Den röda vargen

Ett inlägg om en film.

Söndagkväll = Annika Bengtzon-kväll. I afton hade jag sällskap av Fästmön när jag tittade på Den röda vargen (2012).

Denna gång åker journalisten Annika Bengtzon på Kvällspressen upp till Luleå där en journalistkollega blivit mördad. En ung kille såg hur mannen blev påkörd – och påbackad. När Annika släpper detta i en artikel på tidningen mördas även den unge killen. Och så ytterligare en person, en centerpartist i Östhammar. Alla har de efterlevande fått Mao-citat i brev efter morden.

Men hur hänger allt ihop? Tja, Per Ragnar smyger omkring och ser läskig ut. Vad han har i sammanhanget att göra avslöjas inte i första taget – han är ju bara läskig.

Filmen är som vanligt baserad på en bok med samma titel som filmen av Liza Marklund. Och som vanligt är boken bättre, även om det faktiskt blir lite spännande i filmen i kväll. Men mest blir det rörigt. Ännu en timme in i filmen fattar jag nästan ingenting. Det hela är nästan lika förvirrat som Annika Bengtzons privatliv…

Toffelbetyget blir medel. Och då är jag snäll.

Livet är kort.

Read Full Post »

Miljoner till politikers pensioner

Fler än 450 kommun- och landstingspolitiker fick under det första halvåret i år dela på mer än 42 miljoner kronor i pension. Det låter… lite mycket, kanske. Men vad värre är, ett avtal gör det möjligt för dessa politiker att ta ut visstidspension – från de har fyllt 5o år. Avtalet gäller den som vill sluta på egen begäran eller den som blir petad. Det finns inga krav på att man måste söka nytt jobb. Och det gäller fram till ålderspensionen.

Tänk dig, 50 år… Det är vad jag fyller nästa år. Och inte fasen är det nån som skulle erbjuda mig 250 000 kronor om året i pension… Men faktum är att en av dessa politiker, en centerpartist i Dalarna, har lyft 250 000 kronor varje år i pension – i tolv år. Han valde själv att lämna politiken vid 51 och tycker inte att avtalet strider mot sitt partis linjer.

Ja det blir en ny, svart bak, det finns inget annat alternativ. För det här var bland det mest orättvisa jag har hört talas om! Särskilt med tanke på vad våra vanliga dödliga pensionärer får ut varje månad. Men också med tanke på de hårda krav, framför allt på att söka jobb, som ställs på oss arbetslösa för att vi ska få ut mindre än 10 000 kronor i månaden i a-kassa. Nåt som politikerna har beslutat om… Att politiker inte skäms!!!

En svart bak till politiker som tar emot höga pensioner från den höga (!) åldern av 50 år… Utan att försöka få nytt jobb.

                                                                                                                                                                        Andra som bloggar om detta är Flanera.se och Kildén & Åsman.

Read Full Post »

Och så var det det här med färdtjänst som var på tapeten igen…

Färdtjänsten är en tjänst som ofta får kritik. Rätt eller fel, men många användare har synpunkter på den. Och nog tycker jag att de bolag som får avtal att köra färdtjänst kanske bord träna sig i service, ibland. Min mamma, till exempel, får numera jaga taxibilen när den kommer. För den kommer inte till mammas ända av huset utan till den andra. Och när mamma väl har rollat bort till änden dit taxin kom, har den hunnit åka. Detta trots att hon varje gång exakt anger var hon står. Ska det vara så svårt, liksom?

Senast idag läste jag på Dagens Nyheters hemsida om en 88-årig kvinna som missade sin sons begravning. Skälet var att hennes stora rullstol inte gick in i färdtjänstbilen – för den kom inte ens in i hissen först eftersom lämpligt hjälpmedel för trappor inte var beställt eller fanns på plats. Se Ingemars kommentar nedan! En vecka före begravningen beställde familjen färdtjänst och berättade då om den stora rullstolen så att färdtjänsten kunde skicka lämplig bil. Men icke! Nu låg emellertid begravningskapellet endast 400 meter från kvinnans hem och man undrar om det inte var möjligt för nån/några att rulla kvinnan dit bort i rullstolen hade man fått ner rullstolen för trapporna så kunde kanske nån/några hade kunnat rulla kvinnan till kapellet. Men det kanske det inte hade varit möjligt. Rullstolar av modell större kan vara fruktansvärt tunga.

En sån här rullstol av äldre modell hade kanske inte heller fått plats i färdtjänstbilen. Bilden är lånad från den här bloggen.)

                                                                                                                                                                Här i Uppsala har det varit en hel del diskussioner och artiklar i lokalblaskan om färdtjänsten. Det har nämligen visat sig att allt färre använder sig av färdtjänsten. Skälet är enkelt: det är helt enkelt för dyrt för dem som behöver resa! Varje resa kostar här högst 150 kronor. Men betänk då att du kanske ska ta dig tillbaka också… Ingen resa kostar mindre än 40 kronor. Och ska du åka mellan Nyby, där jag bor, och Gränby, två kilometer bort där det bland annat finns ett stort köpcentrum, kostar det ungefär 100 kronor. Visst kan resenärerna tänka sig att samåka, men på den korta sträckan mellan Nyby och Gränby centrum verkar det mest opraktiskt. Om nu inte grannen har färdtjänst och ska till samma ställe, förstås.

Centerpartisten Stefan Hanna gick ut i lokalblaskan igår och utlovade sänkta färdtjänsttaxor. Fast han talade ju inte om hur, när och var. Men det han lovade var att det pågår en översyn av färdtjänsten just nu för att se om färdtjänstens avgifter kan bli mer lika avgifterna för kollektivtrafiken. En ny färdtjänsttaxa infördes 2009. Syftet var att öka samåkningen. Men det är bara 0,6 procent av resenärerna som vill samåka.

Kostnaderna för färdtjänsten i Uppsala kommun var förra året 62 miljoner. Intäkterna var nästan 70 miljoner. Detta innebar en vinst på åtta miljoner för Uppsala kommun. Är det tanken, det, att en kommun ska gå med ”vinst” på bekostnad av utsatta människor???

Read Full Post »