Under åren 2009 och fram till nu har jag sökt massor av jobb. Det är bara att inse att vissa arbetsgivare inte är intresserade PUNKT. Idag såg jag två annonser i lokalblaskan där två ”företag” utlyser tjänster som till synes passar in på mig. Men jag känner att det inte är nån idé att lägga ner nån timmas jobb på att skriva två ambitiösa ansökningar – för dessa arbetsgivare kommer inte att kalla mig till intervju.
Ibland, när jag har kommit till intervju men inte fått det utlysta jobbet, har jag frågat varför. Det svar jag oftast har fått är att man har sökt nån som har nåt i sin CV som jag inte har i min. Det är svider. Jag är 50 år, jag har massor av saker i mitt CV, men ändå är jag inte intressant för vissa arbetsgivare. Vad beror det på? Tror man att jag är gammal och trött, eller? Det är jag INTE! Jag har inte haft en sjukdag sen jag började jobba för över ett år sen nu. Och även om jag har vissa krämpor ska det mycket till för att jag ska stanna hemma och vara sjuk. Skälet är att jag verkligen älskar att jobba – och jag mår bra av det! Jag presterar också, det finns det siffror och statistik på. Men ändå duger jag inte – för vissa. Tänker ibland att dessa kanske har lånat sitt öra till den som tog ifrån mig glädjen att arbeta i januari 2009. Eller också är jag bara värdelös i deras ögon. Inte svårare än så.
Magnus Ivarsson heter en sedan 2005 arbetslös civilingenjör. Han sprejade en jättestor jobbsökarannons på en bullervall vid en motorväg. Den enda som hörde av sig och erbjöd honom ett jobb var ett företag som tyckte att han skulle sälja schampo. Sen hörde förstås Trafikverket av sig – med en räkning på nästan 60 000 kronor för klottersanering…
Har du sökt många jobb och hur gör du då??? Har du fått napp??? Om du har fått nej på tjänster du har sökt, vad har du fått för skäl till det???
Livet är kort.