Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘dåligt ljus’

Ett julbordat inlägg.


 

När man ska äta julbord i Uppsala tycker jag att det passar bäst att äta det i klassisk miljö. Fästmön och jag har förr om åren ätit på Scandic Nord och varit väldigt nöjda, men efter det snorkiga bemötande jag fick förra året i telefon intar vi julbord på ett annat ställe. Två år i rad har vi nu ätit på Odinsborg i Gamla Uppsala. Betalade gjorde vi själva, för ingen arbetsgivare upplät sin börs för oss.

Ofta gott är

Visdomsord på Odinsborg.


Det jag gillar bäst med Odinsborg
är egentligen varken maten eller den musikunderhållning som utlovades (vi smet just som underhållningen började) – utan det är det goda bemötandet. Det är glada och trevliga människor som arbetar där, från det att man ringer och vill boka bord till dess att man hämtar ut sin jacka i garderoben. Ett exempel:

Jag tyckte att jag var ute i god tid när jag bokade bord, men eftersom det var underhållning samma kväll blev borden snabbt bokade. Trots detta ordnade personalen en trevlig plats åt oss två – inte på nåt undantag, inte heller mitt i nån gång utan på ett alldeles utmärkt ställe. Väl planerat!

 Prima julsnaps

Julsnapsen var prima!

Serveringen och beställningen av drycker sköttes av, vad vi såg, tre personer. Det gjorde dessa galant! Det var minimala väntetider på det mesta. Däremot hade vi gärna bistått med en del andra tips och råd vad gäller planeringen, till exempel placeringen av bestick och tallrikar (det var stundtals omöjligt att tränga sig fram till det enda stället där de fanns) och hårdosten (den vill man ju ha på smörgås till maten, inte till dessert). Och det var lite frustrerande att potatisen hela tiden tog slut, liksom kaffet mot slutet av kvällen.

Maten då? Eftersom jag inte äter kött blev det mycket från sillbordet för min del. Och lax. Den varmrökta laxen var jättefin, men sillarnas inläggningar var lite tama. Ägghalvorna var delade på fel ledd, enligt mig, vilket gjorde att de vippade hela tiden. Potatisen låg i lite vatten, vilket gjorde den väldigt mosig och blöt och inte särskilt god. Dessertbordet var det bästa på hela jordbordet, tycker jag. Där fanns såväl färsk som konserverad frukt och både köpegodis och ”hemlagat” godis. Utöver detta fanns bland annat struvor, kladdkaka, chokladpuddingar och andra små desserter i glas med mera med mera. Några bilder tog jag inte – det var alldeles för trångt och för mycket folk samt dåligt ljus.

Folket som var där var väldigt blandat. Det var trängsel in i lokalen när vi kom. (Bakom oss stod ett något överförfriskat par alldeles för nära oss. Det var inte roligt att höra deras slaskiga kyssar i mina öron eller känna deras kroppar trycka på.) Enligt personalen var det mycket företag just igår kväll. På ena sidan hade vi ett trevligt sällskap med en ursöt och glad liten kille (vi satt hela tiden och försökte gissa vilket språk de talade på); på andra sidan hade vi ett större sällskap varav en person antingen gapade och skrek eller hånglade med sin bordsdam. Ja, de drack en del också, men åt desto mindre. När mannen hade vräkt ur sig

Heil H****r!

hade han liksom sagt det dummaste man kan säga och hans sällskap tycktes skämmas. Mannen och hans bordsdam lämnade tack och lov stället strax efteråt för att förhoppningsvis nyktra till nånstans där ingen hörde alla grodor som hoppade ur näbbarna.

Mitt eget sällskap var det bästa, förstås. Anna var söt och rolig som vanligt, men vi hade svårt att föra en dialog i larmet av alla kacklande människor. Här är en stilstudie, dock i ljus som var dåligt för foto:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Toffelomdömet för julbordet på Odinsborg blir högt. Bästa betyg får personalen (särskilt personen med det vackra namnet som serverade oss våra drycker), lägsta betyg gapiga gäster som skriker rasistiska slagord. Maten hamnar nånstans mitt emellan. Det var helt klart värt 475 kronor/person.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Vi tog buss nummer två
en bit av vägen både dit och hem. På hemvägen noterade jag en person som uppenbarligen inte fått nån god uppfostran hemifrån. Skäms att sitta med skitiga skor (det regnade ute och Gamla Uppsala är lite av en byggarbetsplats just nu) på bussätet mitt emot!

