Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘busskort’

Ett både lättat och laddat inlägg.


 

blodpenna

En del sår har fortfarande bara skorpa och börjar blöda när man skrapar på dem.

Den här dagen blir inte som jag hade tänkt ursprungligen. Den ursprungliga planen var att skriva om två år av mitt liv den här veckan. Det blir bara ett år. Jag orkar inte ha ett sånt rasande tempo, helt enkelt. Det är svåra saker att gräva i och en del sår har ännu inte blivit till ärr. Och det vet vi ju alla hur det kan bli när man skrapar på ett sår med skorpa – det kan börja blöda. Generellt sett mår jag gott av det hela, tyngden lättar fortfarande. Men det jag säger är att det inte är lätt att bli lättad, om du fattar vad jag menar..?

Plan B för den här dagen var att städa. Så blir det inte heller. Min tandläkare hörde av sig igår igen och jag nappade och bokade en tid. Detta sitter jag och laddar för nu. Det har legat ett kallelsekort på datorbordet framför mig sen april när jag först fick en kallelse till maj. Då var jag tvungen att avboka eftersom ett tandläkarbesök hade inneburit att det inte hade varit nån större idé för mig att pendla till jobbet den dan. Nu har jag inget jobb att pendla till, så tiden finns. Däremot har jag ingen inkomst, vilket ju är värre. Men när jag ringde och pratade med mottagningen berättade personalen att jag har 300 kronor kvar i tandvårdspeng. Dagens besök, med undersökning, röntgen och lite putsning, går på cirka en tusenlapp. Min tandläkare brukar låta mig delbetala. Det blir värre om det är nåt som behöver göras i käften… DET har jag INTE råd med!

Jag kan fortfarande undra över varför det kostar mer för den enskilde att gå till tandläkaren än att gå till doktorn. Ett läkarbesök i primärvården kostar idag 150 pix, ett tandläkarbesök såsom mitt idag en tusing. Är inte tänderna en del av kroppen? Ett ”bidrag” med 150 spänn per år från staten (=tandvårdsförsäkringen) räcker ju inte särskilt långt…

ULkort

Laddat med en hundring. Men den har nog inte kommit in än.

Eftersom min tandläkare har mottagning mitt inne i stan har jag bestämt mig för att ta bussen in. Det är för dyrt, helt enkelt, att parkera. Det som fick mig att tveka mest är min hälsporre, men jag får försöka att klara av att gå från Stadshuset till tandläkarmottagningen. Därför ville jag försöka kolla om mitt busskort var laddat. Det har ganska lång tid varit omöjligt att skapa ett nytt konto via datorn hos UL för att kunna ladda på busskort och kolla saldo, men igår kväll hade jag tur! Det funkade! Fast det tog väldigt lång tid och var otroligt segt. Man tror att de ska fixa tekniken när de byter system till nåt bättre. Detta har verkligen varit i ursämsta laget. Dessutom kan det ta upp till ett dygn innan de summan man har laddat har kommit in på kortet. Även här hade jag tur, det fanns pengar så jag kan åka både tur och retur.

För övrigt har jag hört att ägaren till UL diskuterar att förändra zonindelningen igen, eftersom många har klagat på att det är dyrt. Dyrast är det att åka på sms-biljett, men för den som åker på reskassa från Förorten in till stan kostar det 40 spänn mot 19 kronor före zonindelningen. Det är ganska mycket pengar för den som är arbetslös, till exempel. Det blir då ganska hånfullt när ägaren vill ge dem som redan har jobb och en inkomst rabatterat pris på bussresor… Kanske barn, pensionärer, studenter och arbetslösa kunde få dessa rabatter i stället, personer som inte har inkomster eller har väldigt låga…

Ja, det är en del man undrar över här i livet och mycket som verkar orättvist, till exempel..

  1. Varför är det dyrare för den enskilde att gå till tandläkaren än till doktorn? Är inte tänderna en del av människokroppen?
  2. Varför vill ägaren till stans bussbolag ge rabatterade priser till dem som har jobb och inkomst i stället för att ge rabatterna till dem som inte har nån inkomst eller väldigt låg sådan?

Nu har jag lättat mig lite och det är dags att sätta fart om jag inte ska komma försent. Jag är naturligtvis skitnervös och vettskrämd och det spelar ingen roll att både tandläkaren och tandhygienisten är söta och snälla. Så här är det jämt för mig!

