Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘butiker’

Ett inlägg om en bok.


 

Jan och Katja jagar jultomtenÄntligen är min Maria Lang-samling komplett! Eller ja… den skönlitterära delen, det vill säga. Jag saknar fortfarande hennes avhandling och Blå kalender XII (1986) där hon var medförfattare. När Fästmön och jag var i Stockholm för nån helg sen fyndade jag Jan och Katja jagar jultomten, den av ungdomsböckerna jag saknade. Nu äger jag alla Maria Langs deckare, inklusive novellsamlingen Ögonen, och de fyra ungdomsdeckarna.

Den här ungdomsdeckaren kom ut 1975 och handlar, enligt ett blad i bokens början, om Jan när han var sju år. Det börjar dra ihop sig mot jul. Jan är ute och införskaffar julklappar och är synnerligen nöjd med sina inköp. Fast på natten kommer självaste jultomten och stjäl säcken med klapparna! Inte tror mamma och pappa på Jan, men när jultomten senare rånar Systembolaget startar en farlig jakt över isar som inte bär…

Det var verkligen extra roligt att läsa den här boken nu när jag har varit i Sko… Nora! Jag ser framför mig småstaden med de många butikerna, kyrkan, trähusen och sjön – även om det var lite svårt att föreställa sig stan i vinterskrud. Själva historien är spännande och hade jag varit runt tolv skulle jag ha slukat boken lika snabbt som jag gjorde nu i vuxen ålder.

Toffelomdömet blir det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett NEJ!-inlägg.


 

Kattlampan på Chilli med skärm 379 kr

På Chilli finns bland annat den här fina lampan med en läsande katt.

Idag kom nyheten att inredningskedjan Chilli har gått i konkurs. (Chilli kallas i media möbelföretag, men jag som vet bättre kallar det inredningskedja.) Totalt finns det 23 butiker i Sverige, även om lokalblaskan skriver 24 och dessutom inte kan stava rätt till företagets namn. Framtiden för dessa är förstås oviss. Göteborgs tingsrätt fattade konkursbeslutet igår. I Uppsala finns en butik med bland annat väldigt fina kattlampor.

Självklart hoppas jag att nån kan ta över så att en massa människor slipper bli av med sina jobb. Chilli har dessutom både fina och annorlunda möbler och prylar, sånt som är nånstans mitt emellan IKEA och Mio.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett semmelfritt inlägg.


 

 Kanelbulle

Jag äter kanelbullar idag, kanske.

Nä se semlor gillar jag INTE! Därför blir denna fettisdag garanterat semmelfri. Därmed inte sagt att jag inte kan svulla på annat än bullar med vispgrädde och äcklig, söt mandelmassa. Bullar, till exempel, duger gott som de är. Varför förstöra dem med att göra ett hål, stoppa i grejs och lägga locket på? Nej, kanelbullar ska det vara – helst. Det går bra med semmelbullar också – utan grejs, dock.

Bakom alla antipatier finns förstås en historia. Min semmellusta tog slut för ungefär 40 år sen, det vill säga på yngre stenåldern. Precis som nu var det sportlov. Jag hade rest till Tranås för att hälsa på Lena Kling-Kling, ett av barnen på gården där jag lekte mellan två och sju års ålder. Lena Kling-Kling och jag var ett par av barnen som då hade vuxit upp till tonåringar. Det gjorde inte alla, men det är en annan historia. Hur som helst, det var sportlov och vi var 14 år och hade svårt att hitta gemensamma intressen. Våra vägar hade ju skilts åt när jag som sjuåring flyttade tillbaka till Metropolen Byhålan. Men så kom vi på att vi skulle baka semlor. Det var säkert Lena Kling-Klings idé, för hennes pappa hade varit bagare, om jag inte minns fel. Jag tror att vi bakade lika många semlor som vi var år, det vill säga 14. Sen åt vi upp dem. Allihop. Och efter den gången äter jag aldrig mer semlor. Inte så svårt att förstå, va..?

