Läcker(de)t?

Ett blött inlägg om papper.

---

 

Mycket papper blir det på en dag…

Papper kan en ha till mycket. Jag själv jobbar mest digitalt nu för tiden. Eller vid datorn. Men en och annan utskrift på papper blir det! Jag gillar inte att läsa via datorskärmen, även om mina nya brillor är jättebra. Det skulle aldrig falla mig in heller att läsa det som kallas e-bok eller lyssna på en bok – och det säger jag inte bara för att jag kände mig lurad av somliga kring den där kampanjen mot bokmoms på e-böcker som jag ställde upp på utan att få ett jota. Den som känner mig vet att jag älskar fysiska böcker. De ska läsas på gammalt hederligt sätt, de ska gå att ta på, lukta på och helst ska jag få stoppa dem i mina hyllor. På arbetstid läser jag förstås inte mina skönlitterära böcker. Fast jag har alltid med mig min bok på gång i jobbväskan för raster och toalettbesök. Nä, på jobbet läser jag mest annat. Idag blev det… väldigt mycket… Det är lite av ett Sisyfos-arbete. Så snart jag är klar så långt jag förmår är det bara att börja på nästa. Därför blir det en ny rapport i morgon.

Papper skulle jag emellertid ha behövt till Clark Kent*. Igår när jag åkte hem upptäckte jag att det var lite blött på golvet vid passagerarstolen fram. Idag var det torrt, men det blev blött på hemvägen. Det är ju själva F*N! Nu har jag äntligen fått ordning på mina läckande kranar här hemma – och då ska det vara nåt läckage i bilen! Jag kollade när jag kom hem i garaget och det är inte jätteblött och inget som luktar nåt. Hum… får hålla detta under uppsikt, helt klart. Men… om Clark Kent ”stannar” då lär även jag ”stanna”, för hur ska jag ta mig nånstans utan honom? (<== retorisk fråga).

Jag fick ett telefonsamtal på eftermiddagen som först gav mig nån sorts hopp. Sen blev jag besviken och undrade om den som ringde hade

läst men inte förstått.

Så i helgen ska jag sätta mig och skriva koncentrerat innan jag dammsuger. Troligtvis skriver jag ut på papper också. Det gäller att skaffa sig sitt på det torra, så att säga – utan att säga för mycket.

Dags för en McFest innan jag tar tag i kvällens måsten. Skogaholmslimpa rules!

McFest!

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Övervakad

Ett inlägg om svenska myndigheters effektivitet, övervakning och sånt.

---

 

Efter en morgon med dålig sömn skuttade jag ändå ur sängen. Även idag är det en del småfixande som behövs, men förhoppningsvis slipper jag telefonköa!

Det första jag gjorde var att kontrollera att mitt a-kassekort, som jag fyllde i och registrerade igår, blivit färdigbehandlat hos myndigheten Akassan Vision. Ja kors i taket, det hade det! Men jag har nog aldrig varit med om att en sån behandling av 14 kryss har tagit ett helt dygn, 24 timmar… Nä, effektiviteten är inte på topp, precis…

SJ är ingen myndighet men ett statligt företag. En kan ha åsikter om dess effektivitet, men på nätet är det smidigt att köpa biljett, i alla fall. Jag loggade in, fyllde i tiden jag vill resa med tåg till Stockholm i morgon, mina uppgifter och sen fick jag bekräftelse via mejl att köpet var gjort. (Nån returbiljett har jag inte köpt än, för jag vet ju inte hur lång tid kontraktsskrivningen tar. Klockan 15 ska jag vara där, vilket innebär att jag måste åka med 13.11-tåget så jag hinner ta tunnelbanan och leta mig fram till kontoret.) Men… jag kanske inte ska jubla över SJ för tidigt – nån sms-biljett har jag inte fått ännu och det var en stund sen jag köpte den…