Fötterna på sätet

Dålig uppfostran! Skäms!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett aha-inlägg.


 

Jag var riktigt förbannad igår när jag kom hem och såg alla dåliga bilder jag hade tagit. Typ 50 bilder, varav tio knappt var OK. Men sen blev jag lite fundersam. Inte kunde jag plötsligt ha blivit så dålig på att hantera kameran i min iPhone 5. Bilder jag hade tagit tidigare har ju varit skarpa. Nu blev alla gryniga. Eller korniga. Eller vad det nu heter. Dessutom försvann alla mörka kvällshimlar för att ersättas av nåt grådask. Jag surfade helt enkelt ut på nätet för att söka råd.

Och detta fann jag:

Vid uppdateringen av iPhone 5 till iOS 8.1 skedde en del förändringar. Förbättringar, tycker en del. Irritationsmoment, tycker jag. Innan polletten trillade ner. När man ska ta en bild i dåligt ljus ställer kameran numera om sig och ”ljusar” upp bilden. Så här blev en sån bild som jag tog i morse, runt sjutiden, en bild där kameran på egen hand har ”ljusat” upp den mörka himlen:

Novembermorgon 1

Kameran har på eget bevåg ljusat upp den mörka himlen – och gjort hela bilden grynig/kornig.


Om man sätter fingret på skärmen 
framträder, som tidigare, en liten fyrkant. Det är där man lägger fokus och skärpa. Men… det nya är att bredvid den lilla rutan har det dykt upp en sol. Genom att dra med fingret på den lilla solen – upp eller ner – kan man ljusa upp eller mörka ner en bild. Jag mörkade ner samma motiv och fick då fram den här bilden, som stämmer mera med hur det verkligen såg ut i morse:

Novembermorgon 2

Här mörkade jag samma motiv så att det stämde mer överens med verkligheten. Och äntligen fick jag fram skärpa och en mörk himmel!


Genom att mörka bilden 
innan jag tryckte av fick jag både skärpa i bilden och en mer realistiskt återgiven mörk himmel.

Sammanfattningsvis: Det har å ena sidan blivit lite trixigare när man ska ta kvällsbilder/mörka bilder, men man kan å andra sidan lätta upp ljuset i mörka miljöer, om man så önskar, utan att använda blixt (som jag tycker helt förstör motiv).

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om denna onsdag.


Idag vaknade jag
till en märklig dag. Det är väldigt mörkt ute, men det är också väldigt varmt. Kikade nyss på ena termometern – den visade 13,5 grader! Snacka om skillnad mot sex minusgrader, som det var häromdan…

Mörka moln

Ser mörkt ut…


Ett enda intressant jobb
har jag hittat hittills idag att söka. Jag letade en god stund igår kväll och även nu på morgonen. Det verkar som om det är på väg att mattas av igen. Tyvärr. I stället ägnade jag en timme idag åt att via e-legitimation påbörja nästa månads aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Den rapport som ska skickas in mellan den 1 och den 14 november och i vilken jag ska redogöra för mitt jobbsökeri under oktober månad.

En timme, som sagt… Nog för att det är bra att man får redogöra för vilka jobb man har sökt och andra aktiviteter som har med detta att göra. Men frågan är om nån orkar läsa. Frågan är om nån kollar, ens… Jag får en känsla av att tanken nog var god, men… Om ingen kollar och kommenterar kan man ju fabulera fritt. Jag gjorde ett litet test förra gången, den första gången jag skulle rapportera. Lyfte fram det faktum att jag ännu inte, efter över två månader, fått nån handläggare. Det tog nio (9) dar innan det ringde nån från Arbetsförmedlingen – och HEPP! så hade jag fått en handläggare. En stund senare kom kontaktuppgifter via e-post. Men jag får helst inte ringa utan mejla. Handläggaren, däremot, ringer när h*n vill. H*n ringde när jag körde bil och babblade på så jag blev tvungen att avbryta och be om att få parkera först. Det ger en vink om synen på oss arbetssökande: vi kör inte bil, vi sitter overksamma i soffan och äter chips och glor på TV hela dagarna. Äh, det där sista är som jag fabulerar och raljerar! Det jag egentligen menar är att intresset för oss arbetssökande är lika ljummet som dagens utomhustemperatur. Men jag fick i alla fall respons på min notering om handläggare – även om det tog nio (9) dagar…

Försöker plöja lite nyheter på nätet, men till och med dessa känns antingen mörka eller ljumna. Det kommer kanske en sammanfattning på en blogg nära dig lite senare av några nyhet som sticker ut. Men först blir det frukost och dusch.