Pojken Per, jag och Lena Kling Kling

Pojken Per, jag och Lena Kling Kling i juli 1967. Lena och jag är fem år. Foto: Pojken Pers mamma.


Fettisdag utan semlor… 
Kanske inhandlar jag ett par kanelbullar på min utflykt till Tokerian idag. Eller så blir det nåt annat. Jag menar är det fettisdag så är det. Igår kväll försökte jag hjälpa Fästmön genom att äta upp tre av hennes kakor. Kakorna blev belöningen för att jag klarat av ett besök på Stormarknaden med äldste bonussonen. Tyvärr kan man konstatera att butikerna i köpcentrumet enbart säljer kläder för spinkiga pygméer – inte resliga, stadiga vikingar som Johan och mig. Nuff said! Jag tror att jag ska inventera mina skåp här hemma innan jag skenar över och köper en massa bullar och gotta som jag blir än mer reslig och stadig av…

Sittmöbel utanför Gränby centrum

Pygmébostad utanför köpcentrumet? Na, mer troligt ett tillhåll för bolmare.


En utflykt blir det för min del idag
alltså för att köpa mjölk, mat och bröd. Vädret är inte så lockande. Det är grått och trist igen. Jag ska ta en dusch innan jag sticker ut. I eftermiddag ska jag titta ikapp på lite saker jag har spelat in på DVD-hårddisken från TV:n. Och läsa min sista julklappsbok från 2014. Och kanske svulla lite så här på fettisdagen – men garanterat semmelfritt blir det här hemma!

Nu vill jag ju förstås veta om DU ska äta semla idag – eller semlOR, kanske? Skriv några rader och berätta i en kommentar, så jag får ha lite koll på dig!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tipsande inlägg.


 

Varuvagn

Full rulle ska det bli idag.

Det brukar inte vara alltför svårt för mig att vara ensam, men nu börjar det bli jobbigt. Egentligen kanske det inte handlar så mycket om att vara ensam. Det handlar om att jag klättrar på väggarna här hemma. Igår pratade jag med två personer – dels killen från Bring som plingade på med mitt bokpaket, dels en granne (ja, det finns grannar som BÅDE hälsar och pratar med mig!). Men det räcker inte. Därför har jag bestämt mig för att utsätta mig för folk ordentligt idag: jag ska till Stormarknaden. Det är ett bra tips, nämligen att utsätta sig för det som är svårt. I alla fall funkar jag så, eftersom jag i nio fall av tio klarar av svårigheterna då. Och vilken stolthet jag känner efteråt!

Dagens utflykt går alltså till Gränby centrum. Jag har diverse olika ärenden som kräver ett antal andra butiker än de som finns på andra sidan rondellen här hemma. Utflykter av denna art brukar gå OK om Fästmön är med. Men Anna jobbar och tillbringar dessutom all ledig tid med sina barn den här veckan och nästa. Gissningsvis blir det varken nåt strosande eller nån fika för min del idag. I stället blir jag ett under av effektivitet och har säkert klarat av alla mina ärenden på 60 minuter blankt. Full rulle, alltså. Vi får se om jag överlever…

Inför min shoppingtur idag skulle jag emellertid behöva ett tips av dig. Vet du nån bra film eller DVD-box som du kan rekommendera? Jag och Anna vill ha nåt spännande, gärna lite läskigt att titta på när höstens enda långhelg närmar sig! Skriv gärna ditt tips i en kommentar, för iPhonen följer ju med till Stormarknaden.