Hoppas jag får följa med på tåget i morgon…

Jag började kolla lite nyheter på nätet så snart jag hade köpt min tågbiljett. Det första jag läste är en artikel om att svenska myndigheter lämnar ut mina surfvanor. Det är Dagens Nyheter som har gjort en undersökning som visar att det finns utländska bolag som kartlägger besökare på svenska sjukhus och myndigheters webbplatser. Spårningsfunktioner finns också på till exempel privata bloggar som denna, e-handelssajter med mera. Och syftet är förstås ett: att rikta reklam så att du ska lockas att nätshoppa. Landsting och kommuner, Bolagsverket, polisen, Skatteverket, Kristdemokraterna och Kronofogdemyndigheten är exempel på andra som har spårning. Men det blir nästan ironiskt när jag läser om detta hos Omni och under den korta artikeln hittar en annons från Bokus med tre böcker som jag nyligen har läst om – hos Bokus… Inte bara ironiskt, ganska skrämmande också, faktiskt, även om jag inte har nåt att dölja. Snacka om att ens surfvanor är kartlagda.

De har tre böckerna fanns i annonsen från Bokus under artikeln från Omni. Och det är inte första gången det här händer…

Jag utgår från att det också syns att jag beställde en skattsedel från Skatteverket i förra veckan. Det vore ju bra om de slutade kolla mina surfvanor och skickade över skattsedeln med snigelposten i stället… Nä, fort går det inte när det är nåt Den Lilla Människan vill ha från en myndighet.

En applåd vill jag ändå dela ut. I förrförra veckan skrev jag om våra nya sedlar här på bloggen. Sen dess har det trillat in en broschyr med bra information om sedelbytet från Sveriges Riksbank. Där finns bland annat en sida med både viktiga datum och bilder. Den som vill kolla digitalt kan förstås surfa in på Riksbankens webbplats, men också ladda ner en gratis-app.

Så här ser de nya sedlarna ut. Några av dem börjar komma ut i oktober.

Nu ska jag sätta mig med mina egna sedlar eller snarare mina hushållsräkenskaper. Förhoppningsvis kan jag betala mina räkningar den här månaden också, trots a-kassans fina lilla avdrag om 300 kronor för att jag råkade ”jobba” två timmar i augusti. Det sved lite att veta att min dagersättning från a-kassan har gått upp till 910 kronor om dan (noll kronor lördagar och söndagar) från och med den 7 september. Jag har haft 680 kronor om dan (noll kronor lördagar och söndagar). När det äntligen går att leva på a-kassan är det dags att säga ajöss till den för min del. Men ärligt… jag vill självklart mycket hellre jobba och få en lön!

Jag ska förresten också ringa bilverkstan och boka en tid för service framöver samt be dem ta fram offert på fyra nya vintertofflor till Clark Kent* så att vi kan ta oss fram lagligt i vinter. Det bör jag ha råd med när jag får lön framöver.

*vintertofflor till Clark Kent = dubbfria vinterdäck till min lille bil

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Otäckheter och positiva nyheter

Ett inlägg som inleds med otäckheter och som rundas av med positiva nyheter.

---

 

Fasen, så många otäcka saker som nyligen har hänt och händer i omvärlden! Och då menar jag allvarliga ting, inte turkoschockar. Jag vet inte vad det är för land jag lever i längre. Bara en sån sak som allt knivande… Är det rätt metod att ta till för att få ”hjälp” från Samhället? Varför reagerar ingen förrän det redan har hänt otäckheter? Här i Uppsala kom det upp staket vid ett ställe intill järnvägen strax innan sommaren. Men då hade redan ett antal självmord skett vid just den platsen, bland annat Ludmillas dotters – för sju år sen. Det är inte utan att man vill skrika till Samhället:

Sent ska syndaren vakna!

Fast det är inget roligt sammanhang, bara ledsamt och tragiskt.

Vatten är härligt, men också farligt.

