Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘dämpa’

Ett störande inlägg.


 

Detta gäller när grannen är stökig

”Detta gäller när grannen är stökig” – en intressant artikel i Metro idag.

Det händer att jag läser gratistidningen MetroVi har ett antal pendlare på jobbet och en och annan av dem brukar lämna ett exemplar av tidningen i Café Java. Nu är Metro inte den djupaste av tidningar, så ibland läser jag bara mitt horoskop (på tal om djup…). Men ibland slår journalisterna till och skriver om riktigt bra och intressanta saker. Och då menar jag inte dildomän eller fismätningspiller

Idag kunde en till exempel läsa om hur en ska göra om en lider av stökiga grannar. Stökiga med avseende på ljudnivå, alltså. Det är en jurist på Hyresgästföreningen som tipsar om vad en ska göra. Och första rådet är att ringa störningsjouren, om det finns en sådan. Då åker störningsjouren ut och bedömer (o)ljudet, ber fridstörarna dämpa sig och rapporterar till hyresvärden.

En ska inte tro att det enbart handlar om vissa tider när det inte får levas om ljudligt. Enligt juristen handlar det inte om tidpunkten. Zeljko Kranjec, jurist och enhetschef på Hyresgästföreningen, säger i Metro:

Det handlar inte om vilken tid på dygnet det är, utan ljudnivån i huset ska ligga på normal nivå hela dagen. Det är inte så enkelt att du kan leva rövare och spela hög musik fram till klockan 22 och sedan vara tyst. 

Du får alltså ha fest så ofta du vill, men du får inte störa dina grannar. Den som stör kan till och med få betala om störningsjouren knackar på. En sorts störningsböter, alltså. Det klart att det kan finnas överkänsliga grannar och då kan den störande bestrida fakturan från störningsjouren. Men blir du tillsagd en fyra, fem gånger riskerar du att bli vräkt.

Hyresvärd dömd för ofredande via lappar

Fast en får inte kalla sina hyresgäster för idioter och ofreda dem med lappar. (Fotot föreställer en notis i Metro från förra veckan.)

Det finns inget krav på att hyresbolag ska ha störningsjourer, men det kan vara bra att ha ett journummer som den som känner sig störd kan ringa, menar Zeljko Kranjec. Ett sånt journummer kan användas för andra typer av anmälningar också, till exempel vattenläckor.

För bostadsrättsföreningar gäller andra regler. Då är det upp till varje förening att bestämma hur de vill ha det. En chefsjurist från HSB uppger i artikeln att ungefär tio procent av deras föreningar har en störningsjour. Den som bor i en bostadsrättsförening utan nån störningsjour ska vända sig till föreningens styrelse. Styrelsen i en bostadsrättsförening är nämligen skyldig att hantera den här sortens frågor.

Jaha, då har en lärt sig nåt idag med! Att det inte enbart är mellan vissa tider på dygnet som det är tillåtet att känna sig störd. Fast en får inte klaga hur som helst. En får till exempel inte ofreda sina hyresgäster med alltför många lappar. Och jag tror att det är tveksamt om en får gå omkring med listor om sina grannar också, bara för att försöka tysta dem som inte har samma åsikter som en själv genom att få dem vräkta.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett mysigt inlägg.


 

Surskalle

Jag ÄR en surskalle, men jag GILLAR INTE surskallar.

Jag säger 

mysigt

hur mycket jag vill.

MYSIGT MYSIGT MYSIGT MYSIGT MYSIGT!

Det är min sammanfattning av den här dan, även om tiden inte helt har räckt till för allt jag ville göra. Men jag har dämpat mig och mitt humör ett par snäpp efter en dialog med en god vän i bilen. Tänk att så snart jag sätter ljudliga ord på saker och ting låter de annorlunda än dessa skriftliga

Fast jag är fortfarande irriterad över att folk kommenterar såväl blogginlägg som instagrambilder på Twitter. JAG ANVÄNDER BARA TWITTER FÖR ATT PUFFA FÖR TEXT OCH BILD! Och så för att skriva av mig sura kommentarer – som jag inte vill ha kommentarer på eftersom de endast är luft som pyser…

Citrus i plastkasse

Citrus hoppade i ren desperation ner i en matkasse – fast den var tömd på innehåll.