I gengäld tipsar jag dig som har konto på Twitter om ett smart verktyg: TweetDeck! Jag tycker nämligen att Twitter har blivit alltmer… rörigt. Med Tweetdeck får du ordning på dina flöden. Fyra kolumner är uppställda som standard: ditt vanliga flöde, dina notiser, dina direktmeddelanden och andras aktiviteter. Ibland är man ju intresserad av ett flöde, ibland av ett annat – och ibland av flera. Tweetdeck gör det hela väldigt lättöverskådligt. Jag ska under dagen försöka kolla runt lite mer på hur det funkar och vilka ytterligare möjligheter som finns. Men redan nu i början är jag mycket nöjd. Här kan du se en skärmdump av mitt TweetDeck nyligen:

Skärmdump TweetDeck

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om sånt som gör Uppsala bättre för oss som bor här.


Häromdan läste jag
att Uppsala kommun tänker om när det gäller att belysning på offentliga platser. Att bara ha vissa lampor tända och att skita i att laga trasiga lampor som besparingsåtgärd för höga kostnader för snöröjning och färdtjänst kändes verkligen inte seriöst.

Domen

Ibland får man tindra med ögonen för att se i Uppsala.


Nåt som länge har saknats i stan
men som har diskuterats nästan lika länge, är Wi-Fi. Det finns redan på en del ställen, har jag noterat på mina utflykter. Till och med på Tokerian, faktiskt, som ju inte ens ligger i centrum. Ganska smart om kunden vill kolla Willys+-appen se vilka erbjudanden som är aktuella samtidigt som kunden är i affären och ska fundera ut mat för dan eller så!

Idag läser jag i UppsalaTidningen, som ännu inte har försämrats trots uppköpet av mediemogul, om detta. Artikelförfattande Mattias Sjöberg har till och med fått en professor i datoriserad bildanalys (vad nu det har med saken att göra..?) att uttala sig i frågan. Professor Ewert säger bland annat:

Det blir en massa andra positiva följdeffekter av ett gratis nätverk. […] informationsletande förenklas rejält […] fler kommer att röra sig i centrum och därmed får butikerna ett uppsving. […] företag och Uppsala kommun [kan] marknadsföra sig lättare.

Klart det blir positiva effekter och uppsving! Det behöver man inte ha en professur i datoriserad bildanalys för att begripa…

Sen en tid tillbaka arbetar Uppsala Citysamverkan för att få till ett Wi-Fi, ett trådlöst nätverk, alltså, för allmänheten, enligt UppsalaTidningen. Av artikeln framgår att det pågår förhandlingar med en teleoperatör.

Politikerna då? Tja, centerns kommunalråd säger att det har dragit ut lite på tiden, men att det bör vara klart i år. Annars blir han besviken. Sossarna anser att det är mycket prat och lite verkstad, enligt UppsalaTidningen. För att snabba på det hela har man föreslagit att Wi-Fi ska utredas. UTREDAS! En skrivelse om detta har gått till gatu- och samhällsmiljönämnden, det vill säga samma nämnd som så seriöst ville släcka lampor och skita i att byta ut trasiga…

Tofflan tar sig för sin panna och hoppas att enbart HOTET om nån sån utredning sätter eld i baken på Stefan Hanna (C) och hans kompisar.


Livet är kort. Inför Wi-Fi i stan FORT så jag hinner testa innan jag dör, för bövelen!

Read Full Post »

Ett inlägg om tillvaron utanför.


Det är så roligt att komma till jobbet,
eller att masa sig dit trots att man känner sig lite förkyld jättesjuk, och upptäcka att webbplatsen man ska jobba med ligger nere. Såväl extra- som intranät är två oåtkomliga öar utan broar. So be it! Låt dem då vara det ett tag, så tar jag en tur i omvärlden i stället. Den som vill hänger på, den inte vill behöver ju varken följa med eller läsa vidare.

tågrälsSJ moderniserar sina snabbtåg för miljarder. Och vad tror vi om det då? Att det hjälper? Nej, det hjälper inte mot löv på spåren, frusna växlar, snö, elfel, lokförarbrist, datorfel, signalfel och åska och sånt. Men det kan inte heller bli sämre än vad det redan är.

