Somriga Toffeltips: Rädda brummande insekter

Ett tipsande inlägg.

---

 

En av sommarens plågor – för den som är rädd för brummande insekter.

Det börjar gå mot… sommar. Måndagen i Uppsala var solig och varm. Det tar en sekund så kommer även sommarplågorna fram, dessvärre. Vissa saker går tyvärr inte att freda sig mot. Till exempel får en mentalt blunda när en ser alla exponerade kroppsdelar som främlingar visar upp i offentliga miljöer, till exempel livsmedelsbutiker, utan blygsel. Värst är nog vuxna män som klär sig som småpojkar i kortbyxor och keps.

Inte heller kan vi undkomma röken och stanken av grillad gris när människor envisas med att laga mat utomhus utan hänsyn till KOL-patienter, överkänsliga eller veganer.

MEN… när små brummande insekter flyger in i våra hem genom alla öppna fönster… då kan vi faktiskt göra nåt! Dessutom behöver vi varken skada eller döda dem – vi kan rädda dem! Jag ska berätta hur. Och allt du behöver är…

Jag är skiträdd för brummande insekter. För mig är de kanske sommarens värsta plåga, nakna lemmar och grisstank till trots. En gång flög det in en geting i mina shorts när jag satt HEMMA på ballen*, jag var inte i nån mataffär och visade upp mig. Tursamt nog för mig flög eländet ut igen. Men när jag har öppna fönster hemma flyger det in både randiga och orandiga brummande insekter och skrämmer mig.

Förr om åren har jag ryckt åt mig en tidning, jagat insekterna och ibland haft ihjäl dem. Men i år har jag använt mig av ett knep som jag kom på själv. Därmed inte sagt att andra inte har använt knepet före mig. Nu ska jag dela med mig. Så här gör du:

Ta ett vykort från en vän samt ett glas. (Jag använder ett kort från Karin som inte längre finns med oss här på jorden. Däremot är jag säker på att hon sitter på ett moln däruppe och tittar ner på mig och skrattar.) Sätt glaset över insekten när den tillfälligt parkerar sig på till exempel en fönsterruta. Skjut sen in kortet mellan rutan och glaset och ta bort dem från rutan. Kortet ska alltså fungera som lock på glaset. Gå sen till den öppna balledörren**, sträck ut handen genom dörröppningen, ta bort vykortet – och låt den brummande saken flyga sin kos. Den är fri och du är fri – tills nästa kommer, förstås. 

Hittills i år har jag ”räddat” fem getingar och två humlor – tidigare hade jag troligen mördat dem eller skrikit så deras hörsel tagit skada. Jag är mycket nöjd.

*ballen = balkongen
**balledörren = balkongdörren

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Rester, litteratur och ryska karameller

Ett inlägg om år 2016:s första dag.

---

 

Snapsviseboken har blivit lite sliten den senaste tiden.

Värst så sega alla har varit idag då. Men inte jag – trots att jag nog inte släckte lampan förrän runt halv tre i natt. Fast jorå, lite seg har jag nog varit också. Jag började gäspa här vid 21-tiden och faktum är att jag hoppade i säng, tandtrådad, tandborstad och klar före klockan 23. Mina spikande grannar höll ju igång i tio minuter före klockan tio i morse. Lite senare lät det som om de grälade mest. Sen har det varit tyst. De var kanske också sega. Klockan 21 sparkade de igång sin tvättmaskin som sen dess står och brummar otroligt irriterande. Jag måste försöka ta reda på vem det är och föra fram några tankar om hänsyn. Det här går inte. Jag blir mer och mer irriterad och sur av deras störande beteende.

Nyårsdagen sägs vara stora pizzadagen. Inte i mitt hem. Här plockade vi fram lite saker jag räddat från julbordet. Det blev ett riktigt fint och alldeles lagom smörgåsbord av rester. Och eftersom det fanns sill kvar blev det snaps till mig inklusive snapsvisor. Snapsviseboken är lite sliten nu efter alla helgdagar…

Nån promenad blev det inte idag. Det var alldeles för gråkallt för mamma. Men i morgon måste vi ut eftersom vi ska till Tokerian och handla en matkasse som mamma ska ta med sig hem. På söndag kommer riksfärdtjänst nämligen och hämtar mamma. Det har vi också fått bekräftat under dagen.

Eftermiddagen och kvällen gick i litteraturens tecken. Dels skrev jag ner en lista över de böcker jag läste förra året som fick högsta omdöme, fem rosa tofflor, dels läste jag ut min andra julklappsbok och började läsa den tredje. Många deckare är det, dock inte allt och alla!

Ryska karameller.