Söndagen har inneburit vila, men också umgänge. Jag har bäddat rent i min säng. Tänk vilken underbar känsla i kväll när jag kryper ner mellan rena lakan… Mamma ringde mitt under min frukost. Idag mådde hon lite bättre. Jag har försökt få henne att inte ha dåligt samvete för att vården skickar ut kallelser så jävla sent, utan i stället åka på det planerade läkarbesöket. Jag har tvättat, jag har handlat, jag har skrattat åt kattungar – som försökte charma mig att ge dem mat. Ständigt denna mat… Citrus, den lilla flickkatten, var så… desperat att hon hoppade ner i en matkasse. Fast Elaka Tofflan hade då redan tömt påsen på innehåll. Moahahahahahaaaa… Men söt var hon, det medger jag…

 

Söndagsmiddagen bestod delvis av rester. Det gjorde mig alls ingenting, för med en god sås, ett glas fylligt rödvin, ett tänt ljus och en bok kan det bli hur mysigt som helst. Eller hur tycker du att det ser ut???

Söndagsmiddag

Mysigt, tycker jag.


Efter middagen har jag gjort en liten… inventering. 
Jag har dokumenterat mina olästa böcker i bilder eftersom de finns på lite olika ställen i mitt hem av utrymmesskäl. Av januari månads inköpta pocketböcker återstår dessa att läsa:

Sex pocketböcker

Sex pocketböcker av januaris inköp är olästa.


Idag fick jag med mig hem en ”lånebok”
från Annas snälla mamma… Den ska jag nog läsa när jag har läst ut min nuvarande bok – lånade böcker ska en inte behålla alltför länge, tycker nämligen jag.

Etthundra mil

En lånebok.


I sovrumshyllan finns också ett gäng böcker 
som är antingen fådda eller inhandlade på loppis eller second hand…

Olästa böcker diverse köpta eller fådda

Olästa böcker som jag fått eller fyndat second hand.


Vidare har jag några olästa Henning Mankell
och Håkan Nesser på ett hyllplan i en av deckarhyllorna i hallen. Dem har jag fått av vännen Agneta.

Olästa Henning Mankell och Håkan Nessser

Fyra olästa Mankell och två olästa Nesser.


Och slutligen har jag lite mer än ett halvt hyllplan
i gästrummets deckarhylla med brittiska deckare, även dem fådda av vännen Agneta. Det är i den här hyllan jag tänker fortsätta min läsning efter att jag har läst den lånade boken. Jag tänker börja med Ruth Rendell, ta vägen över PD James och avsluta med Elizabeth George.

 Olästa böcker Elizabeth George PD James Ruth Rendell

Olästa böcker av Elizabeth George, PD James och Ruth Rendell.


Ja, jag älskar böcker.
Och ja, när det gäller böcker är jag en hoarder. DET tycker jag är mysigt!

Läser DU några böcker??? Vad läser DU just nu och har du nåt gäng olästa böcker??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta! Vem vet, vi kanske delar detta intresse..?

Nu ska jag läsa en stund innan jag ser på London spy… Förvånande, va..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan klagar lite samt berättar om sina datorvanor.


Baskat!
Jag har fått ont i axlarna! Främst min vänstra, den som jag opererade hösten 2006. Antagligen bar jag för mycket i lördags, typ inte helt nya datorer, med rem över axeln. Det räckte. För övrigt har jag nog suttit lite för mycket vid mina datorer och det påverkar säkert. Jag ändrar mina datorvanor ständigt! Den här veckan har jag tillgång till lokalblaskan i pappersform, så då läser jag inga tidningar på nätet under frukosten hemma. Nej, städat och fint sitter jag vid köksbordet och äter min fil och läser. Men det går fort att läsa lokalblaskan, eftersom den alltid innehåller dubbelt så mycket sport, minst, som kultur, samt TT-nyheter och notiser jag kan läsa var som helst. Så strax sitter jag vid Storebror.  Kollar in bloggen och Twitter samt tittar om jag har fått några mejl. Passar samtidigt på att kolla att Storebror lever och mår bra.

Storebror
Storebrors skärm och tangentbord. Storebror själv syns inte.


I morse var jag sen.
Jag skrev nämligen färdigt ett inlägg på Storebror, publicerade, pingade och allt. Sen behövde jag gå på toa. Jag har inte varit på toa sen i lördags, så det gick inte fort, kan jag meddela ifall du ville veta. Hade tur med minimala bilköer till jobbet. Förhoppningsvis cyklar många i stället för att trängas med mig på vägarna om morgnarna.

