Påskdagskarameller

Ett påskdagsinlägg.

---

 

En god dag där ute?

Trött på påsken än? Äh, du som har kontorsjobb njuter säkert av ledigheten. Själv bävar jag för den kommande, påtvingade ledigheten. Påsken har på sätt och vis varit en träning inför vad som komma skall. Ta bara bort all god mat och dryck och känslan av att ha rätt att vila efter ett antal jobbade månader. Tiden som närmar sig lär fyllas av oro. Värdelösheten kryper in under skinnet redan dag ett. Från och med den 1 april har jag ingen rätt att vare sig njuta av livet eller vila. Jag vet, jag har varit där förr. Den som aldrig har varit där vet inte. Där goda dagar är dagar när jag åtminstone orkar betrakta livet som försiggår utanför mitt fönster. Deltar gör jag ju inte.

Det är fortfarande påsk!

Men ännu är det lite tid när jag kan låtsas att allt är OK och bra. I eftermiddag får jag en gäst som jag ska bjuda på enkel påskbuffé. Det ger den här dan lite mening och glädje. Som en karamell. Sött och gott och sen… tar den slut…

Det blir ungefär samma upplägg som igår fast vi blir två i kväll. Gårdagen var som en generalrepetition. Jag har dukat lika fint idag. Jag tänker göra lika fina ägghalvor, lägga upp samma sillsorter, men ställa fram lite fler goda ostar och några skivor skinka. Jag måste skena över till Tokerian och kompletteringshandla lite lax. Av godiset är det mesta orört. Jag grävde bara lite bland lösgodiset, men alla chokladägg är kvar, till exempel.

Kaffe och Rörelsen blev starten på min påskdag.

Min påskdag började som alla lediga dar med kaffe på sängen och läsning. I morse läste jag halva min bok på gång. Det var svårt att komma in i den först – John Ajvide Lindqvist har i den här boken ett betydligt mer omständligt sätt att skriva än rappa och brutala Mons Kallentoft och Markus Lutteman. Rörelsen,  som mer är en självbiografisk bok än en spänningsroman, känns som en bok vars mål inte riktigt var klart från början. Fast det är det naturligtvis. Utan vettig synopsis ger inget förlag ut nån bok. Och utan att vara ett känt namn ger förlagen inte ut självbiografiska böcker. Allra minst om det är halvgamla, förbrukade kärringar som har skrivit manus. Då är en inte intressant, anser förlagen.

Dagens färger: gult och grått.

Vädret är inte lika fint som igår. Det passar mig bra. Då kan jag gå ut och bli lite genomblåst och få klarare tankar i knoppen, kanske. Färgerna idag går visserligen i gult, men även i grått. Därför behövde jag nätshoppa ett par böcker. Ja, till tröst, men också till andra. Två deckare blev det för min del, Grebe & Träffs senaste liksom Anna Janssons. Grebe & Träffs bok kom ut i november förra året och är den femte delen om Siri Bergman. Anna Janssons bok är alldeles nyutkommen nu i mars månad. Det är den sjuttonde boken om Maria Wern. Jag hade tur och fick bra påskrabatt. Dessutom kom jag på att mitt fackförbund också har rabatt på Bokus-böcker om jag anger en kampanjkod.

Det är dags att sätta fart med förberedelserna innan jag åker och hämtar Fästmön, min gäst för idag. I kväll ska jag inte vara ensam.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Månpocketnyheter mars 2016

Ett inlägg om nya pocketböcker.

