Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘destinationsmarknadsföring’

Framåt halv tolv tuffade Clark Kent* och jag in till stan för att leta parkering. Jag bestämde mig för att stå på Sjukstugan i Backens besöksparkering bara för att bevisa för mig själv att jag är starkare än… HP-sås? Chilisås? Tabasco? Välj själv! Men det var ärligt talat skitdumt! Det kostade mig 25 spänn i timmen, vilket jag tycker är hutlöst! Så jag pyntade alltså 110 kronor för att få parkera en eftermiddag. Om jag hade varit patient skulle jag ha blivit skitförbannad! För det är ju inte säkert att man pallar att gå, cykla eller åka buss när man är sjuk… Nu betalade jag och såg glad ut eftersom jag inte var patient. Det fanns gott om lediga platser…

Slängde iväg ett sms till Fatou innan jag åkte och hon kunde komma ifrån för en fikalunch på Fågelsången! Tyvärr var det inte väder för utesittning – dagens väder bestod av blandning av sol, regn och hagel. Vi fick helt enkelt sitta inne i en stimmig lokal. Idag kände jag för att unna mig rejält. Därför bestod min lunch av en gigantisk och supergod räkmacka med kaffe till samt en havreboll med pärlsocker till dessert. Fatou joinade mig när jag var halvvägs in i räkmackan med en bricka full av… grädd-prylar… Jag tänker inte lägga upp nån bild här, för då blir du bara avundsjuk. I stället får du se en bild på en liten present som jag fick av Fatou. Så, varsågod:

Nivea pure & sensitive ska jag testa!


Stärkt av en näringsrik lunch
 – man blir för övrigt smart av fisk och jag åt ju räkor (skaldjur, en sorts fisk?) – och ett som alltid trevligt samtal med Fatou, stånkade jag mig uppför slottsbacken till Södra tornet. Jaa, stånka var ordet… Jag trodde att jag skulle få hjärtinfarkt och dö på kuppen för det är verkligen uppförsbacke. Men tyvärr, belackare, jag överlevde även denna prövning – trots snudd på andnings- och hjärtstopp, bultande huvudvärk och lingonvecka!

Messade lite med Fästmön och fick veta att hon var inoljad och masserad och hal som en ål. Det oroade mig något, men vad jag förstår planerar hon inte att lämna mig utan dyker upp här i morgon.

På Södra tornet träffade jag den alltid lika välkomnande personalen (dock inte min fyrbenta vän!). Men syftet var inte att socialisera med dem utan att delta i ett seminarium om destinationsmarknadsföring på internet, bland annat. En solbränd kvinna med ett bländvitt leende inledde med att berätta om hur Resia undersöker, med Sifos hjälp, vissa trender. Den halvtimman kändes minst intressant eftersom ämnet varken berör mig som yrkesmänniska eller privatperson.

Däremot blev det fart under galoscherna när Jonas och Mark – eller nej… Mark heter i detta sammanhang faktiskt Jonas och Jonas heter Johan… – pratade om Destination Åland respektive gamification. Det var intressant att höra om hur Destination Åland använder Fejan för marknadsföring – och hur – samt att få en prisjämförelse mellan olika kanaler för marknadsföring, traditionella som nyare. Gamificationdelen handlade om hur man använder tävlingar, topplistor och belöningar som sätt att fånga människors – och presumtiva kunders – intressen. Mycket intressanta och tänkvärda föredrag!

Hemma i New Village igen sitter jag nu och knackar ner dagens intryck. Men nu är det dags att lyfta från kontorsstolen och hantera ett annat verktyg än datorn, nämligen denna:

Datorn släpps till förmån för detta verktyg. Notera till höger i bakgrunden en Paradisask som jag fick till jul. En ask som avslöjar att lingonen har trillat in, tröttsamt nog.


*Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Torsdag. Slutet på veckan. Tänk, mina dagar bara flyger fram! Och för inte så länge sen, mindre än ett år sen, faktiskt, gick de så långsamt. Jag trodde dagarna var oändliga. Det fanns så mycket tid. Tid till vad? Tid till att grubbla och må dåligt och känna sig allt mer värdelös för var dag som gick. Tid att sjunka ner i djupa svarta hål. Joru, Fästmön har fått kämpa hårt för att hålla mig över ytan.

