Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘C-uppsats’

Nästa år är det 100 år sen August Strindberg dog. Regeringen har förklarat 2012 ett Strindbergsår. Men redan den 1 december år öppnar en Strindbergssajt, en sajt som ska finnas i ett år. På Strindbergssajten http://www.strindberg2012 är tanken man ska samla alla Strindbergsevenemang under 2012, en sorts evenemangskalender, alltså. Kulturrådet gör sajten tillsammans med Stockholms stad, Stockholms stadsteater och Svenska institutet.


En ung Strindberg.

                                                                                                                                                                  Vad händer under året? Bland annat sänder Radioteatern 50 pjäser av August Strindberg, det vill säga alla hans verk. Teatern sänds gratis på söndagar med start på nyårsdagen från Stockholms stadsteaters Kafé Klara. Den äldsta inspelningen är från 1927… På teatrarna runt om i Sverige är gissningsvis August Strindberg representerad.

Men det är inte bara i Sverige nåt händer! I USA har amerikanska akademiker och teatermänniskor redan öppnat en sajt på WordPress, faktiskt. Kul! Vidare blir det Strindbergsymposium i Harvard och på Sorbonne. Fröken Julie spelas på franska med Juliette Binoche i både Frankrike och London.

På twitter kan man också följa Strindbergsåret här @strindberg2012

August Strindberg har alltid varit en av mina favoriter, även före mina litteraturstudier vid universitetet i Uppsala. Jag hade en förhoppning om att delta i en särskild Strindbergkurs ett år, men tyvärr var elevunderlaget för litet. I stället svängde jag till Gustaf Fröding och skrev en C-uppsats om antika inslag i hans diktning. Så kan det gå…

För den som vill veta mer om Strindberg rekommenderar jag ett besök till Strindbergs sista bostad på Drottninggatan i centrala Stockholm. Våningen inrymmer numera Strindbergsmuseet.

Read Full Post »

Den här söndagen är verkligen grååå. Nej inte bara grå utan grååå. Jag får tankar och associationer till Gustaf Frödings Gråbergssång när jag tittar ut. Gusten, som jag skrev min C-uppsats om – i ett annat liv. Ett Länge-Sen-Liv…

Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-ång.

Men i mitt sovrumsfönster har min lilla S:t Paulia fullkomligt exploderat. I blått. Den var liksom tvåfärgad, blå och vit förut. Hur kan det komma sig att den byter färg? En stor blomma och två små knoppar har den nu. Märkligt…


Min tvåfärgade har blivit helblå.

                                                                                                                                                                   Du som har följt mig ett tag vet att den har varit tvåfärgad.


Tvåfärgad!

                                                                                                                                                                  Jag tycker om att fota blommor. Att den stora blå i den översta bilden är oskarp beror inte på att jag klantade mig när jag fotade utan att jag ville att knopparna skulle synas.

Gårdagskvällen avlöpte som en sedvanlig, lugn lördagskväll. Vi åt gott, drack var sitt glas rödvin till maten, smaskade lösgodis så i alla fall jag mådde illa. Den kanske var tanken på den galne mannens bajsiga fingrar

Vi blev som vanligt trötta tidigt. Då hade vi sett förra söndagens avsnitt av Ont blod på DVD:n först och sen börjat slöglo på en gammal Morse-deckare på Kanal 9. Inte konstigt att man blir trött av alla axelvaddar och höga jeans och Morses och Lewis gnabbande – även om det senare var småtrevligt igår eftersom Lewis fick in ett antal poänger och Morse faktiskt log varmt mot honom. Jag gillar det verkligen! Men så hördes det konstiga ljud från soffan – det var Fästmön som hade nickat till och då var det bara att borsta tänderna och krypa ner i sängen i sovrummet med TV:n på. Vi somnade väl inom fem minuter. Jag vaknade en evighet senare och trodde att klockan var minst tre. Den var 23.44… Då hade jag väl sovit lite mer än en timma. Stängde av TV:n, gick på toa och somnade om.

Tidig uppskuttning i morse, men vi var båda så trötta. Skönt för Anna att hon bara jobbar till klockan 14 idag och inte till 16, som det ju är vissa helger. Jag skjutsade henne och kröp sen ner i bädden och – hör och häpna! – slumrade till en timma, till klockan var cirka kvart över åtta!

Nu har jag hällt i mig tre muggar java och börjar känna mig riktigt pigg. Lokalblaskan skummade jag på 20 minuter, men faktum är att jag hittade en (1) intressant artikel idag som jag nog återkommer till här på bloggen! Fast det var ju en TT-artikel och ingen som nån lokal journalist har skrivit. Är det ingen skribent som jobbar på tidningen på helgerna? Och var är alla lysande skribenter som jag gillade? De tycks ha försvunnit det senaste året. Inte ens på kulturen finns det nån som skriver om nåt intressant mer än än möjligen Björn Stenberg, men han får ju aldrig nåt utrymme att tala om. Vad gör alla andra? Eller rättare sagt, skriver alla andra om ämnen som jag tycker är ointressanta? Eller vad?