Allt fler söker hjälp på psykakuten. I februari i år öppnade det nya Psykiatrins hus i Uppsala. Huset har blivit mycket kritiserat, främst för sitt yttre. Allt glas och alla vassa kanter hjälper påskyndar inte tillfrisknanden, menar kritikerna. Nu har emellertid patienterna ändå strömmat dit, tycks det. Hela 30 procent har patienttillströmningen ökat med sen flytten från Ulleråkersområdet. Det visar ju att det verkar vara lättare att ta sig till hjälpen, i alla fall. Men det har också lett till överbeläggningar på vårdavdelningarna – så pass stora att skyddsombudet kräver åtgärder.

Rondell-skyltRondeller ska bli säkrare för cyklister. Det tror i alla fall Trafikverket. Eller i alla fall det företag som har fått betalt av Trafikverket för att undersöka hur man förbättrar cyklisternas och fotgängarnas framkomlighet och säkerhet i rondeller. Företaget tror att man genom att låta cyklisterna köra rakt igenom rondeller och cirkulationsplatser kan höja deras status i trafiken och förbättra framkomligheten. Mindre risk att krocka, snabbare och smidigare för cyklister. För mig låter detta… ofattbart… Återigen vill man att cyklister ska ha egna trafikregler. Innebär det i såna fall även att de måste ta körkort för velociped? Jag har svårt att se hur oskyddade cyklister ska kunna cykla säkrare på det här sättet. Frågan är vilka håll vi bilister ska se åt. Eller vi kanske måste träna upp våra huvudvridarmuskler à la den besatta lilla flickan i Exorcisten? Snurrigt, tycker jag!

Så här ser vi ut om 100 000 år. Evolution, kallas det. Och i takt med att vi människor vet mer och mer om vår omvärld kommer våra hjärnor att växa och våra ögon att bli större. Eftersom vi utsätts för mer UV-strålning än tidigare blir vår hudfärg mörkare också. Kolla hur konstnären Nickolay Lamm har tagit fram bilder på detta, bilder baserade på den amerikanske forskaren Alan Kwans teorier.

Pingo o Tofflan fotobokHur väl passar ni ihop? Lover face är en app som blandar två utseenden – knappast gener, dock, som det står. Jag kan meddela att testet jag gjorde av en bild på Fästmön och mig för att få fram hur vår bebis skulle se ut inte blev… helt lyckat… Så vi ska nog hålla oss var och en för sig…

GuldpengarAllt fler butiker vägrar ta kontanterDagens Nyheter nämner Teliabutiker, 3-affärer och Kungsängen som exempel. Frågan är bara var vi som har kontanter ska göra av våra pengar. Bankerna hanterar ju nämligen inte heller kontanter, så det går ju inte att sätta in pengar hur och var som helst heller för att få in dem kontot. Max tiotusen har en bank, vad jag vet. Jag förstår att man är rädd för rån, men för oss kunder är det bara idiotiskt. Vi kan ju liksom också bli rånade – på våra bankkort. Och pengarna i madrassen…


Livet är kort.

Read Full Post »

Min förmiddag slutade med ett rejält motionspass. Meh, tro nu inte att jag kutade tvärs över gatan till Friskis & Svettis träningsföretaget eller ens att det var frivilligt! Nej, en Toffla springer ju som bekant aldrig, utan hasar bara. Skämt åsido, jag sprang FAKTISKT runt i huset och affischerade överallt där jag kunde – jag blev åthutad vid ett tillfälle, till och med!

Plastfickorna på glasdörrarna får endast användas för evenemang som ligger nära i tiden!

sa en dam och tittade lika ampert på mig som Storasyster kan göra.

Vilken tur då att det här går av stapeln nästa vecka!

svarade jag och log mitt allra blidaste leende.

Jag skenade upp och ner i trapporna och det var inte så skönt för hälen där hälsporren är särskilt trilsk idag (kylan?). Men jag gjorde det ändå så gärna eftersom det är ett evenemang som jag tror lockar besökare. Ett angeläget evenemang, vill säga.