Ovanpå det har sommaren medfört en massa tragiska drunkningsolyckor och försvunna barn, stora som små. Det är inte alltid de har hittats vid liv när de sen har hittats. I detta sammanhang är jag glad att jag inte skaffade barn – jag skulle ha varit en orolig morsa hela livet, helst stängt in ungen. Och det går ju inte!

Drunkningsolyckorna känns som om de har varit fler i sommar. Eller också är det för att media har slagit upp dem större, särskilt när det är barn inblandade. Men det är lika hemskt när nån äldre drunknar. Även om det finns simkunnighet på skolbetygen är det inte nån garanti. Min pappa lärde sig tidigt simma eftersom han tillbringade somrarna i den finska skärgården. Han drunknade ändå.

På tal om pappa läste jag igår på nätet att Bertil Torekull, han som gav pappa kåserispalten Hurtigrutten i Byhålenytt Corren i födelsedagspresent en gång, kämpar för att få sitt körkort tillbaka. Bertil Torekull är 83 år och det var våren 2014 efter ett läkarbesök som Transportstyrelsen drog in hans körkort på grund av en synskada. Bertil Torekull har nu ansökt om dispens för en viss sträcka, den mellan hemmet och Simrishamn, eftersom han ofta är ute och föreläser. Om synskadan säger han i Expressen att han ser från sitt hem ända bort till Bornholm. Underlig synskada, det…

Jag tänker gör nåt så ovanligt som att ringa för att förnya mina recept.

Åter till otäckheterna. Jag läser att antalet ID-kapningar och kontokortsbedrägerier har ökat också. Det blir ju den självklara följden av att allt ska vara så himla digitalt. Visst underlättar det digitala samhället mycket för både sändare och mottagare, men det är också väldigt sårbart. Jag tänker därför fortsätta att ringa till min husläkarmottagning när jag behöver förnya mina recept, vilket jag behöver göra nästa vecka. Tänk så förvånade de ska bli när de får höra en mänsklig röst! (<== ironi) För övrigt höll jag ju på att få betala en lunch i Nora flera gånger på grund av en ilsken restaurangägare och en dålig (?) kortläsare. Du må tro att jag är extra vaksam sen dess! Inte känns det särskilt bra, heller, eftersom den ilskne fick mitt visitkort med mina kontaktuppgifter på…

Händer det verkligen inte bra och roligt längre? Är positiva nyheter av det slaget som vem som blir nästa programledare för Falsksång Allsång på Skansen? Det blir för övrigt Sanna Nielsen, enligt Aftonbladet. Jag hade tippat på Kalle Moraeus, därför att det är ett program jag inte tittar på samtidigt som jag vet att herr Moraeus är väldigt musikalisk. Det är Sanna Nielsen också – hon sjunger definitivt inte falskt. Det gör däremot många i broilerfarmprogrammet Idomin Idiot Idol. Småungar, som tror att de är världsstjärnor bara för att de får vara med i TV. Sen klarar de flesta inte av det så kallade kändisskapet och det går åt skogen för många av dem, även om undantag finns. En del blir ju, till exempel programledare för Falsksång Allsång på Skansen…

Personligen vill jag helst inte synas i TV, men nu är det så att Antikrundan, mitt favvo-program på SvT, kommer till stan på lördag. Jag tänker dra ner på Vaksala torg och köa för att komma in på Uppsala Konsert & Kongress, där rundan spelas in mellan klockan 12 och 18. Vad jag tänker ta med mig? Litteratur, förstås, som jag vill veta mer om! Det blir en blandning av uppslagsverk, historiskt, media, sakralt och profant.

För att fylla på med positiva interna nyheter ska Uppsalaewa och jag ha bokbytarstund om en vecka. Äntligen! Vi byter deckare mot deckare.