I eftermiddag blir jag nog telefonintervjuad för den där veckotidningen jag nämnde igår. Det ska fotograferas också. Fast det kan man ju inte göra genom en telefonlur. Gissar att vi reder ut sånt praktiskt i eftermiddag också.

Nån promenad blir det troligen inte idag, om jag inte hinner efter duschen eller efter intervjun. Morgondagen, däremot, ser helt blank ut, så då kan det bli en riktig långis. Väderappen visar emellertid regn både idag och i morgon. Det känns ju inte så kul att bli dränkt. Inte är det roligt att fota heller när det regnar. Dåligt ljus och blött.

Händer det nåt spännande hos dig idag? Skriv gärna några rader och berätta! Jag behöver lite inspiration att ta mig för nåt annat än att bara städa och tvätta just nu! (Du ser, jag är ganska självisk och har baktankar med mina frågor om dina göranden och låtanden!)


Livet är kort. 

Read Full Post »

Igår var det två månader sen jag blev med iPhone som tjänstemobil, här på bloggen ofta kallad Ajfån. Men vad tycker jag nu då? Är jag nöjd, till och med glatt överraskad? Eller är jag missnöjd och grinig?

iphone-4s

iPhone 4S svart – en sån har jag som tjänstemobil.


Det jag gillar allt mer med iPhonen
är apparna. Jag har insett att de verkligen kan vara användbara, nyttiga – och ganska underhållande. Det finns dessutom många bra gratis-appar. Bra!

När det gäller apparna måste man emellertid ha i åtanke att dessa finns i cyberspace och alltså kostar surftid att använda. För många ingår en viss mängd gratis surfande, så även för mig. Men vad som är bra är att jag har snäll familj och vänner som när jag är på besök låter mig åka snålskjuts på deras trådlösa nätverk. Då kostar det ingenting att använda appar som Wordfeud. Bra! Familj och vänner, alltså!

En riktigt kass app är Kartor. Två gånger har jag provat att använda den på resor – båda gångerna dirigerade den mig helt fel. Dåligt!

En negativ sak med iPhonen generellt är den korta tiden batteriet håller laddningen. Nu är jag van vid att ladda min mobil var och varannan dag, men med iPhonen är batteritiden smått löjligt. Så fort jag petar på den sjunker batterinivån en procent. Man skulle ha trott att Apple hade hittat nån bra lösning med ett batteri som håller laddningstiden lite längre, men icke. Dåligt!

Kameran då? Den var jag ju väldigt sugen på! Tja, med kameran kan man ta jättebra ögonblicksbilder – i bra ljus. Bilder i dåligt ljus blir skitdåliga. Jag har svårt att få närbilder riktigt skarpa. Bilderna blir tunga och stora, men optiken lämnar mycket att önska. Nej, jag är besviken på kameran. Men fem år gamla Nokias Karl Zeiss-optik står i särklass mot den nya iPhonens optik. Dåligt!

Mejl – det är fantastiskt bra att kunna läsa jobbmejl på iPhonen! Kontakter och kalender delar min iPhone och datorn. Kontakter, e-post och kalender är synkade, så där är alltid aktuella uppgifter både på datorn och i iPhonen. Bra! Mina privata mejl läser jag via iPhonens webbläsare. Lite mindre bra att jag inte kan få nån signal när jag får privata mejl, men det är ju faktiskt en tjänstemobil.

Apparna för bloggen och Twitter är suveränt bra! Jag ser – och hör! – när jag får kommentarer och tweets och kan svara om jag så önskar. Bra! Lite mindre bra är att Twitter-appen hänger sig ganska ofta. Och då menar jag tvärhänger sig så att jag får starta om hela iPhonen. Dåligt!