Idag är det tisdag och då jobbar jag för institution 1. Där har jag en laptop som inte är särskilt snabb. Den laggar rätt rejält, så det är ganska frustrerande att skriva nånting på den eftersom texten tar en halvtimma att synas (jag överdriver liiite). S skulle titta på den för två veckor sen och troligen installera om. Jag betvivlar att så har skett. När jag kom idag hade dessutom Nån suttit vid min dator. Det tog evigheters evigheter att bara starta, för jag fick först leta efter mitt trådlösa tangentbord som Nån inte hade lyckats få fart på. Moahahahahaaaa… Jag sa till M, som jag delar kontor med idag, att jag har extrem bacillskräck så det var bra att ingen kunde pilla så mycket på mina tangenter. (För att få igång det trådlösa tangentbordet måste man trycka en viss tangentkombination eftersom det går på batteri. Och batterierna behöver vila när jag inte skriver.)

Veckans övriga dagar jobbar jag för institution 2, vid en stationär dator som är kvick och bra, trots att jag är slarvig med att lämna saker på datorskrivbordet. Även där har jag ett trådlöst tangentbord, men också en trådlös mus. Trådlös mus har jag även hemma till alla datorerna. Det funkar bäst för mina axlar. Som jag nu ändå har fått ont i. (Ville bara säga det en gång till så att du noterar det.)

skrivbordslunch
Skrivbordslunch vid datorn på institution 2. Det händer ibland…


Igår kväll var det så behagligt väder
att jag bara kollade lite snabbt på Storebror. Sen torkade jag av ballemöblerna, fällde ner markisen och satte mig att läsa ut min bok på ballen. Det var ljumma vindar och jag kunde faktiskt sitta där riktigt länge och koppla av. Dessutom åt jag lite grillad kyckling som var kvar (fast den åt jag i köket, ville ju inte visa talgoxarna, som brukar boa på ballen, att jag är ett monster som äter deras kompisar). Skötte mina sysslor som lägenhetsvakt och hämtade post och vattnade. Testade hur det var att befinna sig på en inglasad balle. Rätt OK, faktiskt! Ljuden utifrån blev rätt dämpade. Men inga gardiner satt uppe så det blev ganska varmt den lilla stunden jag var där.

Jag väntar på två spännande böcker som jag ska recensera här, men eftersom jag läste ut den skönlitterära boken jag hade på gång tog jag en ny. Det blev en av mina födelsedagsböcker, jag fick ju en fin och bra hög.

När solen sjönk ner bakom husen gick jag in och startade Lapdancen i vardagsrummet. Satt en stund vid den innan jag skulle se Hannibal på Kanal 5. Trodde jag. Jag hade läst om att serien inte hade haft tillräckligt med publik och gillande från densamma så att den skulle läggas på is. Men jag trodde ju inte att det skulle ske omgående! Det kändes lite snopet. Dessutom tycker jag att den var läskigt bra. I stället var det säsongspremiär för CSI NY. Tycker de där CSI-serierna har gått i evigheters evighet nu och börjar nästan bli lite trött på dem. Hade därför programmet på, men satt mest vid datorn.

Kröp så småningom till kojs och sov med öppet fönster i natt. Och sov gjorde jag. Hela natten! Tror det var den friska luften som gjorde det! Och kanske tanken att jag skulle jobba på institution 1 idag. Då brukar jag sova gott.

I morgon blir det avtackning för B här på lunchen, så då tänkte jag smyga upp. Annars går det hela mest sin gilla gång just nu. Folk planerar för semester, jag planerar för arbetslöshet. Gnäll, gnäll, gnäll.


*ballemöbler = balkongmöbler

** ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Nää… Det är inte konstigt att lokalblaskans John Sjögren – och jag! – är skitgriniga. Så här såg det ut igår morse genom mitt köksfönster:

Novembermörkt och -blött.


Och så här såg det ut
på samma ställe igår kväll:

Novembermörkt och -blött.


Det här inlägget
skulle bli ett riktigt gnällinlägg med fokus på Mig Själv, som alltid – det är ju min blogg! Men jag kan inte låta bli att lägga till några rader om sagde John Sjögren. I dagens lokalblaska ondgör han sig över kvaliteten på de böcker som säljs i dagligvaruhandeln.

De har inte nån högre litterär klass!

anser han.

