Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘desinformation’

Ett fixat inlägg. Men nej. Jag har inte fått betalt för några länkar i det här inlägget heller.


 

Kräftor och sprit

Inget kaos i New Village. Här finns numera både kräftor och sprit.

Media talar om sopkaosDet är sopkaos i både Stockholm och Storvreta. Och nyss såg jag att det ska är snökaos i Göteborg också. Vad hände med ett varierat språk?

Här i New Village råder inte mer kaos än vanligt. Kvällsaktiviteterna har löpt på som de ska. Nästan. Men en får vara glad för att det mesta är fixat. Huvudtillbehören till fredagens kräftskiva är inhandlade. Gästen är inbjuden sen tidigare. Frågan är bara om det inte blir lite torftigt med endast… kräftor och sprit..?

Jag hade väl inte varit hemma mer än den tid det tog för mig att registrera mina livsmedelsinköp samt betala en räkning när BRF-ordföranden plingade på. Med sig hade h*n en väska med tekniska prylar. Inomhustemperaturen mättes till 19,6. Ett element justerades och brassades på, kallraset registrerades och är anmält till fönsterfirman. Tyvärr, tyvärr blev inget åtgärdat vad gäller tvätteriverksamheten, men händer inget tänker jag minsann påminna. Igen och igen. Tills verksamheten upphör nattetid.

Bokpaketet är hämtat i Tjottaheiti. Närå, på Årsta Travcafé, som ligger rätt off för min del när jag ska hem från jobbet. Två personer var i tjänst där, varav en arbetade och en sprang i vägen för den som arbetade, babblandes i en mobil. Innan jag lämnade Year Town gjorde jag ytterligare ett par ärenden. Bland annat var jag inne på dess apotek. Där var det inga under av effektivitet som arbetade heller. Det fanns inte växel i en kassa, kassa nummer två gick inte att komma in i och kassa nummer tre var upptagen. Vissa svårigheter var det att få ut medicinlistor också. Till sist kunde jag emellertid lämna Year Town-apoteket med inte bara medicin i näven utan växelpengar OCH medicinlista. Jag gjorde ett stort teoretiskt kryss på himlen.

Hemma i köket i New Village stirrade jag förundrad på paketet från Bokus. Inte nog med att det på webbplatsen hade stått, när jag gjort min beställning, att paketet skulle levereras till ICA Heidan. Nu stod det på paketet att det var ett brevlådepaket. Eh… tror Bokus att vanliga människor har brevlådor för elefanter???

Detta bildspel kräver JavaScript.


Så. Nu har jag svurit ve och förbannelse över Bokus desinformation. 
Nu ska jag glädja mig åt min nya hög med pocketböcker i stället. Hyfsat bra priser, men med tanke på vad bensinen kostar för den lilla extra utflykten tror jag inte att jag tjänade så mycket. Dessutom släppte jag ut en del extra skit i miljön. I Year Town.

Pocketböcker

Bokpaketets innehåll.


I varje bok skrev jag mitt namn och datum samt

Till mig själv.

Brukar DU skriva nåt i DINA böcker??? Vad skriver du i såna fall??? Berätta gärna i en kommentar här!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett jobbsökande inlägg. OBS! Inlägget är ironiskt!!!


 

Jag försöker förnya mig på många sätt och vis. En sak jag har jobbat med både igår kväll och idag är att förnya mitt personliga brev, det som jag använder som bas när jag söker nytt jobb. Så… Vad tror du om detta???

Desperat desinformatör/propagandaminister söker arbetsgivare tillräckligt korkad för att anställa henni                           5 mars 2015

Tofflan i sin Leffemössa

Desperat desinformatör.

Jag har jobbat med desinformation och propaganda i hela mitt vuxna yrkesliv. Min främsta uppgift i yrkeslivet har varit att förvirra folk och få dem att missförstå allt jag säger, skriver och gör. (För referenser fråga B, M, S med flera!)

I somras arbetade jag min sista dag hos min förra arbetsgivare. Jag vet inte vem som var gladast när jag stängde dörren, men jag minns att jag skuttade och tog hoppsasteg mot bilen på parkeringen. Och sen såg jag mig aldrig mer om.

Hösten 2014 har jag mest såsat omkring. Jag har läst böcker, jag har skrivit böcker som ingen vill ge ut, jag har ätit mig till en enorm övervikt och jag har mest ägnat mig åt att lata mig. Ingen vill väl tillbringa mellan fyra och sex timmar varje dag med att leta och söka nytt jobb? Det kallar jag prostitution, kort sagt.

Åren 2011 – 2013 arbetade jag i en synnerligen akademisk miljö. Men ack så jag trivdes! Det är faktiskt så att välutbildade människor är mer toleranta – många av dem är ju själva kufar.