Över ytan…


Jag glömmer inte.
Jag glömmer aldrig. Den här tiden bär jag med mig för alltid. Men jag har också lärt mig under livsresans gång – nu talar Den Visa, snart halvsekelgamla! – att minnen och sår bleknar. Både fina minnen och minnen man nästan skulle göra vad som helst för att radera. Tyvärr har jag också lärt mig att misstro människor. Med mitt förnuft vet jag att alla inte vill mig ont. Men jag kan aldrig lita på nån till 100 procent igen. Inte efter Odjurets svek. Inte efter den dan dimman framför mina ögon lyftes och jag mötte Odjurets kalla blick. Odjuret, som går där ute och lever ett gott och fritt liv.

Det liv jag har idag är ett annat liv än jag hade då. Det är på många sätt ett bättre liv, på några sätt ett sämre liv. Erfarenheterna av Sveket är dyrköpta och har satt djupa spår. Men jag är också starkare, jag har kämpat mig hit! Och även om jag inte har nått mina främsta mål än idag, känner jag att jag är på god väg.

Inte bara veckan utan arbetsveckan drar mot sitt slut. Jag har en intervju idag och några inbokade i veckan. Morgondagen har jag reserverat för att finslipa min kommunikationsplan. Vidare bygger jag sidor på vårt intranät. Jag klantade till det riktigt igår, men lyckades lösa det hela och nu flyter det på. Omvärldsbevakningen, emellertid, verkar inte alls flyta på och jag vet inte hur vi ska lösa det när tekniken inte… vill.

I eftermiddag ska jag på ett seminarium om destinationsmarknadsföring. Jag behöver lite input, känner jag. Funderar på att ta en macka på stan till lunch. Ensam. Jag behöver tänka lite. Och svära över lingonen som trillade in i morse för andra gången den här månaden. When will it ever end..?

Read Full Post »

I morse satte jag nästan kaffet i vrångstrupen när jag läste om en rysk ung man som hade praktiserat kannibalism. Skälet var att hans flickvän hade lämnat honom för att hon tyckte att han var mesig. Den unge mannen ville visa hur modig han var egentligen och mördade och åt då ett antal organ från ett antal människor. Är det mod, det? Nej fy te rackarns! Det är bara makabert!

Det var full rulle igår afton! Till slut gjorde jag typ fem saker samtidigt och det är inte bra. Ingen sak blir bra och jag blir bara trött av att försöka se på TV, svara på mejl, blogga, läsa, prata med mamma i telefonen, fixa håret och tandtråda. Samtidigt. Typ. Så i kväll har jag bestämt mig för att ta det mer piano. Jag ska bara… städa av lite i badrummet och i duschrummet/toan, skriva max två inlägg och tvätta en maskin. Sen måste jag samla ihop mitt sopberg mina sopor och traska ut med dem till soprummet och så behöver krukväxterna få vatten… Stressad? Jag? He he, i morse när jag som vanligt vaknade för tidigt, låg jag och gruvade mig för det kommande fönster- och balkongdörrsbytet i huset. Totalt för hela bostadsrättsföreningen skulle det ta några månader och man undrar hur det blir under den tiden. Kan man till exempel bo hemma? Usch, tanken på att på nåt sätt dela nånting med mina grannar är allt annat än tilltalande. Att vistas i samma lokal som en del av dem under informationen kring fönsterbytet är traumatiskt nog. 

Arbetsveckan fortsätter med intervjuer och kommunikationsplanen. Jag ska redovisa planen efter påsk, först vid ett avstämningsmöte på Fästmöns födelsedag, sen för institutionens ledningsgrupp dan efter. Och kring mitten av april ska jag börja jobba delvis vid en annan av husets institutioner. Gissningsvis ska jag först träffa den institutionens prefekt för att få lite input om vad som behöver göras. Jag har hört att man främst behöver hjälp med sina sidor på externwebben, men jag vill nog ta ett helhetsgrepp om kommunikationen där också om allt ska bli bra. Det var för resten väldigt roligt igår att träffa en forskare som jag hjälpte med ett pressmeddelande här i mitten av mars. H*n hade blivit kontaktad av en tre, fyra tidningar som ville intervjua! Då har man lyckats! För även om mycket forskning är angelägen och spännande, kan en del områden vara ganska smala.

På torsdag ska jag unna mig att delta i ett seminarium om destinationsmarknadsföring på internet hos Södra Tornet! Det blir en liten belöning till mig själv eftersom jag tycker att arbetet här har gått förvånansvärt bra! Och man ska vara snäll mot sig själv, har jag hört…

Det här är Norra tornet, jag ska till Södra Tornet på torsdag eftermiddag.

Read Full Post »