---

 

Tidigare i veckan fick jag mejl om Månpocketnyheter för mars. Fast vadå mars..? Böckerna finns tillgängliga i affärerna från och med idag, den 11 februari. Idag har jag emellertid inte tid att skena efter böcker, för först ska jag jobba och sen ska jag fira en födelsedag (nej, inte min). Och du får inte läsa nåt annat från mig idag än detta inlägg. Här kommer ett urval nya Månpocketar som jag tycker verkar intressanta på ett eller annat sätt:

 

Älskaren från huvudkontoret av Camilla Grebe
Emma har en älskare. Jesper är allt hon drömt om och lite till. Det finns bara ett problem – han är hennes högste chef: en opraktisk, men oemotståndligt kittlande omständighet. Så försvinner han, lika oväntat som han dök upp. Och inte långt efter det hittas en kvinna bestialiskt mördad i hans bostad.
Det här är en psykologisk spänningsroman med många bottnar. Skrämmande, överraskande och berättad med absolut gehör för kärlekens klåda.
Jag gillar verkligen böckerna som Camilla Grebe skriver ihop med syrran Åsa Träff, så den här boken tror jag skulle falla mig på läppen!

 

De försvunna av Caroline Eriksson
En solig sensommarkväll åker Greta, Alex och dottern Smilla ut till ön. Greta stannar i båten medan de andra två går iland. De kommer inte tillbaka. Greta letar och ropar, men kan inte hitta Alex och Smilla. Det mystiska försvinnandet och det febrila sökande som tar vid leder Greta ner i en avgrund av förvirring och mörker. Ingenting är som det först verkar i denna oförutsägbara spänningsroman.
Caroline Eriksson har jag inte läst nånting av tidigare, men den här låter riktigt spännande.

 

Mr Mercedes av Stephen King
En kall morgon plöjer en ensam förare i en stulen Mercedes rakt genom en människohop. Åtta människor dör, femton skadas. Den nypensionerade kriminalaren Bill Hodges kan inte släppa fallet. Så får han ett brev från någon som påstår sig vara gärningsmannen. Han inser att ”Mr Mercedes” kan slå till igen. Tillsammans med två oväntade medhjälpare ger han sig in i en farlig katt-och-råtta-lek i kamp mot klockan.
Detta är Stephen Kings första renodlade thriller och sägs vara en hyllning till den hårdkokta noir-genren. Även om jag inte är nån stor fan av noir blir jag nyfiken på denna.

 

Mordgåtan Olof Palme av Gunar Wall
Palmeutredningen har kallats världens största mordutredning. Det är ett annat sätt att säga att mördaren fortfarande inte är avslöjad trots att det nu gått 25 år och polisen länge haft obegränsade resurser. Vad var det som gick fel redan från första början? Och gör utredarna fortfarande fel? Finns det till och med krafter som inte vill att mordet ska klaras upp? Gunnar Wall skildrar en mordutredning fylld av intriger, konflikter och påtryckningar utifrån.
Självklart är jag intresserad av denna! Jag minns mordet så väl och vill verkligen att det klaras upp. Till dess får jag nöja mig med att läsa böcker om det.

 

Livet, motorcyklar och andra omöjliga projekt av Katarina Bivald
Sommaren då Anette Grankvist fyllde arton lovade hon sig själv tre saker som hon skulle göra i livet: köra motorcykel, köpa ett hus och klara sig själv. Så här nitton år senare har hon i alla fall klarat sig själv. Hon har inte varit på en riktig dejt på den här sidan millennieskiftet. Hon bor kvar i hyresrätten i Skogahammar. Hon jobbar på Mat-Extra och hon har inte ens körkort för bil, ännu mindre motorcykel. Allt det här var helt rimligt så länge hennes dotter bodde hemma. Men när Emma flyttar till en annan stad upptäcker Anette att det är en sak att vara ensamstående mamma med ett barn, och en helt annan att vara det utan ett. Hon hade ingen aning om att livet bestod av så mycket tid.
Därför verkar det som en bra idé att börja ta motorcykellektioner, ge sig in i ett omöjligt projekt, lära känna sin egen mamma mitt under pågående senildemens och kasta sig ut i en galen förälskelse. Men det visar sig snart att det här med frihet och äventyr är betydligt mer komplicerat än Anette tänkt sig.
Ja, jag måste ju ta med en titel som inte är nån deckare. Katarina Bivald har jag läst tidigare, Läsarna i Broken Wheel rekommenderar, och det var en riktig feelgoodroman. Naturligtvis är jag nyfiken på uppföljaren.