Sen var det skönt att få bänka sig framför datorn, sätta på sig lurarna och delta i ytterligare ett #ssmw-webinar om sociala medier och affärsnytta, c/o Bengt Littorin. Dagens webinar handlade om bilder och hur företag kan använda sig av tjänster som Instagram. De två föreläsarna representerade en klädkedja och ett hotell. Delvis använder de sig av Instagram och bilder på liknande sätt. Hotellet har en enda fotograf som tar alla bilder till webbplatsen, men när det gäller Instagram varierar fotograferna. Tanken är att bilderna ska locka, men också vara ganska enkla. Det blir de när man lite småfyndigt fotar verkligheten, menade Daniel Wångsten på Hotel Tylösand. På klädfirman fotar de olika butikerna till Instagram, men max två bilder per dag får de lägga ut.

Toffelfot och kollegas fot

Här har jag fotat Toffelfoten storlek 42 (till vänster) och en kollegas fot storlek 36 (?). Bilden tillför inte det här inlägget nånting mer än att vara lite lustig, knappast småfyndig, men ge dig en paus i läsningen,


Men vad ger bilder för vinster och förtjänster?
Går det att mäta till exempel hur många gäster som bokar hotellvistelse eller köper vintagekläder bara för att de har sett en Instagrambild? Njae, viss statistik går ju att ta fram över hur ofta bilderna är tittade på etc. Och det går ju att se hur många likes och delningar som görs. Men det handlar förstås mest om att skapa goodwill. Och att involvera kunderna, menade Ulrika Enström från Beyond Retro. Ett av misstagen många företag sen gör är att inte kommunicera med kunderna genom att strunta i att besvara kommentarer etc på Instagram.

Lite knepigt är ju detta med bilder överhuvudtaget. Det lånas friskt över nätet, trots att det är fotografen som äger rätten till sina bilder och ingen annan (om det inte är avtalat annat, vill säga). Men om nån fotar till exempel ett plagg och taggar Beyond Retro känns det som att röra sig lite i ett gränsland. För självklart vill affärskedjan visa upp den taggade bilden (förutsatt att den är positiv, förstås). Fotografen har troligen inte nåt emot det eftersom h*n har taggat affären. Mer oroande, tycker jag, är att Instagram faktiskt har rätt att använda bilder som är upplagda där, till exempel i reklamsyfte, utan att fråga först. I och med att fotograferna har skapat ett Instagramkonto har var och en också godkänt detta. Frågan är hur det känns ifall ens bild används i marknadsföringen av en vara eller tjänst som man som fotograf inte gillar…

Jag tror emellertid att det är massor av människor som, utan att fråga mig, har lånat bilder jag har tagit från min blogg. Lägger man ut dem på nätet får man liksom vara beredd på det. Men det finns också personer som har kontaktat mig och bett att få/köpa högupplösta kopior för att illustrera texter i tidningar och böcker. Generellt sett brukar jag inte ta betalt för bilder, men jag vill gärna att jag nämns som fotograf.

Webinarerna tar upp intressanta ämnen och det är alltid spännande människor som föreläser! Nästa webinar ges den 19 mars:

19 mars appell: I samtal med medborgarna

Ett mer fokuserat Appell där vi med ett antal kortpresentationer undersöker på vilket sätt myndigheter använder sociala medier för att förbättra samtalet med medborgarna.

Deltagare: Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Värmland, Skatteverket m.fl.

Håll utkik på Twitter efter hashtaggen #ssmw


Livet är kort.

Read Full Post »

Häromdan kunde vi läsa i media om att man faktiskt blir stark av spenat. Inget påhitt för att få små barn att äta grönt eller för seriefiguren Karl-Alfred utan sant. Men vad har hänt utöver detta ute i spenaten? Här ett urval som jag har gjort.

Read Full Post »

Jag for ju till Blomsterlandet för att kolla blommor till kontoret. Det tyckte jag var en lämplig sysselsättning en fredag när nästan ingen annan än jag jobbade på bygget och när webbläsaren bestämde sig för att säga tack och hej. Blommor till kontoret, var det ja. Jag hade 500 kronor i blomstercheckar – varav 200 på Interflora och 300 på Euroflorist. Men inget av korten gick att handla för på Blomsterlandet. Så då fick de bli en enda blomma – en som jag köper varje år: en lila hänglobelia till min lila ampel på ballen*.

Blomman är inte så lila än, men den ska bli det!


Gissningsvis kan man inte handla
på nåt av korten på Plantagen heller. FAIL! Jag har försökt kolla upp var det finns Interflora-butiker här i Uppsala. De flesta finns inne i stan och där är jag aldrig. Där är det för resten skitsvårt att parkera, så man kan ju inte handla mycket. Sen finns det några butiker som ligger i helt andra stadsdelar än där jag bor. Flera mil bort, typ. Ja, Uppsala är stort, Sveriges fjärde största stad.

Euroflorists blomsterhandlare finns också mest i stan, men med ett par undantag. Det bästa alternativet är nog den affären som ligger på Kungsgatan – det vill säga NÄSTAN inne i stan också. Men där tror jag i alla fall att det är gratis parkering så att man inte blir robbad på p-pengar också!

Det känns ju lite trist när snälla människor har gett mig en massa presentkort som det är lite svårt att utnyttja. Att åka till nån butik som ligger på andra sidan stan är nåt jag kanske gör om jag har väldigt mycket tid över en dag. Vi får se.

Trist är det också att man inte kan näthandla för Bokias presentkort. Det fick jag också i födelsedagspresent, men Bokia här gick i konkurs för några år sen. Närmaste Bokiaaffär finns på Ringvägen på Söder i Stockholm, mitt emot hotellet vi bodde på. INNAN jag hade fått presentkortet… Sen finns det förstås en Bokiaaffär i Metropolen Byhålan, fast inte på den adress som står på hemsidan. Känns ju inte särskilt förtroendeingivande när inte ens kontaktuppgifterna stämmer… Lite långt för mig att åka, fast nån gång ska jag väl kuska 28 mil igen för att hälsa på mamma.

Presentkort är jättebra, då kan man handla vad man vill på specifika affärer. Men det är svårt att handla när affärerna inte har bra parkeringsmöjligheter eller ligger flera mil bort. Förr i tiden fanns det nåt som hette kundparkering. Är det inte fler än jag som måste åka bil när de ska handla? 


*ballen = balkongen

Read Full Post »

Jaha. Så var det dags för teknikens under att verkligen visa hur sårbara samhällets IT-system är. Eller samhållet och samhället… Den här gången handlar det om att Apoteket AB:s datasystem pajade i helgen. Vissa andra apotek har också haft problem. I skrivande stund kan några apotek expediera e-recept.


Min fiffiga Anabox är lyckligtvis nyfylld med receptbelagd mecicin för en vecka framåt.

                                                                                                                                                           Var felet ligger och vad det beror på är inte klarlagt, men Apoteket AB håller sin IT-leverantör ansvarig. Men vems är ansvaret för att se till att det finns Plan B om nu tekniken faktiskt havererar som i helgen? Tja, det måste väl ligga på Apoteket AB, eller? Eller har statliga aktiebolag inget ansvar längre? Enligt artikeln i Dagens Nyheter ligger ansvaret för receptregistret hos det statliga Apotekens Service AB som köper tjänster från samma IT-leverantör. 

Man byter system på Apoteket AB och då uppstår det uppenbarligen problem. Problem som idag har gått att komma runt delvis genom att använda det gamla datasystemet.

För en månad sen var det också problem hos Apoteket AB. Problem som drabbade bolagets 350 butiker i Sverige, eller 30 procent av landets alla apotek. Tur att det finns 70 procent andra apotek, dårå, kan jag tycka…

Read Full Post »

Older Posts »