Klockan har flera suveräna funktioner. Bland annat kan jag ställa in en väckarklocka för vardagar när jag ska jobba och därför måste kliva upp vid samma klockslag. Då behöver jag inte ställa larmet varje dag – det går att ställa in vilka dagar det ska gå på. Bra!

Sms mellan iPhones är gratis via så kallade iMessages. Jag messar mycket och ofta och gillar detta. Bra! Tyvärr messar jag därför inte personer som har andra mobiler än iPhone alltför ofta – det kostar ju.

Utseendet har jag inga större synpunkter på. Jag har en svart iPhone för att jag gillar svart. Bra! Displayen är av glas och måste skyddas med en skyddsfilm. Displayen är känslig för repor. Det känns lite… sårbart. Det finns väl inte nån som inte har tappat sin mobil nån gång, eller? Dåligt! Bakstycket, däremot, har jag ett bra skydd till. Bra! Men varför finns det inte lika bra skydd för displayen??? Dåligt!

När jag räknar samman ovanstående får iPhone 4S åtta stycken Bra! och sex stycken Dåligt! Det ger den ett toffelbetyg strax över medel, typ.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minihalv-rosa-toffla-mini


Livet är kort.

Read Full Post »

En härlig höstdag och jag gjorde som jag hade tänkt: tog en omväg till Tokerian och testade kameran i Ajfånen.

Det var många vackra färger som mötte mig redan vid garagen.

Höstfärger vid garaget.


Sen behövde jag
bara ta några steg till så hittade jag fler färger.

Kolla löven mot den blåa himlen…


Flyttade kameran lite
för att fota ur en annan vinkel – och råkade få med en mopedist i bildens nederkant. Lät denn* vara kvar bara för att det såg kul ut.

Höstträd med förbipasserande mopedist.


Och så en klassiker…

Fotografens skugga.


Höjde blicken
för att fånga trädets krona från insidan, underifrån.

Under trädet.


Därpå stegade haltade jag
över gatan och in mot skogspartiet. Kollade läget vid näckrosdammen. Där fanns några änder, men fy te rackarns, dammen ser ut som en dypöl! Och folk verkar inte ta reda på saker och ting efter sig ute i naturen…

Kvarglömd läsk.


Inne på skogsstigen
var ljuset ganska dåligt. Men bilden på barrträdet ur grodperspektiv blev ganska läcker ändå. Jag kände mig rätt liten…

Grodperspektiv…


Och så var jag ju tvungen
att testa motljusfoto! Den här bilden blev rätt OK.

Härlig höstsol…


Inne på Tokerian
hände inget särskilt konstigt. Men jag var nöjd över att ha pallat att gå en promenad utan att vilja amputera hälen, så jag belönade mig en Vit choklad och en vit gladiolus!

Vit gladiolus, en favorit bland blommorna! Och äntligen en hyfsad närbild!


Och snart har jag spelat klart
mitt allra första parti Wordfeud med BB! Strax blir det läsning i bäste fåtöljen!


Livet är kort.

Read Full Post »

Jaa, i morse märkte jag faktiskt skillnaden! Det är ljusare ute! Även H noterade detsamma när vi landade utanför jobbet. Månskäran lyste hela vägen mot en ljusare blå himmel än den sedvanliga vintermörka morgonhimlen. Tyvärr satt jag mest i bilen och kunde inte fota det magiska.

I stället tog jag i alla hast i morse en bild av min amaryllis som jag fick av mammakusinen B i mellandagarna. Jag fotade i dåligt ljus och utan blixt, med kameran i ena handen, tandborsten i den andra. Bilden blev verkligen därefter… så jag har Photoshoppat lite…


En skitdålig bild blev lite annorlunda i Photoshop.


För övrigt har jag försökt göra lite vårfint
här på bloggen. Jag vill verkligen inte ha mer vinter eller mörker eller snö. Nu vill jag ha blå himmel och knoppar…

Idag är det inte så mycket på agendan på jobbet. E var sjuk igår, så nåt blankettfixande blev det inte. Hjälpte i stället B som skulle stoppa material i mappar. Bara det att Nån har varit och knyckt mappar nere i förrådet så de räckte inte. Ibland fungerar inte den interna kommunikationen riktigt som den ska…

Det blir lunch med Lisbeth idag så då lär jag få skratta gott mitt på dan i alla fall! Hon är en källa till humor-material, så mycket roliga saker som hon säger skulle kunna fylla en egen blogg! Häromdan när vi skulle eftermiddagsfika försökte jag sätta mig på en stol bredvid henne. Men där låg hennes nycklar och jag harklade mig för att hon skulle förstå att jag ville att hon skulle ta bort dem så jag kunde sitta där. Då säger hon:

Nej, den här platsen är upptagen! Här sitter min låtsaskompis.