Är det nån av böckerna som DU känner dig extra sugen på??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta varför!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Innan du dog

Ett inlägg om en bok.

---

 

För en vecka sen befann jag mig i Stockholm en hel dag tillsammans med Fästmön, FEM och Soffan. Det gick inte att låta bli att besöka Alfa. Där fyndade jag två böcker. Jag brukar lägga mina inköpta böcker i en viss läsordning, men Camilla Grebes och Åsa Träffs tredje bok om psykologen Siri, Innan du dog, trängde sig före i kön. I morse läste jag ut den.

Psykologen Siri har fått både en ny man och ett nytt barn. Men hon kan inte låta bli att gräva i det som varit. Hon dyker ner i en låda med Stefans grejor. Stefan, mannen hon var gift med tidigare, han som drunknade. Eller tog livet av sig… Bland sakerna hittar Siri konstigheter som kopplar ihop Stefan med ett mord. Hon kan naturligtvis inte låta bli att nysta i det hela. Men frågan är om sanningarna som uppdagas under resans gång är värda de förluster du innebär.

Ja det här är återigen en riktig bladvändare. Boken är lättläst och när jag börjar läsa vill jag ogärna släppa den. Mot slutet hittar jag emellertid flera korrekturfel som stör mig rätt bra, även om exemplet nedan ju är lite roligt, på samma gång…

Enligt meningen gick Mickes mamma omkring med urringade busar. Spännande sällskap, onekligen!

Hur som helst, spännande läsning är det. Och kanske är systrarna Grebe-Träffs nya förlag (från och med den femte boken om Siri; detta är den tredje) bättre på korrekturläsning. Dessvärre är förlaget snålt med recensionsexemplar- deras policy är att bokbloggare inte får några fysiska böcker att läsa. Dåligt!

Men den här boken, Innan du dog, är riktigt spännande och får högsta Toffelomdöme!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Från sur disktrasa till skön pläd

Ett fredagligt inlägg.

---

 

Jag är sur som jobbets disktrasa!

Fredag kväll och jag har blåst OMVÄGEN om Årsta Travcafé efter jobbet. Det var inte nåt självvalt utan Bokus fel. Årsta travkafé är inget ställe jag frivilligt skulle besöka. Jag skulle ha fått hämta mitt paket på en ICA-affär nära mig, men av nån anledning tvingades jag nu göra en extra tur med bilen. Miljövänligt, Bokus? Nä. Fri frakt? Nä – min bensin kostar. JA JAG ÄR FORTFARANDE SKITSUR. Därför passar bilden här intill på disktrasan i vårt lunchrum bra som illustration. En trasa som var riktigt SUR eftersom nån hängt den mellan hoarna och inte på kranen. Vem vill ta i den nu? Inte jag, i alla fall. ISCH!

Det var ju lite synd om mig för att jag fick göra den där omvägen, så jag passade på att köpa en påse OLW:s prästostbågar och en Marabou gräddnougat med mera på ÅrstaBHallen. Sen vet jag hur det blir i kväll – jag vill inte ha nåt. Men nu finns det i alla fall lite smaskens i skåpet och inte bara ströbröd, makrill, Fästmöns läbbiga blandningar och nötter.

Arbetsdagen har flutit på bra idag. Korrektur har flugit som pilar mellan mig och andra och trots en del svårigheter går det bra. Det går framåt. OK, vi kanske inte når hela målet, men vi når mycket av det. Lite skrajsen blev jag trots allt när jag såg den här… buren i ADB-sektionens IT:s korridor. Tänk om den är till för anställda som inte presterar? Jag försökte få kollegan H, som är lite mindre än jag, att krypa in i den. Men hon ville inte. Hon litade inte på att jag skulle hjälpa henne upp igen. Och det var nog rätt tänkt av henne, för se jag kan ju vara rätt elak, har jag hört. (Samtidigt gillar jag H, så jag hade nog bara skojat en stund.)