På den arbetsplatsen gjorde jag upp fina planer och byggde till och med ett hus. Men när det var gjort tog pengarna slut för arbetsgivaren. Jag fick ett skambud där jag skulle utföra samma uppgifter som tidigare fast på halva tiden. Det hade aldrig funkat. Därför lämnade jag byggnaden. Den står där än, faktiskt. Och huset jag byggde är orört sen dess. Där hänger fortfarande porträtt på mina dåvarande kollegor, människor, som liksom jag, inte heller jobbar kvar. Till exempel.

Innan jag kom till akademin gav jag alltför många av mina bästa år till en rätt spretig arbetsgivare. Där gällde det att smöra för cheferna, på ren svenska. Uj, uj, uj! Och när jag tröttnade på det sa vi tack och hej, leverpastej!

Men tro det eller ej, jag kan göra bra saker också. Jag är till exempel alltför pratsam när jag blir nervös (gen nedärvd från mamma och mormor), jag är otroligt glömsk nuförtiden, allmänt ilsken, folkskygg och säkert hemsk som granne – för jag har ju aldrig fest hemma i lägenheten och inte röker jag heller! Stackars mina grannar!

Läsa och skriva kan jag. Det senare har retat gallfeber på många, ska gudarna veta. Men även det är nedärvt, dock från pappa. Mot slutet av sitt yrkesliv fick han en kåserispalt i Byhålebladet. Där skrev han så roligt och träffande att grannarna slutade hälsa. Och detta smittade ju av sig till hans dotter.

Ärligt talat, jag är ganska desperat och behöver ett jobb! Eller rättare sagt, jag behöver en inkomst. Självklart vill jag arbeta så lite som möjligt för högsta möjliga lön. Ungefär som en direktör på lands… Nej, nu ska vi inte vara såna!

Vill du veta vad jag har gjort tidigare kan du klicka på den här länken (URL:en går naturligtvis till en snusksida) och läsa vad jag påstår att jag har gjort. Eller varför inte bara googla på mig? Pratar du med mina före detta jobbarkompisar får du nog höra ett sanningens ord, som att jag är skvallrig, enerverande energisk och tråkig på rasterna (hon läser ju bara böcker hela tiden!)

Med ganska vanlig hälsning

Tofflan

PS Ring mig sen!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fruset inlägg med lite smuts under naglarna.


 

Regn o skräp på fönstret

Regn och skräp på fönstret i gästrummet. Ja, det behöver putsas.

Fasen så kallt det är idag! På förmiddagen har jag lekt bilmekaniker i garaget. Tanken var att köra ut bilen och stå på parkeringen, men det gick inte. Dessutom regnar det då och då. Jag fixade till en lackskada på höger bakskärm. Jag tvättade, avfettade, slipade, färgduttade och lackade (ja, inte hela bilen förstås, utan bara ett litet område). Förhoppningsvis fick jag bort rosten. Förhoppningsvis… Nån bild lägger jag inte ut, för då är det säkert nåt proffs som skrattar ihjäl sig. Du får kika på mitt gästrumsfönster i stället.

Jag konstaterade idag att det börjar bli jädrigt fullt på mitt CV. Nu kan jag ju lägga dit bilmekaniker – eller i vart fall lackerare. Och vännen Jerry, som nästan har lytt alla mina medicinska råd, tycker att jag borde lägga till doktor. Fast då krävs det lite diplom och examina som jag inte riktigt har. Själv spekulerar jag i om orsaken till att ingen arbetsgivare nappar när jag söker jobb hos dem helt enkelt är ett för digert CV. Kanske tror arbetsgivarna att jag vill ha en miljonlön..? Det vill jag inte, jag vill bara ha en lön som är lite högre än a-kassan, för a-kassan är ju inte nån inkomst.

Det finns andra nackdelar – förutom utebliven lön – med att gå arbetslös och skrota här hemma. Det går åt väldigt mycket mer kaffe och toapapper än när man jobbar. Därför var jag helt enkelt tvungen att hasa över till Tokerian för att inhandla lite förnödenheter. Jag hade lite pengar i plånboken och så tog jag ut lite eftersom det blev över på Anders peng till Office-paketet. Jag hoppas att Anders inte misstycker??! Nästa erfarenhet att sätta upp CV:t torde alltså vara personal shopper – jag handlar ju personligt, till mig själv.

Gränby Centrum Gamla Uppsala

Gränby, Centrum och Gamla Uppsala ligger inte åt samma håll i verkligheten. Desinformationsskylt, alltså!

Idag noterade jag en undangömd förbudsskylt på Tokerian. Det är faktiskt förbud mot att göra en massa saker inne i affären. Man får till exempel inte åka rullskridskor eller röka och man får faktiskt inte fota. Aj då! Jag erkänner brott direkt! Jag har ju fotat massor av feltextade skyltar, felplacerade varor, Loppans halsband (dock med tillstånd från Loppan själv) och lite annat smått och gott.