Och i sammanhanget är detta en skitsak med tanke på att det idag är exakt 13 år sen 9/11... Hemsk dag, den 9 september 2001… Två år senare mördades Anna Lindh. Vi får aldrig glömma!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett sorterande inlägg.


 

Den här dagen blev inte alls som jag hade tänkt mig. Det blev den inte för Fästmön heller. Men jag försökte vara juste och åkte ut till Himlen och skjutsade henne till jobbet på eftermiddagen. Och så ska jag hämta henne i kväll när hon slutar och skjutsa hem henne. Det är tufft ibland när marginalerna är små, busskortet tomt och det är två dagar kvar till lön.

Touro extern hårddisk

Här har säkerhetskopierats!

Själv får jag ingen lön. Därför tog jag en hel femhundring av min undanlagda kassa (den i asken för knästrumpor av nylon som du kanske har hört talas om att jag har?). Sen åkte jag till Alina för att investera i en extern hårddisk. Jag fick en hel krona tillbaka när jag hade betalat med min sedel.

På vägen hem hoppade jag in på Ö& B för att kolla om de möjligen för swiffertrasor. Inte då! I stället kom jag ut med en burk gurka, en påse tuggummi, tre burkar makrill och en ask skumkrokodiler. Ja den sistnämnda har jag inte öppnat, men jag köpte den därför att Elias och jag har SUKTAT efter dessa Sally Gators i flera år nu. Och då gick det liksom inte an att inte köpa en ask.

Hela eftermiddagen har jag tuggat skumkrokodiler säkerhetskopierat, arkiverat och rensat både min dator och min mobil. Det vill säga städat mina tekniska apparater. Det tog liksom tre timmar, men nu är det gjort! Alla bilder och andra filer jag vill spara finns på Touro. Mobilen är tömd på nästan tusen bilder. Den har ändå 500 kvar…

Sally Gator skumkrokodiler

Sally Gator skumkrokodiler – inköpta för Elias och mig. Notera att plastburken inte är öppnad än. Faktiskt!

Måndagsmiddagen bestod av skumkrokodiler kycklingchorizo med bröd och räksallad, det vill säga sånt som redan fanns i kyl och frys. Som du ser är jag en fena på att variera min kycklingkorv kost.

I morgon vet jag inte vad det blir för mat, men kanske firre av nåt slag som passar ihop med potatissalladen med citron, kapris och havssalt som jag har kvar en halv bytta av. Jag ska skutta över till Tokerian innan jag åker in till stan och träffar Pe. Tänkte åka in nån timme tidigare för att göra ett bankärende – sätta in 20 kilo mynt som finns i en burk i köket. Kanske finansierar det min nya externa hårddisk..?

Tisdag står det i kalendern i morgon. Gissar att dagen börjar med jobbjakt. Ibland känns det lite tröstlöst. Två nej idag och en intervju som ställdes in IGEN. Men här ska inte ges upp! Blir det jobbigt tar jag fram järnet. Strykjärnet, alltså. Strykning, städning och bloggning håller oron stången ganska bra. Och kanske en skumkrokodil eller två. Fast… nej… Jag försöker ju hålla igen i veckorna…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den gångna, Tofflianska veckan.


 

Torsdag morgon och än lever Tofflan i Uppsala. Precis som Emil… Och precis som vanligt kommer här en sammanfattning av bra grejor (kex) under den gångna veckan och mindre bra (Kexfabriken) saker under samma period. Enligt mig själv, förstås. Det är ju bara mitt liv jag skriver om, inte ditt. Här kommer det:

Kex 


Kexfabriken

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lördagligt inlägg.


 

Vet du nån som kan gå på stan i en hel arbetsdag (åtta timmar) och inte köpa en pryl mer än fika och mat? Ja, det gör du ==> jag. Inte ens en bok från Röda rummet följde med mig hem igår!

Vi tog bussen både in till stan och hem. Det var som vanligt en pina, framför allt eftersom mitt busskort alltid krånglar och alla glor. Men jag överlevde – Fästmön var ju med och då blir inte tankarna om att bussresor är jobbiga för själen så påträngande.

Inte var det jättemycket folk på stan heller, vilket också passade mig utmärkt. Men det blåste som 17 och vinden var nordlig.

Vaksala torg  var halvdött när vi kom dit. I affärerna vid Katalin fanns både roliga och fula prylar och alla var skitdyra. Röda rummet hade inte en bok som jag ville köpa med mig hem.