Jag får Dödens bok och Ewa får Dödsdomen… Inte särskilt positiva titlar, men…

Har det hänt nåt positivt i DITT liv i sommar? Varför inte skriva några rader i en kommentar här nedan och berätta!!! Jag menar, har du orkat läsa hela den här drapan, kanske du har nåt att säga själv..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

”Ja det är våååren, det är våååren, som har kommit igen…”

Ett regnigt inlägg.

---

 

… och med den kärlekeeeen…

Så fortsätter den gamla dängan jag påbörjade i rubriken. Du ser! Det är inte bara min Fästmö som kan en massa gamla slagdängor, även jag kan en och annan. Men du ska vara glad att du inte hör min stämma sjunga låten. Min stämma är nämligen sällan ljuv. För tillfället är den fortfarande morgonskrovlig trots att jag har varit uppe ett tag. Kanske beror det på att jag skrattade lite – och fick glädjen att locka en och annan vän att skratta redan före klockan åtta i morse. Utan att gå in på detaljer kan jag bara säga att vi mästerkockar måste hålla oss samman.

I övrigt kan man lätt hålla sig för skratt när man vaknar upp till detta:

Det regnar idag…

Natten till söndagen hade vi nästan sju grader kallt här och snö (vinter); idag är det regn och blåst (höst). Det är alltså vår. Vi som är födda på våren, typ Annas pappa, Anna och jag själv, får ofta höra att våra humör är som våren (lika omväxlande)… Det är inte roligt att höra. Fast det kanske ligger en och annan sanning i det… Ehum… ja…

För ett år sen fick jag ryggskott på Annas pappas födelsedag. I år klarade jag mig, men fick i stället väldigt ont i nacken. Det kan bero på att jag…

• läser för mycket (böjer nacken för att se texten)
• spelar för mycket Wordfeud på mobilen (böjer nacken för att se texten)
• sitter för mycket vid datorn (böjer nacken för att se vad jag skriver eller läser)

Igår försökte jag därför vila en aning från allt och i stället mest ägna mig åt att kalasa. Det känns ingen större skillnad i nacken idag. Nä, jag skulle behöva gå till optikern och göra en synkontroll och kanske skaffa bättre linser och brillor. Det skulle helt klart bota en del av gamnacken. Vidare behöver jag, till mitt arbetsrum, inte bara en ny Billy rödbrun utan också en ny, hög skrivbordsstol – den jag har är trasig. En ny stol skulle göra att jag finge räta ut ryggraden lite bättre när jag sitter vid datorn och inte som nu, krypa ihop. Men, men, detta är exempel på saker jag inte har ekonomi till. Däremot måste jag försöka skrapa ihop lite slantar till en vanlig linsbeställning. Jag köper alltid på nätet och det är så mycket billigare än att köpa hos optikern. Jag skulle behöva kolla synen för jag ser inte optimalt med de styrkor jag har just nu (olika styrkor på ögonen, dessutom). Fast det får vänta. Till sen. När jag har råd, nån gång.

Mina svindyra glasögon väl en sju, åtta år på gamnacken och skulle behöva lite andra styrkor i glasen.

Det händer inte mycket här. Jag har fyllt i ett kort digitalt, nåt som alltid brukar krångla tack vare e-legitimationen. Idag använde jag mobilt bank-ID och det gick betydligt snabbare. Dessutom behövde jag varken dosa och sladd eller plastkort. Det jag emellertid stilla undrar är hur säkert detta är…

Anna börjar jobba i eftermiddag och jobbar kväll ända till klockan 21. Det betyder att vi missar Jordskott, så jag har ställt DVD:n på inspelning så får vi titta efteråt. Det är roligare att titta tillsammans. Det var också roligare att se både Arne Dahl och Fortitude med Anna igår kväll än att glo ensam. Jag klarade nästan av att sitta stilla under Fortitude, men bara nästan.