Bur för anställda som inte presterar?

Det har regnat hela dan här och nu i kväll har det börjat blåsa så förskräckligt. Jag såg på mina push-notiser från media på mobilen att alla tåg söder om Stockholm är inställda på grund av stormen. Anna ringde nyss från flygplatsen uppe i norr där hennes plan hem till civilisationen igen är försenat på grund av snö… Jag undrar hur lilla mamma har det. Hon befinner sig i stormens centrum…

Det regnade mycket här redan i morse… Granen på framsidan svajar nu betänkligt i blåsten. Notera det hemska blå skenet från en balle* mittemot. *ryser*

 

Denna drar jag över mig i bästefåtöljen. Sen kan ju somliga få vara avundsjuka på det.

Min fredagskväll tillbringar jag nog under pläden med min bok på gång. Jag har lärt mig att en numera inte säger

deckare

utan

spänningsroman.

Trams! Det har alltid hetat deckare och det kan det väl få fortsätta att göra även om varken Sherlock Holmes eller Agaton Sax är med?!

Min bok på gång är för övrigt den tredje delen i Camilla Grebes och Åsa Träffs serie om terapeuten Siri Bergman och hennes kollega Aina. Jag har inte läst böckerna i riktigt rätt ordning, vilket egentligen hade varit bäst. Efter denna har jag bara den femte och sista delen kvar att läsa – och den kom ut i alldeles nyligen och står därför på önskelistan. Riktigt spännande böcker ingår i serien och här kan du läsa vad jag tyckte om de andra delarna:

Någon sorts frid (del 1)

Bittrare än döden (del 2)

Mannen utan hjärta (del 4)

Nä, jag ska inte glo på nån broilermusiktävling på TV i afton, jag ska LÄSA, som sagt. En bok som handlar om tofflor är ju alltid bra…

Böcker som handlar om tofflor är ju alltid bra.

Vad händer hos DIG i kväll, dårå??? Vågar du berätta får du gärna göra det i en kommentar här nedan.

*en balle = en balkong

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bittrare än döden

Ett inlägg om en bok.

---

 

Det var inte särskilt länge sen jag upptäckte systrarna och författarparet Camilla Grebe och Åsa Träff. Efterhand som jag har hittat deras böcker på second hand och loppisar om psykologerna Siri och Aina har jag köpt böckerna – och läst dem i lite fel ordning. Det funkar, men är kanske inte det bästa eftersom det, förutom de fall som skildras, handlar om Siris och Ainas egna liv också. Nu sist hittade jag Bittrare än döden hos Bok-Anna i Hamnen och den boken har jag just läst. Det är den andra boken i serien och den var nominerad till Svenska Deckarakademins pris för bästa svenska kriminalroman år 2010.

Boken inleds med en brutal scen där en mamma sparkas ihjäl. Under bordet sitter femåriga dottern Tilde och bevittnar det hela. Sen hoppar vi vidare och hamnar på mottagningen hos Siri och Aina. De har fått en ny samtalsgrupp som består av kvinnor som har blivit misshandlade. Naturligtvis hänger den brutala dödsmisshandeln i boken samman med gruppen och mot slutet av boken jagar Siri och en av kvinnorna mördaren.

Man kan tro att detta är en vanlig deckare som fokuserar på mäns misshandel av kvinnor. Så enkel är emellertid inte handlingen i den här boken. Jag kan ana slutet, men blir ändå lite överraskad. Allt är inte som en tror, nämligen.

Boken är spännande rakt igenom, men stundtals kan jag bli störd av att framför allt Siris privatliv skildras så ingående. Vi läsare får däremot inte veta så mycket om Aina. Men det som är mest störande är att man så tydligt märker att det är två författare. Detta vet jag emellertid är nåt som märks mindre i de senare böckerna. Och utvecklingsbara författare gillar jag!