Och så ser hon alldeles gravallvarlig ut. Jag kan ju bara berätta att jag kollapsade av skratt.

Dags att försöka göra nåt vettigt av den här dan. Inte för att jag har nån större lust, utan mest för att jag är plikttrogen och lojal (enligt en massa personlighetstester, i alla fall!). I afton måste jag ta en dust med skiten smutsen hemmavid och åtminstone skrapa bort den från våtutrymmena. Till helgen gör jag resten av dammjakten och jag tänkte också frosta av fryseländet så att det blir lättare att stänga dörren…

Read Full Post »

Alltså det fikas väldigt… voluminöst där jag befinner mig om vardagarna. Inte bara det där att man går ifrån, tar en kopp kaffe och sätter sig ner en stund och pratar personligt med kollegorna. Nej då! Det började ju redan igår med de fantastiska cupcakesen (försvenskad pluralis). Jag tänkte att fredagsfikat, som jag hört om, tillfälligt hade bytt dag. Det hade det inte. I morse serverades kanelkrans och äppellängd från Fågelsången

Jag jobbade på bra idag och faktum är att jag är nöjd med mina insatser. Telefonintervjun blev gjord och avlöpte bra och jag skrev en artikel som jag hoppas både uppdragsgivare och den intervjuade är nöjda med. Jag blev ganska nöjd med resultatet – ovanligt nog… Förslaget till inbjudan behövde ändras en hel del, men det kändes ändå som om jag hade åstadkommit en bra grund. Och så vet jag, när det gäller text och form, att även de som inte är informatörer har… bestämda åsikter. Jag böjde mig. Samtidigt som jag är nöjd och glad att ha lyckats samarbeta med två för mig helt nya personer vars kompetenser jag verkligen inser!..

På eftermiddagen jobbade jag så intensivt att jag missade socialfika och fick ta en kopp i min ensamhet. Passade då på att ta några avslöjande bilder. För gissa vad som stod på fikabordet som varsågod när jag kom ner..?


En Aladdinask! Jag tog två bitar…

                                                                                                                                                                 Och i soptunnan i köket hittade jag denna avslöjande… rest…


En megastor Merciask låg tömd i soptunnnan.

                                                                                                                                                                Vid morgonkaffet fick jag för övrigt veta att herr Si och Så gick upp tio – TIO! – kilo när han började jobba här. Herreminje! Det låter inte bra för min del…

Fikarummet är ljust och trevligt, trots att det är inrymt i en källarlokal. De som jobbar i huset är rädda om möbler och inredning och köket är rent. Idag installerades en ny diskmaskin.

Jätteglad blev jag när jag fick se ett litet minibibliotek bestående av pocketböcker av blandade genrer, men samtliga tämligen nya. Så himla praktiskt!


Hylla nummer ett fungerar också som dagstidningshylla för lokalblaskan och Svenska Dagbladet.

                                                                                                                                                             Och… en applåd, till, för det finns ytterligare en bokhylla!


Bokhylla nummer två!

                                                                                                                                                                 Men bäst av allt gillar jag den här apparaten. Kaffeautomaten. Den jag får mitt svarta livselixir från. Jag kramar den ömt! Den har ju till och med en Väck mig-knapp… Bara det…


Den kloka kaffeautomaten har till och med en Väck mig-knapp… Ursäkta bildkvaliteten, men ljuset är dåligt där automaten står och med blixt syns inte texterna.

                                                                                                                                                                   Vet du, jag tror bestämt att jag kommer att trivas här. Bestämt tror jag det!

Åter igen, stort TACK till dig som tror på mig och som peppar mig via bloggen och per sms! Idag har jag till och med fått hälsningar från både London och Turkiet! Vilka vänner ni är, alla snälla!!!

Read Full Post »