Fundera över det medan jag ställer mig vid strykbrädan och ångar vidare (ha ha, förstod du skämtet?) med strykhögen som har legat/hängt där i några dar. Efter det blir det tvagning och frukost och så en tur till JC på Stormarknaden för att hämta mina uppfållade Levi’s. (Du som klickar på Levi’s-länken, kolla in de Ghost Grey! Fy f*n så snigga!!! Såna vill jag också ha, men det blev blåjeans!) Och har du tur kanske det blir en bild på de übersniggt tvättade jeansen och min bulliga rumpa på en blogg nära dig. Vi får se. Kanske. Magen är ju rätt bullig också och det är inte lika charmigt…

Read Full Post »

Den lilla boken Gustaf Fröding och kärleken (2004) har undertiteln En psykologisk och psykiatrisk studie. Och det är väl snarare det boken just är – en studie i Gustaf Frödings mentala hälsa. Författaren Johan Cullberg är professer i psykiatri så han torde veta vad han skriver om! Tack S för boken som du skickade mig!!!


Inte bara kärlek och rätt mycket om Frödings mentala hälsa. Eller ohälsa.

                                                                                                                                                     Gustaf Frödings dikter var ofta fulla av ambivalens inför kvinnan. Detta är en av orsakerna till att Johan Cullberg ville studera Fröding närmare. Gustaf Fröding, som är en av våra mest kända poeter och vars liv var mycket tragiskt. Bland annat blev Fröding tidigt alkoholist och hans psykiska diagnoser var otaliga och egentligen tämligen outredda. Till slut togs han in på Upsala Hospital och han var då periodvis psykotisk.

Johan Cullberg tar egentligen inte ställning till vilken diagnos Gustaf Fröding faktiskt har. Mot slutet av boken diskuterar han tänkbara diagnoser, snarare. Och som sagt, boken handlar egentligen inte om Frödings kärleksliv, det lilla han hade och då främst med prostituerade.

Fröding blev bara 52 år. Han tillbringade 16 år på sinnessjukhus eller på andra vårdinrättningar för avgiftning. En underbar poet, en känslig själ som var ett lätt offer för alkoholen och som definitivt inte tålde den. Jag skrev min C-uppsats om Gustaf Fröding och jag älskar honom fortfarande, även efter att jag har läst den här boken. Jag tycker att Johan Cullberg gör rätt i att inte ta stälning till vilken diagnos Fröding hade – det känns irrelevant. Titeln är emellertid missvisande, det är min enda invändning. Högt betyg!

Read Full Post »

Å, min favoritdiktare och olycksbroder Gustaf Fröding skulle ha fyllt 150 år i söndags. Och här ligger jag och uppmärksammar det inte ens med ett inlägg!

Gustaf Fröding hade inget vidare liv, var inte framgångsrik bland damerna och stämdes för snusk i sin lyrik. Det sägs att han var halt och blyg och kärleken gick aldrig riktigt hans väg.


Så här såg Gustaf Fröding ut i yngre dar. Så ful och vederstygglig var han väl ändå inte..?

Jag fascinerades tidigt av denne farbror som skrev såna svarta dikter. Eller vad sägs om dessa rader:

Jag köpte min kärlek för pengar,
för mig fanns ej annan att få
Sjung vackert, I skorrande strängar,
sjung vackert om kärlek ändå…

Det finns massor av fler exempel, men jag befinner mig i en sal på lasarettet, så att säga, just nu och inte bland mina älskade böcker. Vissa perioder i mitt liv har jag känt mig extra förbunden med den gamle skalden.

Gustaf Fröding föddes 1860 i Värmland. Efter pappans död fick han ärva pengar och kom då till Uppsala för att studera. Fast det gick inte så bra och han söp upp pengarna, i princip. Dessutom led han av psykiska problem – psykiska åkommor fanns i familjen.

Debuterade som diktare gjorde Gustaf Fröding 1891 med samlingen Guitarr och dragharmonika. Här märks inspirationen från Verner von Heidenstam tydligt i dikterna! Men det var den tredje diktsamlingen som gjorde att han åtalades – dikterna, framför allt En morgondröm, var för snuskiga. Fröding frikändes emellertid, men det hela påverkade honom naturligtvis negativt. Resten av sitt liv slogs han mot sin alkoholism och sin psykiska sjukdom.

Gustaf Frödings diktning är inte bara känd för sitt snusk, utan också för att han skrev många dikter på värmländska och att många dikter var onomatopoetiskt, ljudhärmande, skrivna. Tänk bara på Det var dans bort i vägen som även tonsattes och framfördes av bland andra Sven-Ingvars.

Gustaf Fröding flyttade till Stockholm 1905 och avled där 1911, men han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Det finns massor att läsa av och om Gustaf Fröding. Varför inte läsa min gamla C-uppsats Antika inslag i Gustaf Frödings diktning? – eller nåt annat som kanske är mer intressant… Och jag skulle kunna skriva här hur mycket som helst om denna fascinerande skald, lämnar dig här, förhoppningsvis lite nyfiken..?

Read Full Post »

« Newer Posts