondagen innebär ändrade planer i städprojektet började jag med smårummen redan idag. Men jag har bara putsat fönstren. Lite hinner jag nog med i morgon också…

Här är några bilder från mitt kök:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort.

Read Full Post »

Vaknade av att det lät som om grannen låg i sovrummet bredvid och spydde, så dan kunde ju ha börjat bättre. Klockan var en kvart över sju. Typiskt mig att vakna tidigt när jag är ledig! Men cirka en timme extra sovtid blev det ändå i morse.

Lördagen jag vaknade till visar sig för övrigt från sin bästa, om än i kallaste laget, sida. Solen lyser stark och varm och himlen är alldeles blå. Termometrarna visar i skrivande stund… 9,4 i solen (kökssidan) och… -6,2 i skuggan (baksidan).

Har varit lite effektiv nu på morgonen. Skrubbat rent på diskbänken, bytt handdukar och lite sånt. Tre soppåsar står i hallen och väntar på utförsel. Körde igång en maskin tjockis-svart så snart jag tyckte att det var OK. Det är ju ändå helg och till skillnad från somliga kan jag både stava till och förstå ordet

hänsyn

– även om man får börja ”låta” redan klockan sju här.  Det var ju säkert nån mer än jag och den spyende grannen som var vakna vid sjutiden, men det kan ju finnas andra som lyckades njuta av sovmorgon trots kräkljud och sedvanliga barnaljud. (Men man får INTE klaga på nåt, då är man ELAK. Så jag klagar inte. Jag bara BESKRIVER min lördagsmorgon.)

(Klockan är inte ens tio när nån i huset
nu sätter igång att spika,
ackompanjerad av en yngre förmåga
som uppenbarligen försöker överrösta hammarslagen.
Tjolahopp vad det är livat här!)

Min jobbansökan är nu ivägskickad. Jag skrev den i princip igår kväll, men filade lite på den i morse. Nu blir det ett par veckors väntetid på resultatet. Jag hoppas att min väntan ger frukt.

Sista helgen jag får lokalblaskan hemlevererad till dörren är det nu. Ursäkta om jag tjatar om det, men det är inte helt lätt att sluta ha en morgontidning när man har haft det hela sitt vuxna liv. Men jag vägrar att betala för nånting som har blivit så dåligt! Funderar i stället på en prenumeration på nån av de större drakarna. Vi får se. Jag testar ett tag att vara utan. Hur som helst, jag såg en intressant annons i tidningen idag. Därför står det nu inte bara storhandling på dagordningen utan UTFLYKT. Vi tänkte ta oss hit:

Nya Emmaus annons
Emmaus öppnar nytt för gammalt i Svista idag klockan elva.


I kväll kan vi ju inte låta bli att glo på Melodifestivalfinalen på TV. Inte för att jag har några förhoppningar om att bli road utan till 99 procent för att se vem som vinner eländet. För nyfiken är jag. Och oförstående inför de som röstars smak. Sen vill jag förstås leta efter två bekanta ansikten – i publiken!

Igår avslutade jag min fredagskväll med att se världens äckligaste skräckfilm, men jag kunde faktiskt somna sen. Nu sitter jag och är supersugen på en annan spännande film, en film som hade premiär igår: Mördaren ljuger inte ensam. Filmen är baserad på Maria Langs (Dagmar Lange) debutdeckare med samma titel. Boken kom ut 1949 redan, så det blir intressant att se hur personerna, miljöerna etc skildras. Den har inte fått så bra kritik, men det skiter jag i. Maria Lang rules!

M-rdaren_ljuger_inte_ensam
Mördaren ljuger inte ensam – överst på min att-se-lista!