Toffelomdömet blir högt. Det är spännande och engagerande och det är två viktiga ingredienser i en deckare.

Den här böckerna har jag också läst i samma serie:

Någon sorts frid (del ett)

Mannen utan hjärta (del tre)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Sött å gött i helgen

Ett göttigt inlägg.

---

 

Uppdaterat inlägg: Det var min mamma som bjöd mig på middagen genom att skicka med en peng.

Redan innan jag skriver färdigt det här inlägget vet jag att jag får skit från somliga för att jag råkar njuta en dag eller två av livet. Ni måste vara otroligt missunnsamma, kan jag konstatera. Och så skriver jag ändå om min söta och goa helg.

På lördagen fick jag besök av mina två favoritkillar som var i environgerna för att inhandla inredning för en ny familjemedlem. Jag passade på att bjuda på hembakat till kaffet och saften.

Ballerinakexen var INTE hembakade, jag lovar!

Äh jag bara skojar! Det vet väl alla att Tofflan inte bakar. Men jag köpte hem lite kex som jag och minstingen åt, medan minstingens pappa knaprade på nåt nyttigt. På Tokerian valde vi var sin gobit också och Elias tog en chokladmunk och jag en kanelbulle. Ska det svullas så ska det. Jag försökte varligt pressa den blivande tonåringen på önskelista. Det var inte det lättaste och jag kan säga att jag inte har nån som helst idé mer än en nödlösning.

Elias, snart tonåring.

Eftersom jag skulle ut till Himlen gav jag killarna lift hem med all deras shopping. Jag for sen vidare till Fästmön där vi diskuterade oss fram till att äta middag på Kreta. Naturligtvis flög vi inte dit utan gick, för vårt Kreta ligger tio minuters promenadväg från där Anna bor. Ägarna är nog allt annat än grekiska, men de är trevliga ändå, maten är god och priserna humana. Det är vid såna tillfällen jag blir en…

För att maskera det djuriska i mig något hade jag tagit med mig en tröja som matchade inredningen finfint. På så vis kunde jag goffa och vräka i mig utan att det märktes så mycket. Trodde jag.

Min blåa tröja matchade inredningen.

Jag hade ju liksom sällskap med mig som höll lite koll på mig. Dels äldsta bonusdottern…

Linn.

… dels Anna. Hon var för övrigt alltid redo med mobilkameran.

Anna redo med mobilkameran.

Sen kom mat och dryck på bordet och det var då jag alltså blev…

Jag upprepar, så att du ska förstå att jag åtminstone har nån form av självinsikt.

Här följer nu ett antal mat- och dryckbilder som du som är missunnsam eller äcklas eller bara suckar åt eller helt enkelt inte gillar kan hoppa över:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vägen hem var inte lång fast jag hade inte tackat nej till en lift med den här skönheten…

Renault sport, en skönhet jag gärna liftat med.

Men vi fick gå hela vägen. Hela den tio minuter långa vägen. Jag såg på ett ställe att nån hade stövlat in – och glömt den ena stöveln utomhus…

Nån hade stövlat in.

Kvällen avslutades med soffhäng och Indian Summers. Det enda jag orkade få i mig var ett glas vatten.

Söndag är ju vilodag och det hade jag tagit fasta på. När jag slog upp mina ljusblå var klockan en minut över tio. Vädret var sisådär, så jag tänkte mig en dag i sällskap med Camilla och Åsa.

Dagens sällskap?

Men faktum är att jag inte har mer än gläntat på boken idag, jag har suttit en stund vid datorn medan Anna leker rörmokare och annat.

Vad har DU för dig en sån här dag??? Skriver du några rader i en kommentar blir jag glad!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Någon sorts frid

Ett inlägg om en bok.