På kvällen plingade min vän Lucille på och medförde en påse ryska karameller. Det blev en pratstund vid köksbordet och jag känner mig uppdaterad angående vissa saker. I morgon reser hon och familjen bort ett tag och då ska jag mata fiskar, vattna blommor, beundra deras julgran samt passa fläkten.

Mamma goffade en hel del av de ryska karamellerna, men i morgon ska hon få egna, fast finska. Lilla mamma har nämligen namnsdag och jag har ordnat två små paket med sånt jag vet att hon gillar: Mariannekarameller och nicoretteinhalator. Jag är väl inte så överförtjust i att hon drar i sig en massa gift via en plastpinne, men hellre det än att hon röker.

Nu ska jag greppa Färjan och försöka läsa mig till sömns, grannens tvättmaskin till trots.  Och jaa, tänderna är borstade, men… en och annan rysk karamell kan en väl få unna sig så här på det nya årets första dag..?

Färjan och ett par ryska karameller har fått följa med mig in i sovrummet. Karamellerna på bilden smakar ungefär som kexchoklad med mörk choklad.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Och det va lördag igen…

Ett lördagsinlägg före promenaden.

Tro det eller ej, men trots att jag var uppe till klockan två vaknade jag runt halv åtta. Naturligtvis för att iPhonen brummade till. Jag måste börja sätta den på stör ej under vissa timmar! För just idag hade jag tänkt mig en sovmorgon. Nåja, nu är jag uppe och konstigt nog känner jag mig inte särskilt trött. Än.

Har inga större planer för dagen, men ett och annat jobb ska sökas. Jag gav mig ju lite ledigt på den fronten igår efter veckans alla nej och bakslag. Inte helt ledigt, men lite. Jag granskade min sammanställning av sökta jobb och besked och funderade lite över den. Nästa vecka blir det ju rapportering till Arbetsförmedlingen för första gången och jag känner mig väl förberedd. Frågan är om Arbetsförmedlingen är lika beredd.

Mest laddar jag för dagens promenad. Jag tror att jag ska förutsätta mer nederbörd och ta mina grova skor utan hål i för säkerhets skull. Utsikten från ett av fönstren i vardagsrummet ger blandade budskap – blött på marken, en himmel som kan bli både blå och grå…

Blandade utsikter…

Jag känner hur bra jag mår av mina promenader! Ljus, frisk luft och rörelse – samtidigt som (kamera)ögat stimuleras av höstens fantastiska färgfyrverkeri. Men naturligtvis kan jag inte gå särskilt fort. Skönt i alla fall att hälsporren är bättre – jag var rädd att den skulle bli kronisk. Ett och ett halvt års problem är snudd på kroniskt, men inte helt. Nej, nu är det ledbandet i min friska fot, hål-foten, kallade efter mitt feltramp. Har god lust att stämma nån, frågan är vem..? Gatukontoret? Trafikverket?

Igår fick jag brev från min bank. Detta föranledde att jag på kvällen, via nätet, bokade en telefontid med min personliga bankman. Tyvärr verkar min favorit Göran inte längre vara kvar. Han är nämligen lika galen som jag och vi klickar verkligen! Nu ska jag bli uppringd av en kvinna på tisdag eftermiddag. Inget att oroa sig för, det handlar om försäkringar som är tecknade via banken. Men jag vill ha ordning på mina grejor!

Har börjat planera lite för nästa vecka eftersom det är en hel del som måste göras då. Jag behöver städa – åtminstone lite sådär – och bädda rent. En maskin med blått måste tvättas. Rapporteringen till Arbetsförmedlingen måste jag avsätta rejält med tid för. Och sen ska det packas för avfärd norrut nästa helg – vägbeskrivning och annat måste kollas av innan. Det ska bli så roligt att komma iväg hemifrån en stund, om en bara för en helg!

Snart ska Clark Kent* till doktorn också, det vill säga han ska in för sin årliga hälsoundersökning/service samt byte till vinterkängor. Det hela beräknas landa på över runt 2 500 spänn, om jag har fått korrekta förhandsuppgifter. Jag har lagt undan pengar till detta, för årsservice på bilen är inget jag gör avkall på! Men frågan är om jag inte måste ”låna” av dessa pengar och i stället delbetala serviceräkningen via mitt plastkort på Märkesverkstan. Jag hatar verkligen delbetalningar, men vad gör man?

Meh… det här är ju inte nån bild på min bil…

Jag ska nog sätta lite fart nu och trycka in linserna och borsta tanden. Frukost och dusch får det bli när jag kommer hem igen idag. Jag måste tvätta håret och det är ingen idé att göra före promenaden om den blir blöt, så att säga.

Hoppas din lördag blir givande, på ett eller annat sätt! Som vanligt blir jag glad om du lämnar avtryck i form av några ord i en kommentar!

*Clark Kent = my knight in shining armor, min älskade bil-man

Livet är kort.

Read Full Post »