Men TV är för kvällen. Resten av dan, då? Tja, dammlagret jag försöker låtsas att jag inte ser, anfaller mig snart i form av dammråttearméer. Dessutom borde jag köra en eller ett par maskiner tvätt – jag ska ju resa bort till påsk och behöver lite rena kläder. Påskdagarna börjar för övrigt bli fulltecknade med storhandling och andra ärenden åt mamma, fika hos nyblivna 98-åringen och träff med en eller två kamrater som bor i eller i närheten av Metropolen Byhålan. Och så ska jag ut och skena längs sjön och fota en massa. Våren brukar ligga några steg före nere i södern än här, nämligen…

Knoppar fotade i Metropolen Byhålan påsken 2011.

Vad händer hos DIG idag??? Fixar du iordning din cykel, byter till sommardäck på bilen eller skottar du snö? Skriv gärna några rader och berätta – jag behöver input från den verkliga världen, tack!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Döskalleträff och fullt pådrag

Ett ösigt inlägg.

---

 

Denna ska läsas och omskrivas!

Det är så där ibland. Att allt liksom händer på en gång. Man kan säga att det har varit en sån dag. Papper som skulle skyfflas IRL och digitalt fixade jag under förmiddagen medan jag laddade för viktiga saker. Under tiden trillade en spännande prosadikt in för läsning och recension. Det är lite mycket nu, så jag kan inte säga exakt när den kommer. Tills vidare får du nöja dig med att beskåda det skitsnygga omslaget, signerat Peter Bergting. Själv har jag gläppat i häftet och läst lite grann. Med blyertspenna, förstås.

Det väntade samtalet kom en minut före utsatt tid och varade en halvtimme. Flera frågetecken rätades ut och så blev det ett och annat utropstecken. Men att utbrista

Hurra!

är alldeles för tidigt än. Eller på sätt och vis enades vi om ett smärre

Tjolahopp!

i alla fall – vilket faller under kategorin

Alltid något, bättre än inget.

Eftersom ingen har undrat vad det handlar om behåller jag det för mig själv och de närmast sörjande.

På träff med döskallar.

På eftermiddagen for jag iväg på döskalleträff. Det har inte ett skit att göra med den Döskallelista som finns i den här bloggens huvud, vilket jag är synnerligen glad för! Två timmar försvann hur snabbt som helst och jag hann med ett par ärenden dessutom. Fortsättning ska följa i ett sällskap utökat av såväl mopsar som människor.

I morgon kommer älskade Fästmön. Jag hinner inte städa innan dess, så jag hoppas att hon inte är lika känslig för damm som jag är. Min näsa har kliat otroligt idag. Kanske är det alldeles förfärligt dammigt här. Men när jag googlade på det kom jag fram till att det betyder att pengar är på väg. Näsan kliade MYCKET idag, för övrigt.

En liten tur bland de bloggar jag följer hinner jag nog med innan en vän ringer. Och sen är det ju dags för mina antikviterade grå celler att jobba klockan 20.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Proppat med drömjobb

Ett rätt typiskt måndagsinlägg.

---

 

Min lilla glasögonorm ska iväg och jobba mitt på dan, men i kväll kommer hon hem igen.

Den gångna helgen passerade alldeles för snabbt. Det blev mycket socialiserande med familj och släkt. Det vi hade tänkt göra för oss blev inte av. Nu hade vi inga stora planer, men ytterligare en dag med helg hade varit praktiskt. Fästmön ska iväg och jobba idag igen. Hon börjar mitt på dan och slutar i kväll.

Min dag har jag inlett med sedvanlig administration. Och så sökte jag det där drömjobbet (ett av några stycken…) som jag såg i förra veckan. Formuleringarna har legat och rullat i skallen under helgen. Nu är de satta på pränt och digitalt översända. Men som vanligt gäller att hålla förhoppningar och förväntningar på rätt nivå. Jag brukar få sällskap med ett par hundra andra när det gäller den här typen av tjänster. Proppat med intresserade, alltså. Det är inte lika proppat med drömjobb, dessvärre…

Den ytliga proppen som jag såg igår kväll på vänster ringfingers knoge är redan på väg att lösas upp.