Nu noterar jag att tvättmaskinen har tystnat och det är dags för mig att göra mitt, nämligen hänga de rena trasorna kläderna. Sen måste jag slänga i mig lite frukost innan jag tvagar mig och ikläder mig nånting presentabelt (nej, jag är vuxen och går INTE och handlar i mjukisbrax, fy så fult!) innan jag åker och hämtar Fästmön på avtalat ställe. Min rygga är i princip packad, det är bara drycken och necessären – måtte jag inte glömma necessären idag som jag gjorde förra gången! – som ska packas ner.

Vad händer hos dig idag??? Skriv några rader och berätta om du har orkat läsa ända hit.


Livet är kort.

Read Full Post »

Det sista jag gjorde i Förorten var att åka till min favoritaffär ICA Solen och handla med Fästmön. Det första jag gjorde i New Village, var så gott som att gå till Tokerian och handla. Men jag packade upp först, förstås.

Det är emellertid lite svårt att packa upp i mitt hem just nu. Eller… det är svårt att göra nånting här. Saker står på fel plats, saker står ovanpå saker de annars inte skulle umgås med och så, som grädde på moset, denna jädra plast. Så därför var det inte så svårt att rymma över till Tokerian ett tag.

Jag ville prova hur det var att gå, för just idag är hälen inte så ond. Det gick ganska bra och gjorde inte alltför ont. Tyvärr har jag fått ont uppe på vaden också och jag gissar att det är ett muskelfäste – eller också den där bindvävsinflammationen som Nål-Janne pratade om i torsdags. Anyway, jag överlevde promenaden! Beklagar, belackare, men ni får stå ut med mig ett tag till!

Det fanns lite att pyssla med här hemma, lite plast att drapera och en och annan digital termometer att rädd till eftervärlden. (Det som sitter i vägen och inte har tagits bort = kastas, menar Dalkarlarna. Misstänker starkt att de har nåt ihop med Clas Ohlson, han är ju dalkarl han också, ursprungligen, i alla fall…).

Satte mig vid datorn och skrev lite på ett par skrivuppdrag. Det gäller att ligga lite före – som alltid när det gäller mig. Jag gillar när jag kan impa på folk genom att leverera FÖRE utsatt tid! Måste vara synnerligen irriterande för somliga slök*kar… Ingen nämnd, ingen glömd…

Det började dra sig mot middagsdags och då uppstod ett litet problem. Var i hela Plastinge ska måltider intas? Köksbordet är visserligen bara plastat och bebott av majoriteten av kökets femtontal krukväxter, men där finns ingen taklampa. Och nu är det ju höst och mörkt om kvällarne. Så det fick bli upplägg på tallrik vid diskbänken för vidare färd in till vardagsrummet.

Middag å Restaurang Plastinge.


Det var en märklig känsla
att äta middag på vardagsrumsbordet, ett glasbord noga insvept i en skitful duk från 1990 kallt samt plast. Och sen att ha ytterligare ett bord, matsalsbordet*, ovanpå, liksom. På matsalsbordet hade jag dryck och tillbehör, medan tallrik, bestick och senare även boken åkte snäppet ner till glasbordet. För läsa måste man ju när man dinerar ensam. Och läsa lite till ska jag strax, för nåt annat finns det just inte att ta sig för i Plastinge – jag har ju redan gjort allt som måste göras.

Särskilt muntert är här inte heller. Inte som igår kväll i Himlen, när man tämligen sent på kvällen fick LUSTIGA foton sig tillsänd å mms. Foton på Fryntlige Herrn anno 2012,  till exempel. ÅÅÅ, vad jag skulle vilja lägga ut just den bilden på en blogg nära dig, men då kan jag tala om att jag inte lär leva länge till alls.

Min största förhoppning inför kvällen är, modest nog,  att jag ska hitta till sängen vid läggdags… Må Gud stå mig bi!


*matsalsbordet är egentligen Chuckys förra köksbord, omgjort från bok till mörk ek av fyra händiga händer…


Livet är kort.