Gnällspik!

tänker jag. Och är GLAD över att jag kan hitta ett och annat i pocketväg som jag faktiskt vill köpa med mig hem från Tokerian eller nån av ICA-affärerna där jag köper min mjölk, mitt bröd och min Bregott med havssalt. För hellre pocketböcker än nåt av dessa glansiga magasin om mode, smink, kläder, jättebröllop, shopping, jul eller nåt annat YTLIGT!

Men sen dämpar jag mig lite och inser att John Sjögren nog har drabbats av ett allmänt inre mörker, för när jag vänder blad bitchar han om en ny bok om Bruce Springsteen… Ja ja, det här novembermörkret gör saker med oss…

Själv blev jag mega-irriteradBloggportalen igår. Jag fick ett andra mejl från dem att jag är tvungen att klistra in ett Javaskript i den här bloggens fot för att de ska kunna mäta min besöksstatistik på ett, enligt Bloggportalen, korrekt sätt. Bara det att jag inte kan lägga in nåt Javaskript eftersom jag kör en gratisvariant av en WordPress-blogg. Detta innebär att jag, som ligger ganska högt på flera av Bloggtoppens listor, snart faller bort. Nu skiter jag egentligen i det, listor som listor… Men… nån korrekt besöksstatistik kan ju inte dessa listor ge om ett stort antal bloggare UTESTÄNGS – av tekniska skäl. I stället för att försöka hitta en lösning som omfattar ALLA bloggare (som vill, förstås!), hänvisar Bloggportalen till att Google Analytics, Tailsweep och Twingly också använder Javaskript. Ja och??? Så klart att Google Analytics använder javaskript, för under dem finns ju alla B-bloggar. Och Twingly och Bloggportalen har ju gemensam ägare nu. Tailweep vet jag inte vad det är.

Vidare irriterar jag mig på att få ett påminnelsemejl om detta. I mejlet finns en länk – Påmminelse: Lägg till ny Bloggportalenknapp – att klicka på (nej, det är inte jag som har stavat fel, det är nån på Bloggportalen). På sidan hittar man sen instruktioner, men fortfarande ingenting om att den som bloggar för WordPress.com inte kan använda Bloggportalens statistikmätare!!! (Detta var ju som sagt ett påminnelsemejl och jag har kollat upp detta tidigare.)

När jag söker mig till Bloggportalen för att logga in hittar jag inte kontaktuppgifter nånstans. Vad är det för skit??? Kontaktuppgifter är liksom basic på en webbplats!!! Då twittrar jag om min irritation och får hopplösa svar som det ovan om att Google Analytics, Tailsweep och Twingly minsann kräver Javaskript och att man på Bloggportalen hoppas att WordPress ändrar sig. WordPress… Knappast troligt att ett stort USA-baserat företag som WordPress ändrar sig för att anpassa sig efter svenska Bloggportalen… Eller konkurrenten Google…

Så… ta Bloggportalens listor och Twinglys rankning med en stor skopa salt framöver – de omfattar nämligen inte alla bloggare som vill vara med. Och för mig blir de då den här typen av statistik och rankning totalt värdelösa. Totalt.

Och så, för att runda av detta irriterande gnäll-inlägg, som pricken över i, en annons med en fruktansvärd särskrivning. Fruktansvärd!

Glas skål… Jo tjena! Att inte lokalblaskan, som uppenbarligen samarbetar med affären i annonsen, påpekade misstaget och rättade till det…


Efter all denna irritation
kan väl den här dan bara bli bättre? Snöblandat regn föll över mig och Clark Kent* i morse och det lägger förstås ytterligare sten på bördan. Men ändå! Jag ska på ett, förhoppningsvis roligt möte nu på förmiddagen och, bäst av allt, jag har inte alls ont i hälen den här morgonen. Inte alls! Tjolahopp!


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

I morse vaknade jag 6.40. Inte av måsarna, men av ljuset. Och att jag hade ont, förstås. Denna strålande sommarmorgon ser ut att bli till en ny het sommardag när man borde ligga på playan, men man sitter i en bil. Jisses, hur överlevde man före AC:n???

En soluppgång från mars.


Idag är det som sagt resdag.
Mamma höll på att packa av och till igår. Då och då kom hon av sig för att hon kom på nåt hon inte fick glömma – och sen glömde hon bort vad hon höll på med. Jag tror att min närvaro här snurrar till det för henne. Och jag saknar fortfarande min kloke far som hade en förmåga att dämpa henne när det bar iväg, så att säga. Den förmågan har inte jag. Jag blir otålig och jag störs av att min evigt unga mamma håller på att bli gammal.