Jag är för övrigt proppad på annat sätt. Igår vid läggdags upptäckte jag en ytlig propp igen, denna gång i vänster ringfinger. I morse, när jag skulle fota den, var den redan på väg att lösas upp så mycket att den nästan inte syns. Den känns inte så mycket heller. Egentligen är det vetskapen att den dök upp som är läskigast.

Min dag och min vecka… Det finns inte så mycket skrivet i kalendern, men eftersom Anna jobbar rätt långa dagar till och med torsdag ska jag försöka ta ansvaret för matlagningen. Det är inget jag gör för att jag tycker det är roligt, utan för att vi behöver äta mat båda två. Igår gjorde Anna broccoligratäng och den var mycket smaskig. Hon får med sig resterna i en matlåda idag. Vad jag ska äta blir en senare fråga. I morgon blir det i vart fall korv i nån form för oss båda. Annas korv innehåller gris, min kyckling. Själva tillagningen är inte bestämd än, men möjligen blir det nån form av Korv Stroganoff – i två pannor, dårå.

När jag inte funderar över mat och dess tillagning idag ska jag försöka läsa ut min bok på gång. Det är en ganska spretig bok, men bitvis är den mycket underhållande. Det främsta skälet till det är den underbara självinsikt författaren har, en självinsikt som hon driver med och skriver om så målande att man ser vissa scener framför sig – och skrattar högt. Och mellan dessa scener är det både seriöst och konstaterande och jag nickar igenkännande.

I kväll går andra delen av Jordskott. Den ska jag se. Sen ska jag bestämma mig om jag ska se resterande åtta delar. Det får nämligen inte bli alltför absurt – såna program klarar jag inte av. Och med tanke på Jordskotts likhet med Twin Peaks, så…

Vad har DU för dig idag och i veckan??? Är det nåt kul, jobbigt, svårt, tråkigt som händer??? Skriv gärna några rader och berätta, för nyfiken är jag!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Prassliga klappar!

Ett prasslande inlägg.

---

 

Två prassliga julklappar är på ingående. Den ena gav jag mig själv när jag i början av veckan postade ett ja tack till två veckors gratis prenumeration på lokalblaskan. Igår fick jag en SvD-prenumeration på 30 dagar av snälla Anders, Officepaketmannen! TACK för att du tänkte på mig!

 

SvD i julklapp från Anders.

 

Jag är fullt medveten om att dessa klappar ger mig ringande prenumerationssäljare när gratisveckorna har gått ut. Men det får jag ta. Jag har ju accepterat villkoren. Det är när säljare INTE respekterar NIX och de regler branschföreträdarna själva har varit med att skriva samman som jag går i taket. Samtidigt önskar jag att de som säljer UNT och SvD sluter ringa efter ett år. NIX-reglerna säger nämligen att säljare får ringa om man har eller har haft ett etablerat kundförhållande och att…

[…] Detta gäller även en tid efter det att avtalet med det aktuella företaget upphört att gälla, minst sex månader men normalt inte mer än ett år. […]

UNT höll sist på i nästan ett och ett halvt år. Det gjorde mig ganska irriterad. SvD har jag aldrig haft tidigare. Däremot hade jag Dagens Nyheter ett tag, också en prova på-prenumeration som var gratis. Deras säljare var nog ännu värre än UNT:s. Flera vänner och bekanta har uttryckt att just DN:s prenumerationssäljare är bland de värsta säljarna. De argumenterar synnerligen aggressivt. Och visst minns jag ett eller två såna samtal.