Read Full Post »

Jisses anoga – jag FLÖG upp ur sängen i morse! Fastighetsskötaren måste ha fått spel för han var ute tidigt och plogade. Bara det att utanför mitt fönster lät det som om han plogade asfalt. Det gnisslade, tjöt, ven och som sagt, jag FLÖG upp ur sängen av oljudet! Slog näsan i taket, typ.


Var la jag nu mina öronproppar Pro Damp..?

                                                                                                                                                           Efter detta osköna uppvaknande fanns ingen orsak att ligga kvar i varma, goa sängen. Skuttade upp, fixade kaffe, intog pillren som ska kvicka på mitt blod lite och startade datorn. När jag ägnat cirka en timma åt att söka diverse jobb hörde jag plötsligt ett pipande ljud som stegrade sig. Jisses anoga, mosade fastighetsskötaren en pilsk katta vid sitt plogande? Snabbt lokaliserade jag emellertid källan till morgonens oljud nummer två – under diskbänken. Där sitter nämligen en fuktvarnare som går på batteri. Och batterier har ju, som bekant, en förmåga att ta slut. Frågan var bara hur man bytte skiten batteriet, för det hade jag aldrig gjort. Hmm…

Van att klara allting själv skred jag till verket. Det sitter en dosa längst in på ena väggen under diskbänken. Det var därifrån oljudet kom. Dosan är kopplad till två kablar. Jag provade att dra ur kablarna. Fortfarande oljud. Efter en del mindre rumsrena ord fick jag loss dosan från väggen. Den sitter med kardborrfäste, men det visste ju inte jag. Nu vet jag det. Därefter gällde det att få ut batterihelv***t ur dosan. Ett sånt där lite fyrkantigt batteri som sitter fast med två kablar på polerna, du vet. Först lyckades jag peta in det i stället, men med närmaste tillgängliga verktyg (alltså jag höll på att bli GAAALEN av larmet, det blev liksom högre och högre…), som var en brevkniv, lyckades jag få ur det. ÄNTLIGEN TYST! Som tur var hade jag ett nytt batteri i kylen, så jag satte in det i dosan, tryckte fast den under diskbänken igen och kopplade i kablarna. Då började det tjuta igen.

Baskade skit!

var ett av de mildare uttrycken som undslapp mig. Kopplade om kablarna och äntligen…

tyssssssstnad…

(Ett underbart ord!)

Nu får jag hoppas att varnaren är rätt inkoplad och inte tystnade på grund av att jag kopplade den fel. För i grund och botten är det ju en alldeles utmärkt liten grunka som varnar – om nu inte batteriet har tagit slut – för vattenläckage… (För övrigt påminde mig detta morgonens lilla förtretliga jobb om att det är dags att gå ut med sopor. Men DET är en annan historia!)


”Vid larm – drag ur kontakten och kontakta fastighetsägaren.” står det på dosan. Hmmm… En bra Toffla reder sig själv. Eller?..

                                                                                                                                                           Åter vid datorn förfärdigade jag fyra jobbansökningar samt ringde ett jobbsamtal. Förhoppningsvis ger nåt nånting. Personen jag ringde var emellertid ute, så jag passade på att ta en liten paus och blogga.

Ett av företagen jag ansökte om jobb hos är en klar favorit. Jag blev tipsad av kloka CL i lördags och blev så ilsk på mig själv att jag inte har tänkt på denna favorit själv! För det som är slående med just detta företag är dess goda personalpolitik. ALLA som jag har pratat med och som har jobbat eller jobbar inom just detta företag har bara gott att säga om sin arbetsgivare. Och såna arbetsgivare, dear reader, växer inte på träd.

Nu ska jag messa Darling och sen blir det det ett nytt försök med ringandet innan jag sätter mig vid frukostbordet med lokalblaskan. Lite senare idag blir det en tur till… ja se DET kan jag ju inte skriva här eftersom det handlar om julklappsjakt!

Read Full Post »

« Newer Posts