Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Den fördömde’

Ett inlägg om en bok.


 

Den stumma flickanJulen 2010 fick jag i julklapp av Jerry den första delen en i vad som skulle bli en serie av författarna Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt om kriminalpsykologen Sebastian Bergman. Boken hette Det fördolda och det lustiga var att den visades som TV-serie i mellandagarna, om jag inte minns fel. (I rollen som Sebastian Bergman hade man satt Rolf Lassgård, nu för mig inte enbart en släkting via mammakusinen B utan också den evige Sebastian Bergman.) För det var onekligen nåt bekant med boken när jag började läsa den i januari-februari 2011. Men det var en bra bok, den var spännande, även om det kändes lite märkligt att ha sett TV-serien först. Julen 2014 fick jag Den stumma flickan, den fjärde boken i serien, av samma givare som 2010. Tack Jerry!

Den här gången hittas en familj – mamma, pappa och två barn – mördade i ett litet samhälle. Ganska snart misstänker man en person, men när denne själv hittas skjuten måste polisen ta upp jakten igen. Riksmord kallas in och med det gänget även kriminalpsykologen Sebastian Bergman. Från sjuksängen deltar ytterligare en medlem i Riksmord och det är hon som kommer på att det finns ett vittne. Snart börjar både polisens och mördarens jakt på en liten flicka.

Det här är en riktigt spännande polisroman. Visserligen märker man att det är två författare som har skrivit den, men förutom detta har den ”allt”. Jag försöker som vanligt lista ut mördarens identitet och får för en kvart känna mig stolt – till dess att sanningen avslöjas… lite mer… Precis så ska en deckare som får högsta Toffelomdöme vara!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-film.


I kväll visade SvT 1
den andra delen av säsongens Den fördömde. Psykologen Sebastian Bergman härjade denna gång i Skåne där man har hittat en barnamördare – mördad.

Den fördömde

Den fördömde Sebastian Bergman i mitten.


I en åker hittar en bonde
som plöjer ett manslik. Det visar sig vara en barnamördare. Men när ytterligare ett lik hittas, en liten flicka, får den lokala polisen inte riktigt ihop det. Rikspolisen kallas in och med dem psykologen Sebastian Bergman. Hans äldsta dotter, också polis, vet fortfarande inte att Sebastian är hennes biologiske far. När den man som hon tror är hennes pappa dör, blir det snurrigt värre.

Ja det är rätt rörigt i kväll också. Inte blir det bättre att ett nunnekloster är involverat. Det kunde ha blivit bra, men når knappt upp till Tofflianskt medelbetyg. Och då är jag snäll.

rosa toffla minirosa toffla minihalv-rosa-toffla-mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om juldagen 2013.


Idag har det varit mörkt
och regnat hela dan. Jorå, jag har varit utanför dörren, men bara bort till soprummet.

Mörkt och regnigt

En mörk och regnig juldag 2013.


Mamma är inte världens mest morgonpigga,
men när klockan hade passerat elva blev jag väldigt rastlös inne i sovrummet. Eftersom det bara finns ett draperi till gästrummet där mamma huserar dessa två veckor, vill jag inte gå upp och stöka omkring i lägenheten förrän mamma är vaken. Men jag hade bra sällskap i sängen av Stephen Fry (via en bok) och Fästmön (per sms).

Efter en skål fil och lite diverse små hushållsjobb – som att vattna granen – slog vi oss ner i vardagsrummet. Idag är en riktig läsdag. Jag började med The Fry Chronicles, som jag var på sluttampen med.

The Fry Chronicles uppslag

På sluttampen.


Plockade åt mig lite godis
ur diverse skålar, för se godis måste man ha när man mys-läser en juldag!

Godis

Godis behövs på en mys-läsdag.


Mamma såg lite på TV,
men sen läste hon också. Jag tror att det är bra för henne att inte bara glo på TV, även om hon förstås på det sättet håller sig uppdaterad med vad som händer i världen.

När jag hade läst ut The Fry Chronicles satte jag mig en stund vid datorn. Ganska dött där…

Datorskärm

Ganska dött vid datorn idag.


Tog fram den första julklappsboken
och började läsa den. Det är Liza Marklunds tionde bok i serien om Annika Bengtzon och det ska visst bli den näst sista i den serien.

Lyckliga gatan

Lyckliga gatan, den tionde och näst sista boken i serien om Annika Bengtzon.


Detta var en av tre julklappsböcker
jag fick av mamma. Jag tycker att Liza Marklund skriver ganska lättsamt och spännande och jag hade önskat mig den här boken. Man kan ju inte bara läsa böcker av Nobelpristagare, om du förstår vad jag menar…

Såna här mörka och regniga dagar ger bra ursäkter till att bara slappa. Jag gjorde misstaget igen i morse att kolla jobbmejl och tar mig för min panna över människor som tycks jobba jämt. Och som tycks tro att alla andra gör det också. Vet inte hur jag ska agera i vissa frågor. Jag får mest ont i magen över vissa saker. Dålig kommunikation, till exempel. Men bort med jobbtankarna nu och in med slappare tankebanor!