---

 

I bokpaketet från FEM i februari låg en bok av författarsystrarna Grebe–Träff. Boken ingår i en serie och eftersom jag tyckte att den var så bra ville jag försöka få tag i övriga tre böcker i serien. I april hittade jag den första boken, Någon sorts frid, för en tia på Röda korset. Den läste jag ut i natt!

Psykologerna Siri och Aina har mottagning tillsammans med Sven. Även om Siri behandlar patienter som mår psykiskt dåligt, har hon själv en smärta inom sig – hennes man drunknade. Hon börjar känna sig förföljd och när en av hennes patienter hittas död i vattnet utanför hennes hus blir det allvar. Det finns ett självmordsbrev av vilket det framgår att Siri är skuld till det hela. Snart konstaterar emellertid polisen att patienten har blivit mördad. Och det är Siri som är måltavlan.

Det här är en deckare som lutar mer åt psykologiska thriller hållet. Ganska snart byggs en otäck stämning upp och som läsare börjar man faktiskt se sig över axeln. På vissa ställen märks det att boken har två författare och det glappar mellan övergångarna. Efter att ha läst en senare bok i serien vet jag att detta troligen är en debutantmiss. Boken är otroligt spännande och upplösningen är fylld av krossade tänder, yxor och spyor – läskigt så det förslår!

Toffelomdömet blir högt.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mannen utan hjärta

Ett inlägg om en bok.

---

 

Jag trodde att jag hade läst Camilla Grebe – Åsa Träff tidigare, men Mannen utan hjärta var uppenbarligen min första bekantskap med systrarna. Överst i högen med böcker från vännen FEM:s gröna paket har den legat ett tag. Trots att jag har haft mycket på gång de senaste dagarna har jag hunnit med att läsa då och då. Det här är för övrigt en deckare man inte gärna lägger ifrån sig. Tack, FEM!

Det börjar med ett blodigt mord på en antikvitetshandlare i Stockholm. Mannen är skjuten till döds och hans hjärta har skurits ut ur kroppen och lagts i en skål. Polisens gärningsmannaprofilgrupp får hand om utredningen och ansluter psykologen Siri Bergman till gruppen. Sen sker ytterligare ett mord och gruppen försöker hitta ett samband mellan de mördade. Men fler offer ska skördas innan sanningen kommer fram.

Det här är den fjärde delen i Grebe – Träffs serie om psykologen Siri Bergman. Jag hade emellertid inga som helst problem att läsa boken, tvärtom. HBTQ-temat i den gör att den engagerar mig, men framför allt är boken så spännande och lättläst att jag klassar den som en äkta bladvändare. Ibland kan det märkas att två olika författare skriver på en och samma bok. Av detta märkte jag inget. Visserligen kunde jag gissa inom vilken grupp mördaren fanns, men jag lyckades inte klura ut mördarens identitet i förväg. Och det är bra!

Toffelomdömet blir det högsta för den här deckaren!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Årets kriminalromaner nominerade!

Det är ju inte enbart årets skönlitteratur, facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur som har sitt pris, Augustpriset. Svenska Deckarakademin har också ett pris.

Varje år nomineras fem svenska kriminalromaner och lika många till svenska översatta kriminalromaner. Häromdagen blev nomineringarna klara och så här blev det:

Nominerade till bästa svenska kriminalroman:

• I tystnaden begravd av Tove Alsterdal, Lind & Co
• Innan du dog av Camilla Grebe och Åsa Träff,  Wahlström & Widstrand
• Sandmannen av Lars Kepler, Bonniers
• Till offer åt Molok av Åsa Larsson, Bonniers
• Två soldater av Anders Roslund och Börge Hellström, Piratförlaget

Nominerade till bästa till svenska översatta kriminalroman:

• Ni älskar dem inte av Belinda Bauer;”Finders keepers”, översättning: Ulla Danielsson, Modernista
• Skuggsida av Belinda Bauer; ”Darkside”, översättning: Ulla Danielsson, Modernista
• Den kalla elden av Arnaldur Indriðason; ”Furðustrandir”, översättning: Ylva Hellerud, Norstedts
• En förgiftad man av Peter Robinson; ”Before the poison”, översättning: Jan Malmsjö, Minotaur
• Eldnatt av Yrsa Sigurðardottir; ”Horfðu á mig” översättning: Anna Gunnarsdotter Grönberg, Modernista

Priset har delats ut sen 1971, men hette då The Martin Beck Award. Från och med 2009 belönas pristagarna med Den Gyllene Kofoten, en skulptur formgiven av Sten Zetterlund och diplom. Årets pris tillkännages i samband med Svenska Deckarakademins höstmöte den 24 november i Eskilstuna.

Mina favoriter är förstås Till offer åt Molok och Två soldater, som jag gav högsta Toffelbetyg här på bloggen. Bland de översatta har jag inte läst nån bok, men om jag ska gissa tror jag på en islänning som vinnare.

Livet är kort.

Read Full Post »

Majsläpp från Månpocket

Månpockets nyhetsbrev landade i inboxen häromdan. Jag noterade att det finns en hel del godingar som släpps nu i maj. Bland annat nya pocketupplagor  av Håkan Östlundhs böcker Släke och Dykaren. Och så lite annat intressant, som till exempel…

Drömmen förde dig vilse av Anna Jansson
Elva böcker om har det blivit hittills om polisen Maria Wern på Gotland sedan Anna Jansson debuterade år 2000. Tre av dem har filmats för TV4.

                                                                                                                                                 Arseniktornet av Anne B. Ragde
Drömmen om ett liv i lyx och flärd driver den unga Amelie från det lilla fiskeläget till mellankrigstidens dekadenta Köpenhamn. Hon får plats som varietédansös och spås en lysande framtid inom teatern. Tills man upptäcker att hon är gravid och hon tvingas avbryta sin karriär för att gifta sig med porslinsmålaren Mogens. Flera decennier senare nås dotterdottern av beskedet om Amelies död, en händelse som inte bara för generationerna närmare varandra utan även öppnar den Pandoras ask som är familjens hemligheter. Och denna beställde jag idag! 😛

                                                                                                                                      Tiger av Mian Lodalen
En bok om tonårstidens utsatthet och rädslan för det annorlunda. Om att växa upp i 1970-talets Jönköping med en stor hemlighet. En ovanlig och modig skildring av unga tjejers sexualitet. Tiger fick jag av Fästmön i november förra året på vår andra förlovningsdag.

                                                                                                                                                                        

Bittrare än döden av Camilla Grebe och Åsa Träff
En regnig höstkväll någonstans i Stockholm blir femåriga Tilde vittne till hur någon sparkar hennes mamma till döds. Samma höst börjar terapeuten Siri och hennes kollega Aina träffa en helt ny typ av klienter: De har åtagit sig att leda en självhjälpsgrupp för kvinnliga brottsoffer. Under några mörka höstkvällar berättar kvinnorna den ena grymma historien efter den andra om våld och förnedring. En mörk bild av kärleken och mäns våld mot kvinnor växer fram.

                                                                                                                                                  Devils Peak av Deon Meyer
Utsedd till bästa utländska kriminalroman 2010! Ett banalt, meningslöst rån mot en bensinmack ändrar allting. Tobelas son vådaskjuts till döds, mördarna grips men kommer undan. Tobela förvandlas till en hämnare. Han vill hämnas inte bara sonen utan allt våld som riktas mot barnen i Sydafrika.

 

      

Mitt livs roll av David Nicholls
Framtiden för Josh Harper ser oförskämt ljus ut. För stackars Stephen, Josh inhoppare eller ”understudy”, som det heter på teaterspråk, hänger det på Josh hälsa om han någonsin ska få en chans att bli den lysande stjärna han drömmer om. Men det ser allt annat än ljust ut. Detta är en underbar komedi om ambitioner, berömmelse, svartsjuka och kärlek.

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      

Read Full Post »