Vi fikade hos min vän Greken. Där såg vi en apa i taket. Min vän Greken var för en gångs skull dock inte där. Mycket förvånande – och lite oroväckande.

Det blev några besök i affärer. Anna kom ut med en liten, liten påse från en av dem. Sen var det dags för vätskekontroll. Vi hittade lite sol och lä på Villa Romanas uteservering. Där glodde vi på folk och där passerade verkligen såväl höga som låga, lustifika som propra, präster som icke helt laglydiga, konstiga hattar som stekarmössor… tja, egentligen borde ingen nämnas så att ingen glöms. Några bilder blir det i alla fall inte på alla kufar. Som vanligt var vi snyggast själva, för övrigt. (<== ironi. Jag är skitfet och jätteful, har fått det bekräftat nu.)

Lördagsgodis inhandlades på ICA Torgkassen (svindyrt, förstås). Mat intogs på Soul Food – vid Vaksala torg. Där var så lite folk att ägaren ägnade sig åt att putsa fönster medan vi åt. Fast en och annan skrattande man pratade i mobil och ett ungt par som var gravida åt där också. Och eftersom vi återvände till Vaksala torg kan man ju säga att vår dag gick i cirkel.

Som vanligt vid hållplatsen på Väderkvarnsgatan är jag rädd att bussen bara ska köra förbi oss (den har ju gjort det förr), men igår kväll stannade den och körde oss ända till slutstationen. Hemma blev det lite TV med delar av en skräckis och fem bitar godis. Vi orkade varken film eller godis och somnade säkert före midnatt.

Här kommer ett bildspel från gårdagens utflykt. Kommentera gärna nåt på bilderna:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fint inlägg.


 

Den gångna helgen har varit en av de bästa på länge. Tyvärr tog den slut alldeles för fort. En dag till hade inte varit fel.

Det varma vädret gjorde entré. I lördags, när vi åkte in till stan, hade vi jackor med oss. Vi behövde knappt sätta på oss dem ens när vi åkte hem på kvällen.

Skor på bussätet

Vuxna människor med dålig uppfostran.

Efter förmiddagens lilla shoppingtur fixade vi till oss och tog bussen in till stan. Det är alltid en kamp för mig. Att åka buss, alltså, men jag överlevde även denna gång. Däremot slogs jag av hur jäkla dålig uppfostran en del människor har. Jag blir förundrad varje gång jag åker buss (och det är inte ofta!), för alltid är det nån vuxen som sätter upp fötterna med skor på i sätet mitt emot. Tänk som roligt – NOT! – om det kommer nån med vita brallor/kjol/klänning och sätter sig i deras skosmuts. Bussigt (!).

Kinamat

Fin kinesisk buffé!

Lördagsmiddagen intogs, efter en del diskussioner, på China River, ganska nära teatern. Där avnjöt vi en fin buffé. Den var inte så stor som hos andra kinesiska restauranger, men väldigt vällagad. Vi försökte äta måttligt, men det blev ändå två vändor till varmrätterna.

Persika och glass

Persika och glass till dessert.

Måltiden avslutades med glass och konserverad frukt. Persikorna i sockerlag var inte ett dugg söta, nehej då.

Glückskekse

Glückskeksen innehöll inga bra kaklappar.

Vi fick som vanligt var sin fortune cookie. Eller Glückskekse, som det stod tryckt på. Båda två blev mycket besvikna på innehållet. På Fästmöns lapp stod nånting om framgång hos det motsatta könet. På min stod att det var bättre att födas med tur än med rikedomar. Tja, min kaklapp kanske var korrekt etiskt sätt, men lite pengar skulle inte skada. Nu väntar endast två månadslöner till för min del. Och den som kommer i maj lär bestå av tre veckors sjukavdrag…

 

Cabaret

Föreställningen var helt amaaazing!

Föreställningen var helt amaaazing! Det var en sån fin födelsedagspresent jag fick av Anna! Och så roligt att få göra nåt sånt här tillsammans! I höst har vi varit ett par i sju år och detta var första gången vi var på teater. Vi har så mycket kvar att upptäcka och göra tillsammans! Vi har till exempel inte rest längre än till Stockholm eller Metropolen Byhålan tillsammans. Vi har faktiskt inte ens dansat…

Affischer på Katalin

Hos Katalin är ägaren artig och hälsar på sina gäster.

