Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Den glada giraffen’

Ett inlägg om en kulinarisk upplevelse på en eritreansk-etiopisk restaurang.


Idag gjorde Fästmön och jag
lite olika saker. Men på kvällen hade jag en dejt med min älskling. Vi hade bokat bord på Restaurang Messob i Luthagen för att äta injera, en sorts majspannkakor av lite skumgummikaraktär.

Anna i solen
”She’s a Sunny girl…”


Ingen av oss hade varit på Messob tidigare.
Jag åt etiopiskt i Stockhom nånstans 2004. Innan dess hade både Anna och jag ätit injera genom vänner och bekanta.

Jag bokade bord via nätet igår kväll och fick bekräftelse via e-post, den som började

Frid Ulrika…

Det kan man skratta åt, men jag skrattade för att jag blev glad över att nån önskade mig frid – med tanke på allt skit just nu.

Menyn innehöll förrätter, varmrätter och desserter samt drycker av olika slag. Man kunde välja olika såsblandningar om man ville prova lite av varje. Men menyn innehöll också lite grann om bakgrunden till restaurangen, vem som startat dem och vem som driver den nu etc. Trevligt!

Messobs meny
Menyn innehöll också bakgrunden till Messob.


Vi hade som sagt bokat bord,
men valde att sitta på uteserveringen. Det var ju väldigt varmt, nästan 35 grader i solen. Här fick vi dock sitta i skugga, men ändå lä. Vi hittade en skön soffhörna där vi hällde ner oss. På bordet stod en vas med färska rosor.

Rosor
Färska rosor. 


Möblemanget var av sedvanlig
populär utesort, men väldigt bekvämt. I glasskivan speglade sig vasen på ett läckert sätt.

Glasbord
Spegling.


Som måltidsdryck
valde vi ett lager från Uganda, Bell. Det var inte så starkt, men passade utmärkt till den kryddiga maten.

ell lager från Uganda
Bell från Uganda.


Jag valde en kycklingtsebhi
till min injera. Man fick två injera – en med sås och en bredvid. Vi valde bort bestick och fick var sin våthandduk. Mycket bra både före och efter maten!

 Injera med kycklingtsebho
Underbart smakrikt!


Såsen innehöll förstås berbere
vilket gjorde den underbart smakrik, men den var inte så stark som vi båda hade föreställt oss. Det kom lite styrka i eftersmaken, dock. En karaff vatten fick vi också, jag tog ett glas före maten, inte efter.

Anna dricker öl
Anna njöt också av sin öl.


Molnen hopade sig lite,
men det var fortfarande varmt. Det var väldigt skönt att kunna äta utomhus. Stället började fyllas på med folk – från att ha varit ganska tomt när vi kom vid halv sex-tiden till att vara ganska fullt när vi gick. En och annan bekanting skymtade också – såväl bland gästerna som förbipasserande på gatan.

Molnen hopar sig
Molnen hopade sig.


Som avrundning tog vi dessert och etiopiskt kaffe. Jag kunde inte motstå desserten Den glada giraffen. Den bestod av mango- och melonglass med kokos. Kaffet smakade väldigt runt och gott utan att vara beskt.

Den glada giraffen med kaffe
Den glada giraffen.


Det här var en riktig kanonmåltid!
Förutom den goda maten var priserna mycket bra. Totalt kostade två huvudrätter, två öl, två desserter och två kaffe 648 kronor. Servicen sköttes alldeles utmärkt av två lågmälda unga män.

Det här kan naturligtvis inte bli annat än högsta Toffelbetyg! Jag kan verkligen rekommendera dig att besöka Restaurang Messob!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ingenting särskilt.


Igår var det full rulle tamejtusan hela dan.
Dagen idag verkar inte bli bättre. Jag vill bara sitta ner med min bok på gång, men det tycks vara omöjligt. Måndagen innebar shopping, artikelproduktion, medicininköp, matlagning, tvätt, presentinslagning, telefonering och sånt. Idag ska jag försöka orka gå ut med sopor och slänga min gamla dörrmatta.

Omeprazolförpackningar
Det går åt en massa medicin just nu. Och för att du som är nyfiken och inte vet vad Omeprazol används mot kan jag berätta att jag äter det mot mitt bråck på magmunnen. Utan Omeprazol kräks jag hela tiden. Nöjd?


Ett jävla liv var det här tidigt i morse.
Jag fick för mig att nån höll på att flytta, men det var två unga tjejer som städade i trappuppgångarna. Eller de körde nån sorts poleringsmaskin. Maskinen i sig lät ingenting, det var tjejerna som lät. Är alla unga människor hörselskadade nu för tiden? Jag bara undrar eftersom alla samtal tycks föras skrikande. Kulmen nåddes när den ena tjejen stod utanför trappuppgången och skrek i sin mobil om hur poleringsmaskinen krånglade.

Det var solsidan, det. På skuggsidan regerar ju andra som inte drar sig för att flytta tunga saker före klockan åtta. Eller låta sina barn vara ute och leka då. Små barn. Små barn som tar efter sina föräldrar. Men det vågar fan säga nånting, för då springs det väl med listor här i hemmen (vissa utvalda, som alltid) igen. Vännen K berättade att h*n gjorde misstaget att säga ifrån åt en mamma. Jisses så h*n fick sina fiskar varma! Mamma sa att h*n

[…] förstörde barnens glädje […]

för att h*n påpekade att de förde liv, klängde högt och lågt och mest i späda trädgrenar, ritade på marken och på riktigt förstörde utemiljön som h*n som bostadsrättsinnehavare varit med om att betala via sin månadsavgift. Det är inte ens troligt att Sura Mamman med tillhörande vildbasare bor i föreningen. Men stick då! Pucko!

Prefekt 2 har ännu inte svarat på mitt mejl, så jag vet fortfarande inte om jag måste åka och skriva på nåt papper eller om jag får det hemskickat. Jag misstänker starkt att han inte ens har orkat läsa mejlet. Han är nämligen känd för att bara läsa första meningen. Därför har det varit av yttersta vikt att man har en bra rubrik och en lockande inledning när man har mejlat honom. Gissningsvis hade jag inte det när jag skrev i söndags förmiddag.

Jag har börjat packa. Jag ska fortsätta med det. Sen tar jag soporna och kanske en ny tur till apoteket. Glömde ju en sak igår!

I kväll ska vi dela en kulinarisk upplevelse, Fästmön och jag. Vi har reserverat bord på Restaurang Messob och förväntningarna är höga. Jag menar, ett ställe som serverar Den glada giraffen som dessert…


Livet är kort. Och just nu skiter jag i allt. Eller nej. Det mesta. Men det skiter jag i. 

Read Full Post »