Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘diameter’

Ett inlägg om livet.


På luciadagens morgon
för ett år sen rullades jag in för operation. Jag minns att jag var så ledsen för jag skulle missa SvT:s Luciamorgon, som bevakade Lucia i Uppsala Domkyrka.

Domen

Jag missade Lucia från Domkyrkan förra året, för att jag låg i en annan byggnad vid tiden för framträdandet och under kirurgens kniv.


Några timmar senare
hade kirurgen, som såg ut att vara högst en tredjedel av min egen ålder, plockat ut flera tumörer. Jag vet inte hur många tumörer, det sa hon aldrig när vi hade ett samtal dan därpå. Det enda jag vet är att den största var 13 centimeter i diameter och att samtliga tumörer var godartade. Resten av dagen var jag ganska dålig och fick flytta till en mindre sal i Sjukstugan. Men jag minns också en av tjejerna jag delade första salen med. Hon, vars svärfar bland annat tillhörde gänget runt Monica Z och var otroligt begåvad på många sätt. Den tjejen hade lämnat en flaska bubbelvatten (alkoholfritt) från en brunnsort samt en liten lapp. Lappen har jag kvar än. Det är gott när det fortfarande finns goda människor i den här världen!

Att tumörerna skulle vara godartade var inget som var helt säkert. Sedan det konstaterats i slutet på sommaren att de fanns där, inuti mig, gick jag i ovisshet större delen av hösten. Jag minns knappt hösten 2012. Men jag minns att jag var tacksam för att jag hade ett jobb att gå till, för rutinerna det innebar och för att jobbet gjorde att jag åtminstone dagtid kunde tänka på annat än frågan som malde:

Lilla c eller Stora C?

Men jag hade tur. Tumörerna var godartade och kunde opereras bort. Idag, ett år senare, är jag i princip besvärsfri. Däremot är muskulaturen kring operationsområdet inte riktigt så upptränad som den borde vara. Det finns dock noterat på min att-göra-lista. För nu känner jag ju inte längre rädslan att nåt långt sår ska spricka.

Ett år har gått. Jag var tillbaka på jobbet exakt på dagen fyra veckor efter operationen. Där blev jag sen kvar till den sista juli. Åter en tuff höst följde, med jobbsökeri och miljoner nej på sökta jobb. Och nu sitter jag på annan ort och jobbar. För jag lever. Det är jag enormt tacksam för. Och för att Fästmön och hennes snälla mamma ställde upp så mycket som de gjorde för mig för ett år sen.

Luciamorgon på SvT och även den på jobbet missar jag emellertid även i år. Men det är inte jag som är sjuk den här gången, utan min bil som ska få lite verkstadsfix. Förhoppningsvis inte nånting kostsamt…


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår, den 14 mars, var det Pi-dagen världen över. Eftersom jag lider av dyskalkyli kunde jag inte vara med och fira dagen, men jag är en aning fascinerad, trots allt. Naturligtvis är det ett amerikanskt påfund. Till exempel skrivs ju gårdagens datum 3/14 i USA. Och Pi avrundas ju oftast till 3,14. Pi har med förhållandet omkrets och diameter i en cirkel att göra. Fråga mig inget mer, för jag kan inte förklara. Däremot äter jag gärna paj (pie), såsom Pi uttalas på engelska.

knapp jag överlevde pidagen
En sån här hade jag behövt. (Knappen går att köpa från Zazzle.)


Jag har aldrig varit nåt mattegeni.
I skolan var jag duktig i en massa ämnen, men inte gymnastik och matte. Eller syslöjd. Eller… ja, ja, det gäller att ha självinsikt. Hur som helst, det här med matte har aldrig varit min grej. Det är väl det det handlar om, helt enkelt.

I Uppsala var det en tjej som heter Nemi som kunde flest decimaler på Pi. Lite nördigt, tycker jag, men är förstås ändå impad. Jag såg Nemi rabbla decimaler igår på en lokal TV-sändning. Det var liksom inte klokt så många siffror jag fick mig till livs på en och samma gång.

Nä, jag är bokstavs-/ordmänniska jag, helt klart! Vad föredrar du: siffror och matte eller bokstäver och ord???


Livet är kort.

Read Full Post »