På eftermiddagen blev det tecknat. Äntligen fick jag se Askungen på originalspråk!

Askungen

Askungen i eftermiddags.


Mamma förberedde maten,
jag tog vid och så kunde vi äta runt 18.20. Mätt blev jag idag också. Testade nya julöl, bland annat denna Pistonhead, Christmas Carol. Fylligt, mörkt och gott!

 Pistonhead Christmas Carol

Pistonhead Christmas Carol – fylligt och gott julöl.


Idag skötte jag utplockningen
och mamma tog större delen av disken. Skönt… Jag blir bortskämd! Och hann att se Antikrundan 25 år. Den 2 januari är det sen premiär för nästa säsong.

 Joakim på Antikrundan

Joakim med tröjorna är en av mina favoriter på Antikrundan. Notera hans skitsnigga manschettknappar!!!


Till kvällskaffet
blev det en skvätt Xanté. Jag fick en flaska i julklapp för ett par år sen och har fortfarande kvar…

Päronkonjak

Xanté – eller päronkonjak.


Lite Paradischoklad
grävdes fram till kaffet och konjaken. Det smakade inte äckligt…

 Choklad från Paradis

Choklad från en ask Paradis.


Vår kväll avslutades
med Den fördömde, där Rolf Lassgård spelar Sebastian Bergman. Första delen av två handlade bland annat om tre döda unga kvinnor.

Sebastian Bergman - Rolf Lassgård

Rolf Lassgård som Sebastian Bergman.


Jag hoppas att din juldag
har varit skön och bra på alla sätt och vis. Skriv gärna några rader här i en kommentar och berätta om den! 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-polisserie.


Äntligen en deckare!
Eller en polisserie. Eller en psykologisk polisthriller i två delar. Hur som helst, i afton visade SvT1 den första, långfilmslånga delen av två av Den fördömde.

Den fördömde

Den fördömde Sebastian Bergman i mitten.


Som sist
spelar Rolf Lassgård kriminalpsykologen Sebastian Bergman. Mannen som 2004 förlorade fru och dotter i tsunamin i Khao Lak. Detta har naturligtvis satt sina spår. Ett sätt för Sebastian att hantera sorgen är sexmissbruk. Men samtidigt som han är alldeles hopplös med kvinnor lyckas han hitta sin första dotter, som är polis. De jobbar tillsammans och Sebastian berättar inte att han är Vanjas pappa. I stället löser de fall tillsammans. I afton handlade om tre unga kvinnor som hittas döda i en gruva. Självmord, så klart. Fast… vem tog hissen upp till markplan om alla tre begick självmord nere i gruvan?

Spännande, psykologisk thriller, med lite väl mycket betoning på psykologi, enligt min menig. I morgon visas del två. Toffelbetyget blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Så blev jag lite ensam igen. Fästmön och jag slängde i oss lite kaffe innan vi traskade in på Tokerian. Anna hade pengar till två matkassar. Själv cashade jag in 42 kronor vinst på lördagens Lotto. Inte illa!

Ute i Himlen blev det lite ståhej för plötsligt skulle nån komma och titta på soffan. Jag åkte och hämtade var sin pizza till Anna, mig och Johan medan Anna sålde soffa. Linns rum ser väldigt tomt ut nu…


Denna är nu såld!

                                                                                                                                                       Vid 18.30-tiden åkte vi och hämtade två tredjedelar av trion O. Frida stannar en dag till hos pappa. Det var så kul för hon hade fått tag i John Lennons Double Fantasy på vinyl i helgen! Wow… Den har inte ens jag… Skivan kom ut när jag bodde i England och skulle ju vara hans comeback. Bara det att han sen blev skjuten till döds i december samma år (1980).


John Lennons come back-skiva Double fantasy från 1980, samma år han sköts till döds.

                                                                                                                                                           Jag skjutsade Linn och Elias, deras packning och lite av Fridas prylar från Morgonen till Himlen och sen vände jag och Clark Kent* in mot stan igen. Jag hade tänt några lampor hemma, men ändå kändes det alldeles väldigt ensamt att komma hem. Men jag har som sagt lite att fixa några dagar fram över inför den kommande familjeangelägenheten.

I kväll tänker jag emellertid bara ta det lugnt. Bland annat tänkte jag läsa lite i en av julklappsböckerna från Jerry och så ska jag se Sherlock klockan 21 i SvT1. Den sistnämnda, del ett av tre långfilmslånga avsnitt,  har fått bra förhandskritik – och den förstnämnda gick som TV-serie mellan storhelgerna i december – januari. Tror jag. Eller så är boken fristående från TV-serien. Hur som helst, spännande läsning och TV-tittande lär jag ha framför mig. Men lite ensam är jag allt igen…

                                                                                                                                                        *Clark Kent = min lille smutsige man-bil som ska få sig en strålande dusch på tisdag

Read Full Post »

Jahapp! Detta med sjukdomar, spridda av små barnavirus är bara såna att de nästlar sig in. Fästmön ligger däckad med feber, huvudvärk och hosta, jag har huvudvärk och halsont. Anna får i vart fall lite avlösning av sin mamma i morgon som förhoppningsvis tar ut Elias en liten stund. Det har varit matlagning från morgon till kväll för Anna och huset har varit fullt, så jag gissar att motståndskraften var nere på noll idag. Jag själv har tagit en Ipren, den enda värktablett som funkar för mig (och detta får jag INTE betalt för att skriva!).


Den här mannen jagar bort all värk och feber för mig!

                                                                                                                                                     Mamma och jag försökte göra tabberas på julmaten, men lyckades inte med skinka, sill och lax. Så i morgon blir det lax och kokt potatis med romsås till middag.

Pratade med Anna i telefonen efter middagen och hörde hur det lät som om hon pratade inuti en burk, stackars människa.

Vi tittade lite på TV, mamma och jag. Bland annat såg vi ett helt idiotiskt program, Minuten, där en kvinna skulle klara av en massa knäppa saker – och vinna pengar. Peter Settman var flamsig programledare. Den här typen av program är så typisk svensk underhållnings-TV när den är som sämst. Eller möjligen snäppet bättre än alla såpor och tävlingsprogram á la Fångarna på fortet söker ensam mamma på Ullared, typ. Jag kräääks… Om detta tävlingsprogram innehöll nån form av BRA  och nyttiga inslag hade det väl gått an, men att stå och skjuta gummisnoddar på tomburkar och vinna en massa tusenlappar, nej fy tusan… Ja jag VET, det går att stänga av TV:n eller byta kanal om programmet inte passar, men samtidigt blev jag så fascinerad av förnedrings-TV att jag inte kunde låta bli att glo. Fast nästa söndag ska jag INTE glo på Minuten, det är ett som är säkert! Och för det här programmet delar jag inte ut en enda rosa toffla utan en svart bak. Jag kan inte göra annat!


En svart bak för Minuten. Usch sån skit!

                                                                                                                                                          Den fördömde såg vi andra avsnittet av också och när det var över insåg jag att den här TV-serien är baserad på boken Det fördolda som jag fick i julklapp av vännen Jerry! Nåja, TV-serien verkar inte vara helt baserad på boken och det är ju för väl! Annars är TV-serien bra – förutom samma flaxande med kameran som en av mina läsare här och jag tyckte var skitirriterande i Morden i Sandhamn. Fast i Den fördömde var ju Alexandra Rapaport utbytt mot Rolf Lassgård. Men, men, Den fördömde del två var bättre än första delen, så jag delar ut ett gott betyg i afton.

                                                                                                                                                          Host, host, nu ska jag lägga mig och läsa om en kvinna med ett stort hår.  Jag har läst ungefär 50 sidor idag och jag tycker att det är en riktigt bra bok som inte väjer för obehagligheter.

I morgon är det vardag och jag säger grattis till alla som har ett jobb att gå till.

Read Full Post »

Lite varmare är det här idag. En del snö har det nog kommit i natt, men just nu snöar det inte. Den ena termometern visar runt -6 grader, den andra -3, så nånstans däremellan ligger väl utomhustemperaturen.

Jag har liksom inte bara ont I halsen utan har även hiskeliga åkommor själva halsen. Mycket osnyggt! Jag lägger här ut en bild på eländet så att jag kan

  1. varna dig för hormoner (för nåt annat kan det väl inte vara när en tant på 48 bast får världens finne???)
  2. få lite ömkning av dig som läser.


Till och med Nemi på min t-shirt ser äcklad ut.

                                                                                                                                                        Jag sminkade över plitan hjälpligt och sen tvingade mamma och jag på oss utomhusbyxor (vi går i skitfula mjukisbrax här hemma) för att ta en promenad. Turen gick först till vårt fashionabla Maison pour les balayers*. Därefter blev det en lagom runda i området, med blåsten i ansiktena.


Mycket snö har det kommit, ja…

                                                                                                                                                            Det var återigen MYCKET BRA plogat på vårt område, men trots det var det bitvis svårt för rollatorhjulen att svänga runt. Jag försökte här få med både mamma och så mycket som möjligt av snön, men jag tog en närbild också. Mamma har ju ingen finne på halsen att skämmas för.


Närbild på Tomtemor framför höghusen.

                                                                                                                                                           Vi var väl ute cirka en halvtimma och det var skönt att få luft. Eftersom vi endast intagit var sin halv lussekatt till frukost, blev det nu lite mer till brunch när vi kom in: macka, fil med müsli och Pro Viva till mig, blåbärsyoghurt och Pro Viva till mamma.

För övrigt står inget särskilt på agendan idag, mer än att se andra delen av Den fördömde i kväll klockan 21, ringa Fästmön och så fixa tabberas på julmaten. Jag tänkte också börja läsa ”Bettan-boken” som jag så fiffigt gav till en vän i födelsedagspresent i november. (Det är så man ska göra. Ge bort böcker som man själv vill läsa till sina vänner, alltså. Då kan man låna dem, böckerna, alltså, sen.)

                                                                                                                                                            * Maison pour les balayers = hemgjord franska för hem för sopor

Read Full Post »

Older Posts »