När jag inte kunde somna om i morse låg jag och funderade på det här med att blogga. Bloggen har ju varit – och är – ett sätt för mig att överleva. I stället för att gå upp i limningen av ångest har jag fläkt ut mig här. Jag har blivit mer restriktiv med utfläkningen på sista tiden. Mina innersta tankar blottar jag delvis i låsta inlägg. Skälet är inte att jag är rädd för att stå för mina känslor – jag står för det jag skriver här eftersom det är mina känslor. Inte fakta utan känslor och åsikter. Jag är rädd för kritik, för de flesta av oss kan inte ge konstruktiv kritik utan är bara elaka. Och jag irriteras av att en del människor tror att de har nån sorts rättighet att kommentera och skriva vad som helst till mig här. Så är det inte! Att kommentera mina inlägg är ingen rättighet utan en möjlighet jag har valt att ge de flesta. De som missbrukar den möjligheten blockeras från att kommentera. Hittills har det varit två homofober och tre personer varav den ena kallade mina andra läsare för idioter. Den kommentaren har jag för övrigt tagit bort, jag minns inte riktigt, men jag tror att jag blev väldigt arg. En annan av de avstängda var helt klart från en sekt och ville bedriva propaganda för den på min blogg. Inte OK för mig! En tredje gick över en gräns jag har, trots minst tre försök från min sida där jag bad personen i fråga att inte skriva vissa saker till mig.

Kritik är svårt att ta ibland, det svåraste är när den egna personen blir angripen om man skriver om sig själv och sina känslor. En gång kände jag det som att två läsare gaddade ihop sig och hoppade på mig här angående min ekonomi. Jag tyckte att jag berättade alldeles för öppet och för mycket och ändå var det som om de två inte ville förstå vad jag sa. Då valde jag att sätta punkt i diskussionen genom att stänga av kommentarsfunktionen. Ingen av dem är blockerade, men vi har inte hörts av sen dess. Jag har slutat följa en av dem. Så blir det ibland. Man inser att man inte har nåt gemensamt med vissa människor – eller helt enkelt inte gillar det de skriver eller dem som personer. Varför ska man följa dem då? Och varför följa dem som skriver sånt man inte gillar?

Idag är det årsdagen av det hemska på Utøya. Sänd en tanke.

Livet är kort.

Read Full Post »

Ja, den frågan ställer vi oss lite till mans – och kvinns! – då och då. Jag har spanat runt i media och hittat följande mer eller mindre intressanta nyheter, eller vad man nu ska kalla det ibland…

Read Full Post »

Det var en riktigt trööög dag idag… Fästmön och jag åkte iväg och handlade lite på ICA Solen. Det var knappt så att jag pallade det… Men så köpte jag gammeldagsvaniljglass med krossad choklad och Anna la till ett paket digestivekex. Detta goffade vi när vi kom hem. Fast vi delade med oss till killarna, också. Lite grann.

Gott denna soliga dag!


Dagen var ju så solig
att man nästan fick vårkänslor. Men ork och mage gjorde att jag inte pallade med nån söndagspromenad. Det fick helt enkelt bara bli en biltur till ICA och glass vid köksbordet. Det var inte fy skam, det heller!

Åkte sen hem och stannade vid Tokerian för att lämna in Lotto. Ingen vinst den här gången heller. Sen skulle jag gå från garaget upp till mig och det var knappt så att jag orkade. Det här är verkligen inte likt mig! Men jag kom innanför dörren och efter att ha vilat en stund åkte tvättmaskinen på. Nu har jag packat upp och så har jag suttit med lite ”pappersjobb” vid skrivbordet. Hade tänkt att jag skulle laga mat idag, kycklingkorv och pommes frites, men jag orkar inte. Det fick bli resterna av chilibågarna från i fredags. Snart är det dags att hänga tvätten, därpå tänkte jag slänga mig i fåtöljen och läsa dagens lokalblaska.

I morgon förmiddag har jag ett möte om en spännande omvärldsbevakningstjänst och till lunch får jag herrsällskap i form av M. Jag hoppas bara att jag orkar gå…

Nu har jag gnällt färdigt, jag räknar med att medicinen snart ska göra nytta så att jag blir piggelin igen. Magsåret har gett sig till känna idag, men jag dämpade det med… digestivekex. Funkar alla gånger!

Read Full Post »