Efter föreställningen var det fortfarande varmt och ljust, så vi gick för att ta en öl. Först tänkte vi oss Stationen, men eftersom jag tycker att de är så snorkiga och inte särskilt serviceminded där gick vi vidare till Katalin. Hon hälsade i alla fall på mig.

Anna dricker öl

Gott med nåt att kallt att dricka.

Det var härligt med nåt kallt att dricka och att diskret – OCH UTAN SKOR! – lägga upp fötterna på en stol eller en soffa. Tyvärr satt det två äckliga gubbar och eyeballade oss – allra helst när deras kärringar fruar gick ut för att röka. Så äckligt, vidrigt och oförskämt – både mot oss och fruarna. Den ena gubben var så vidrig att han fick be en ur serveringspersonalen om en filt – som han la över skrevet. Ja, då kanske du fattar att jag inte överdriver när jag skrev äcklig…

Vi tog så bussen hem och det jobbiga busskortet vägrade nästan att låta sig avläsas igen. Jag hatar verkligen när hela bussen glor på mig. Det stod på displayen att jag tog bort kortet för fort. Då stod jag fortfarande och höll kortet emot läsaren… Hur svårt kan det vara, även om man är en maskin, liksom?! Hemma blev det lördagsgodis och Mr Selfridge, som jag hade spelat in på DVD-hårddisken. Sen slocknade vi som två ljus.

I natt sov vi med öppet fönster i sovrummet för första gången i vår.  Underbart härligt med frisk luft. Fast inte med oljud. Vi väcktes av en helikopter som cirkulerade över husen. Det visade sig att den letade efter en försvunnen person. Hoppas personen blev funnen vid liv!

Jag gjorde iordning på ballen* på förmiddagen. Min intention var att vi skulle äta söndagsmiddag där ute – och det gjorde vi! Men först gick Anna en promenad medan jag duschade, tvättade håret och ringde mamma (ja, jag ringde ju inte från duschen utan efteråt). Därpå åkte vi till Förorten för några ärenden.

Lax o potatissallad

Lax och potatissallad blev säsongens premiärmiddag på ballen.

Söndagsmiddagen bestod av varmrökt lax med svartpeppar och potatissallad med citron, kapris och havssalt. Underbart gott! Vi satt på ballen och läste sen fram till dess att det var dags att traska in och glo på Bletchley circle.

Jag har fått stor responsartikeln om Anja Kontor – såväl kommentarer, högt antal besök på bloggen och delningar. För detta vill jag tacka! Och förstås hoppas att Anja får göra en tredje säsong av När livet vänder. Låt oss hålla tummarna för det!

Ha nu en fin vecka, vare sig du arbetar, pluggar eller ingetdera! Själv ska jag träffa vännen Eva i kväll. I övrigt ska jag tvätta bilen i veckan och göra den finfin till besiktningen på fredag. Då har jag också en semesterdag. Det ska bli såå skönt.


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett omvärldsspanande inlägg.


Bara för att jag kommer ut
ur min håla mitt hem minst en gång om dan på promenad (i alla fall sen i tisdags) ska du inte tro att jag missar att surfa runt i cyberspace! Fast jag har faktiskt aldrig nånsin suttit vid datorn 24-7 – som en del tycks tro… Häng med på en tur i medierymden så får vi se om vi hittar nåt… galet/roligt/intressant/knäppt/viktigt! Om du vill, alltså. Det finns de som tycker att mina omvärldsturer är att ta lätta poäng (till vad???), men de kan ju stå kvar. No friends of mine.

ULkort

Drabbat av ätstörningar.

UL:s nya kortläsare äter kort. Ätstörningar har man ju hört talas om. Men kortläsare som äter kort… Dessutom nya kortläsare… Det handlar förstås om UL:s nya kortläsarsystem som inte fungerar så bra. Än. Nu har 90 procent av alla bussar fått en uppdaterad programversion och därmed är felet åtgärdat, enligt företagets propagandaminister Jonsson.


Annonsen som Hemnet tog bort.
Man ska inte luras hur som helst! En av Uppsalas mäklarfirmor, Roi, använde bilder med modeller som sades bo i huset som skulle säljas. Sånt kan slå tillbaka dyrt – på säljaren, förstås… Modellerna som Roi har använt sägs ha varit både flashiga och lättklädda. Hemnet tog i alla fall bort Rois annons. För visst är det väl fortfarande så att för att marknadsföring ska funka, måste den vara trovärdig..?

politiker

Höger eller vänster?