Men nu ska jag skärpa till mig och lägger i stället ut en bild jag tog på väg till Tokerian på en skylt som ger desinformation. Centrum, Gränby och Gamla Uppsala ligger nämligen inte åt samma håll i verkligheten.

Det blev premiär idag för min fodrade skinnjacka, den jag köpte när jag visste att jag hade fått jobb ett par, tre månader på senhösten förra året. Till den en snygg bandana, en födelsedagspresent från Fästmön som kom väl till pass i kylan. Själv är jag inte så snygg, som synes. Notera emellertid den snygga akvarellen föreställande Kiss och Bajs i bakgrunden. Det är en osignerad Arga Klara som jag fick till min 50-årsdag.

Toffla i skinnjacka o bandana

Höstrustad Toffla (tjockis-svart pil) i skinnjacka och bandana (röd pil). Kiss och Bajs vid orange pil.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Redan innan svininfluensehysterien bröt ut förra året var jag skeptisk. Skeptisk mot vaccinering, mot massvaccinering. Och alla märkliga regler och framför allt, konstig information.

Det började med en debatt redan på sommaren om huruvida vaccinet skulle vara gratis eller inte. Politikerna i riksdagshuset ville INTE betala för gemene mans vaccin. I augusti började man diskutera hur farlig svininfluensan var egentligen och om det verkligen var nödvändigt att vaccinera sig. Så småningom kom vaccinet. Och först ut var den enda av Socialstyrelsen prioriterade gruppen, den svårt sjuka gruppen… vårdpersonal..? Men..? Politikerna på riksnivå började ge med sig och bestämde sig för att ge lite ”fickpengar” till länens vaccin.

Men så dröjde vaccinet och det dröjde med information om vaccinet. En person avled och nu började allmänheten bli orolig. Men var var informationen? När vaccinet väl kom köade folk flera kvarter för att få ”en spik i armen”. Då skedde det märkliga att man i vårt län införde en förunderlig gräddfil av personer som gick före i vaccinationskön: politiker och ”nyckelpersoner” bland dem som arbetar administrativt med vård i vårt län. Jag trodde inte det var sant när jag läste om det, men det var det. Folk vaccinerade sig till exempel av det skälet att de har småbarn. Men hallå! Är småbarn en svår och/eller kronisk sjukdom? För en sån prioritering – att de med vissa svåra och/eller kroniska sjukdomar skulle få vaccin först – vore ju den rimliga – när man nu insåg att vaccinet inte skulle räcka. Efter en del debatt i lokal media gjordes en omprövning av det lokala beslutet, men då var det ju massor av de tidigare prioriterade, typ småbarnsföräldrar, som hade hunnit få vaccin…


Gräddfil har jag i matlagningen. Andra typer av gräddfiler avskyr jag.

                                                                                                                                                       Sen insåg man plötsligt att man kanske skulle informera allmänheten om vaccinationen. För kanske var det så att de allra flesta, inklusive mig själv, ganska snabbt insåg att man faktiskt inte behövde ta vaccinet. Är man normalt sett fullt frisk för övrigt, så… I vart fall kom märkliga annonser i stort format. Själv blev jag bara förvirrad när jag läste. Och när jag, som omfattades av gruppen ”alla”, fick möjlighet att vaccinera mig var det inte särskilt svårt att avstå. Vaccinet tog ju slut då, dessutom. (Och gräddfilen till vaccinet kunde inte utredas på grund av lagen om kommunalt självstyre. Men gräddfilen BLEV ändå anmäld.)


Okejrå, jag ÄR rädd för nålar, men varför ska en fullt frisk Toffla vaccinera sig när det finns människor med svåra och/eller kroniska sjukdomar som bättre behövde vaccinet?!

                                                                                                                                                           Efter allt detta ståhej kring nåt som mig veterligen aldrig blev nån pandemi (och jag vägrar att tro att detta beror på att man vaccinerade sig, jag känner faktiskt ingen som vaccinerade sig förutom mamma och Fästmön, båda med kroniska sjukdomar) blir jag därför beklämd när jag läser några föräldrars insändare i Svenska Dagbladet. Ett gäng föräldrar, som lät vaccinera sina barn. Barn, som nu drabbats av narkolepsi – en livslång plåga. Hos Läkemedelsverket finns ett femtiotal anmälningar om narkolepsi som biverkning till vaccinet. Föräldrarna, som känner sig lurade av informationen – eller ska vi nu inte enas om att det var desinformation? – kring vaccinationerna och kräver att staten som ansvarig ser till att barnen får hjälp. Problemet är tyvärr att några biverkningar räknade man inte med och därför kan föräldrarna/barnen inte heller räkna med skadestånd för livslångt elände. Kan de räkna med annan hjälp, tro???

Personligen är jag glad att jag inte vaccinerade mig. Jag är trött ändå, men av andra orsaker. Och myndigheters dumheter, gräddfiler och diverse annat krångel gör mig inte direkt piggare…

Read Full Post »