Men just nu tänker jag njuta av mina prassliga julklappar – fast de har förstås inte kommit än. Det är nåt visst ändå med papperstidningar… UNT:s erbjudande fick jag gå med till brevlåda, medan SvD:s kom via e-post. Där är jag redan igång digitalt och kan numera läsa allt utan några begränsningar (annars brukar det räcka med att tömma cacheminnet…)

”Julklappen som älskar nya insikter…” Man kan använda en papperstidning på många sätt… Klicka på bilden och på pilen som kommer sen så får du se!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Musikhjälpen 2014 – mitt i centrala Uppsala!

Ett musikaliskt och hjälpande inlägg.

---

 

I morgon, den 1 december, börjar det byggas i Uppsala. Mitt i centrala stan, på självaste busstorget (Stora torget) ska det smällas upp en glasbur. I denna bur ska tre programledare sända radio och TV dygnet runt under 144 timmar med start den 8 december. Sex dygn. Under två veckor spärras torget av och bussar och annan trafik leds om – det är bara fotgängare som kan ta sig fram. Musikhjälpen 2014 kommer till stan.

Uppsala är alltså värdstad för Musikhjälpen 2014. Vad 17 är det för påhitt nurå? Sända radio och TV dygnet runt från en glasbur… Jo, Musikhjälpen är ett välgörenhetsevenemang. Temat för årets insamling är att stoppa spridningen av HIV. För var femtonde sekund smittas nån av viruset och utan medicin kan man dö.

I Musikhjälpens glasbur sitter programledarna Linnea Henriksson, Petter Alexis Askergren och Kodjo Akolor. I glasburen lär det hända massor. Auktioner är en stor del av Musikhjälpen. Den 5 december startar två av dem:

1. Gift dig den 14 december med kända bröllopsvittnen och Sarah Dawn Finer som sjunger Kärleksvisan
2. Håkan Hellström skänker jeansjackan som han hade på sig på sin konsert på Ullevi i somras
3. En magisk yogadag på Aruba i Västindien, inklusive resa, med Yoga Girl

Men det blir massor av andra artister, kändisar och evenemang också! Vad sägs om… Äh, du får helt enkelt masa dig dit!

Pengar kan du samla in såväl digitalt som i fysiska bössor. I morgon, den 1 december, kan du starta en egen, digital insamling i din mobil. Eller på din webbplats.

Följ Musikhjälpen på Instagram, Twitter och Facebook.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Svensken vill ha brev på lådan, inte elektroniskt

En undersökning som Posten (jorå, den finns fortfarande – på nätet, i alla fall…) visar att de flesta svenskar, fyra av fem, vill ha viktiga brev via snigelposten, alltså i brevlådan, inte elektroniskt.

Ett brev i pappersform med kungen som helgon på fick jag en gång.

                                                                                                                                                                    Till pappersbrevets fördel talar att det är överskådligt och lättöppnat – man behöver inte starta nån dator eller logga in. Ofta vill man sitta i lugn och ro och läsa sin post när man har kommit hem från arbetet (det gäller ju alltså dem som arbetar, dårå, inte andra losers). Och det är VIKTIGA brev som räkningar, deklarationen och liknande som vi vill ha i pappersform.

Pappersbrevet är vanligare i Sverige än i övriga Europa, men det tappar mark. Mer än 80 procent av dem som har tillgång till internet betalar sina räkningar via nätet. Det är fler och fler som vill ha räkningarna digitalt.

Jag är nog benägen att hålla med. Jag gillar att få räkningarna i pappersform, för jag sorterar in dem i pärmar sen när de är betalda och det gör ekonomin och annat viktigt mer överskådligt för mig. Men jag har några autogiron där jag även får en pappersfaktura och några där jag får sms-avisering. E-faktura tycker jag är mindre bra. Då krävs det inloggning på banken för att kolla då och då för det är ju inte alltid man vet när räkningarna kommer. En del räkningar kommer ju inte i slutet av månaden. Deklarationen vill jag också ha i pappersform även om jag sen deklarerar via sms eller med e-legitimation.

Hur vill du ha viktig post???

Read Full Post »