Sossarna öppnar för borgerligt samarbete. Här i Uppsala sägs sossarna inbjuda Folkpartiet till samarbete. Eh… ja… Det låter väl något bättre än riks där man samarbetade nyligen med SD. Lite undrar man om det finns nån som fortfarande röstar på sossarna, när de flaxar så där till andra sidan blockgränsen…


Bojkott mot pasta efter Barillagroda på radion.
Det är väl ingen som har missat nu att Guido Barilla sa i radio att han inte ville göra reklam för Barillaprodukterna med en regnbågsfamilj? Nä, tänkte väl det.

iphone5black

Uppdatera lite till, så kanske det blir bättre.

Nya iOS orsakar åksjuka och svindel. Det tycker några av dem som är kritiska mot iOS7. Apple har redan kommit med en uppdatering. Åksjuk av iPonen vet jag inte om jag har blivit, men jag har fått starta om den minst en gång om dan sen jag uppgraderade systemet. Efter uppdateringen som kom häromdan har det dock gått bättre, peppar, peppar! Tips till åksjuka, alltså!


Blev kallad skitstövel – bröt armen på kvinna.
I Byhålan är allt sig likt: man super och slåss.


Kvinna drabbad av hundbajs.
Dessutom, är det inte skitstövlar i farten så är det skitande hundar. I alla fall i Borghamn (där det är skitfest sikfest en gång om året fortfarande, hoppas jag..?)

frågetecken

Vad beror det på???


Nu är det över tre veckor sen UppsalaTidningen
hittade till stadsdelen New Village i Uppsala. Trots fyra (4) anmälningar har jag bara fått ett svar – från redaktionen. Från distributören: nada. Har Stormogulen redan påbörjat nedläggningen av tidningen??? (Att läsa tidningen på nätet är inte samma grej.)


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om just det rubriken säger: mänskliga kontakter och skönt grönt!


Dagen har mycket riktigt passerat
och gått förbi, precis som jag förutspådde i morse när jag skrev dagens första inlägg! Jag har ansträngt mig och tänkt till när det gäller att bryta isolering och odla mänskliga kontakter – jag skriver ju om det ibland, hur viktigt det är. Följande mänskliga kontakter har jag därför haft idag:

  1. Jag ringde min Sister och vi pratade länge!
  2. Jag gick till Tokerian och pratade med minst två som jobbar där.
  3. Jag hämtade Fästmön från jobbet.
  4. Jag var på ICA Solen och pratade dels med en som jobbar där, dels med en mamma till ett barn i Prinskorvens klass.

Detta är nog baske mig personbästa!!!

På ICA Solen bytte jag dessutom in mitt busskort, ett värdekort, till UL:s nya. Man säger ju

GuRT är fuRT!

i vår familj. Inte vet jag om det stämmer… Det nya kortet kan jag nu alltså inte använda förrän den 4 september. Bra, UL – NOT!

ULkort

Är guRT fuRT???


Det som åtminstone var lite bra
var att det tillsammans med kortet kom en folder i microformat med information om kortet. UL lanserar därmed inte bara ett nytt kort utan också uttrycket

blippa.

Vem vet, det kanske finns med i nyordslistan nästa år… (Jag är här mycket ironisk.)

Värmen håller i sig. Det är därför jag lagar mat i ugnen idag, så det ska bli extra varmt. Om en stund serveras här vegetariskt! Alltså en pizza från Dr Oetker…

Min paprikaväxt har tillfälligt fått flytta ut på ballebordet* igen! Där är det nämligen växthusvarmt på eftermiddagen och fram tills solen går ner. Det kan tänkas behövas. Jag upptäckte nämligen den här:

Paprika grön

En liten grön paprika på g!


Och när jag tittade närmare
upptäckte jag den här också:

Paprika grön

En till!


Sen tittade jag riktigt nära
– och du upptäckte jag en massa småttingar! Så jag får göra som en av granntanterna höll på en gång med sina pelargoner: flyttade in dem till natten och ut dem på dagtid.

Och om vi nu kan enas om att

guRT är fuRT,

så kanske vi också kan enas om att

grönt är skönt..?

Kan vi inte enas är det inte hela världen heller. Vi tycker olika om saker och ting.


*ballebord = balkongbord


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »