Vecka 49: Trådlöst och Rådlöst!

Torsdag och nu är vi inne på en av årets sista veckor, vecka 49. Så här ser höjdpunkterna (trådlöst) respektive dalarna (rådlöst) ut just nu, enligt Petite Moi:

Trådlöst

• Tofflan goes 4G (Spännande med trådlöst hemma – om jag nu får igång det hela!)
• Långpromme (Jag är envis!!)
• Mina skoinlägg! (Jag hoppas, hoppas, HOPPAS jag kan gå nu som folk!)
• Min älskade, älskade Fästmö (Jag älskar dig så, Anna du!)
• Har jag hittat den tekniska lösningen på ett IT-problem på jobbet??? (Nobelpriset nästa! <<< Ironi för den som inte fattade det!)

Rådlöst

• Nej, snön ställer verkligen till problem! (Sluta genast!)
• Strömavbrott och datorstrul (Tekniska prylar är bra – när det finns ström och när de fungerar…)
• Stalkerns senaste påhitt (Lämna mig ifred, bara!!!)
• Skamliga löner för byråkrater (Skamliga var ordet! sa Bull!)
• Bokus är bra – förutom alla reklambomber så fort man handlar (Slut med det!)

Livet är kort.

Read Full Post »

Strultid, tankar, fokus – och att bjussa på sig själv eller inte

En till viss del värdelös helg är till ända. Jag är nöjd med två saker jag har åstadkommit – den krukvårdande verksamheten och omflyttningen i bokhyllorna. Resten av tiden gick åt till att motverka negativa känslor. Jag är fortfarande störd, men för varje gång jag skriver ordet

störd 

minskar det negativa. Jag får försöka flytta över tankarna så att jag fokuserar på mig själv, för det är verkligen så att den enda jag kan lita på är mig själv. Jag tänker orden och får antydan till tårar i ögonen. Men tårarna ska strax motas bort och ögonen bli isblåkyliga – mina ögon kan verkligen anta just den färgen. Så är det. Jag ska inte bara flytta över fokus på mig själv, jag ska sluta vara omtänksam och bry mig också. Det straffar sig nämligen. Jag kan inte läsa andras tankar och önskningar och ingen ska kunna läsa mina önskningar. Kanske inte tankarna heller…

Det är bara sårande med människor som är punktvis omtänksamma, omtänksamma när de har tid och lust. Inte när nån är ledsen eller behöver omtanke. En sån människa vill jag inte bli. So it ends here. Right here.

Jag kom extra tidigt till jobbet idag, därför att jobbet är nåt som får mig att bli glad och må bra. Men tyvärr inleddes arbetsdagen med trekvarts datorstrul. Det är ännu inte löst. Jag skulle få vänta en kvart innan S kommer tillbaka för att ändra några inställningar. Dagens problem var försvunna program. Ja jag säger då det…

Detta var nära. Fast nu har jag ju platt skärm, så tangentbordet skulle liksom inte kunna åka in…

Klockan elva idag ska jag på ett möte där vi ska diskutera uppdrag under de kommande tre månaderna. Det ska bli spännande och roligt, även om jag känner mig orolig och nervös. För ingen arbetsplats kan väl vara bättre än den jag befinner mig på just nu? Eller?

Veckan i övrigt bjuder på provtagning och läkarbesök samt en lunch med IH och BH. Det är så roligt att nån hör av sig och vill träffa just mig.

Annars snurrar i mitt huvud tankar om att starta en hemlig blogg. Eller hemlig och hemlig, mest en blogg där jag kan skriva av mig och vara som en elefant i en glasbutik. Ett annat alternativ är att göra den här bloggen privat, det vill säga så att bara jag själv kan se den. Å ena sidan känns det dumt att stänga sånt som ändå har rönt en viss… ja, hur ska jag uttrycka det… framgång eller position känns förmätet att använda. Men å andra sidan, om jag bara vill skriva för mig själv… Jag har bjussat tillräckligt på mitt liv och mina tillkortakommanden här i livet, känner jag. Att skriva ytligt är inte min grej. Så det lutar åt privat. Jag tänker… Jag tänker alternativ som att göra bloggen privat en tid eller att göra alla personliga inlägg privata så bara jag kan läsa dem. Eller nåt… Det är så svårt. Jag för ju på sätt och vis dialoger med människor. Jag har sen starten haft som policy att svara på alla kommentarer som jag får och som jag publicerar. Jag publicerar inte längre alla och jag har blockerat somliga från att kommentera eftersom deras ord är som vassa nålar eller nedlåtande klappar på huvudet. Det är inte så jag vill ha det. Jag vill verkligen att bloggen ska vara öppen för alla. Men jag pallar inte det. Jag fegar.

Read Full Post »

Dagsform och lägesrapport

Det var en skitrolig förmiddag idag! Jag intervjuade, var för sig, två mycket engagerade forskare. Och de var så olika sinsemellan! Man får verkligen träna på att vara kameleont som kommunikatör… Men å vilka spännande saker folk jobbar med!

En kameleont kan ändra färg för att passa in i olika miljöer.

Det var lite datorstrul på förmiddagen, men jag har fått en nätverkskabel bytt, en kabel som var fel. Vem vet, kanske räcker det?

På vägen hem började magen bråka och jag mådde så illa att jag nästan kräktes i bilen. Inte hade jag kunnat stanna för att göra det heller, eftersom illamåendet kom över mig strax före Dofternas bro*. Men jag klarade mig, tack och lov.

Väl hemma skurade jag badrummet och toaletten/duschrummet och så grep jag mig an en strykhög. Ja, nog är energin på väg tillbaka igen! Doktorn ringde för resten inte idag, så gissningsvis var övriga prover OK. Men däremot hade det landat en kallelse till gastroskopi en måndag nu i mars. Som tur var ska jag INTE göra undersökningen på Sjuktstugan i Backen, dit vill väl ingen som har lite sunt förnuft. Särskilt inte efter dagens utspel om besparingar… Äh, om jag hade varit tvungen att göra undersökningen där hade jag väl fått vänta ett år eller så. Det brukar vara den typen av längd på väntetiderna.

Jag slog Fästmön en signal och hon hade inte varit på sjukgymnastik i bassängen idag. Undras om hon ens har gjort sina vanliga övningar??? Elias mådde väl lite bättre, men blir hemma från skolan i morgon också. Han är visst väldigt täppt i näsan och tjock i halsen. I morgon ska jag hämta Anna vid jobbet klockan 21 och sen blir hon hos mig ett tag. Hon berättade att hon ska jobba ett dagpass på söndag, klockan 7 – 16, i stället för det tredje kvällspasset på raken. Det blir jobbigt att missa en sovmorgon, men samtidigt får vi ju lite kväll tillsammans i stället.

Om en stund ska jag kasta mig ner i favoritfåtöljen och glo på mitt favoritprogram på TV, Antikrundan. En annan favoritserie börjar för resten nästa vecka, på tisdag. Det är de allra sista avsnitten av Desperate Housewives…

*Dofternas bro = går över Fyrisån på ett ställe och där luktar det alltid ve och förbannelse!

Read Full Post »