Övervakad

Ett inlägg om svenska myndigheters effektivitet, övervakning och sånt.

---

 

Efter en morgon med dålig sömn skuttade jag ändå ur sängen. Även idag är det en del småfixande som behövs, men förhoppningsvis slipper jag telefonköa!

Det första jag gjorde var att kontrollera att mitt a-kassekort, som jag fyllde i och registrerade igår, blivit färdigbehandlat hos myndigheten Akassan Vision. Ja kors i taket, det hade det! Men jag har nog aldrig varit med om att en sån behandling av 14 kryss har tagit ett helt dygn, 24 timmar… Nä, effektiviteten är inte på topp, precis…

SJ är ingen myndighet men ett statligt företag. En kan ha åsikter om dess effektivitet, men på nätet är det smidigt att köpa biljett, i alla fall. Jag loggade in, fyllde i tiden jag vill resa med tåg till Stockholm i morgon, mina uppgifter och sen fick jag bekräftelse via mejl att köpet var gjort. (Nån returbiljett har jag inte köpt än, för jag vet ju inte hur lång tid kontraktsskrivningen tar. Klockan 15 ska jag vara där, vilket innebär att jag måste åka med 13.11-tåget så jag hinner ta tunnelbanan och leta mig fram till kontoret.) Men… jag kanske inte ska jubla över SJ för tidigt – nån sms-biljett har jag inte fått ännu och det var en stund sen jag köpte den…

Hoppas jag får följa med på tåget i morgon…

Jag började kolla lite nyheter på nätet så snart jag hade köpt min tågbiljett. Det första jag läste är en artikel om att svenska myndigheter lämnar ut mina surfvanor. Det är Dagens Nyheter som har gjort en undersökning som visar att det finns utländska bolag som kartlägger besökare på svenska sjukhus och myndigheters webbplatser. Spårningsfunktioner finns också på till exempel privata bloggar som denna, e-handelssajter med mera. Och syftet är förstås ett: att rikta reklam så att du ska lockas att nätshoppa. Landsting och kommuner, Bolagsverket, polisen, Skatteverket, Kristdemokraterna och Kronofogdemyndigheten är exempel på andra som har spårning. Men det blir nästan ironiskt när jag läser om detta hos Omni och under den korta artikeln hittar en annons från Bokus med tre böcker som jag nyligen har läst om – hos Bokus… Inte bara ironiskt, ganska skrämmande också, faktiskt, även om jag inte har nåt att dölja. Snacka om att ens surfvanor är kartlagda.

De har tre böckerna fanns i annonsen från Bokus under artikeln från Omni. Och det är inte första gången det här händer…

Jag utgår från att det också syns att jag beställde en skattsedel från Skatteverket i förra veckan. Det vore ju bra om de slutade kolla mina surfvanor och skickade över skattsedeln med snigelposten i stället… Nä, fort går det inte när det är nåt Den Lilla Människan vill ha från en myndighet.

En applåd vill jag ändå dela ut. I förrförra veckan skrev jag om våra nya sedlar här på bloggen. Sen dess har det trillat in en broschyr med bra information om sedelbytet från Sveriges Riksbank. Där finns bland annat en sida med både viktiga datum och bilder. Den som vill kolla digitalt kan förstås surfa in på Riksbankens webbplats, men också ladda ner en gratis-app.

Så här ser de nya sedlarna ut. Några av dem börjar komma ut i oktober.

Nu ska jag sätta mig med mina egna sedlar eller snarare mina hushållsräkenskaper. Förhoppningsvis kan jag betala mina räkningar den här månaden också, trots a-kassans fina lilla avdrag om 300 kronor för att jag råkade ”jobba” två timmar i augusti. Det sved lite att veta att min dagersättning från a-kassan har gått upp till 910 kronor om dan (noll kronor lördagar och söndagar) från och med den 7 september. Jag har haft 680 kronor om dan (noll kronor lördagar och söndagar). När det äntligen går att leva på a-kassan är det dags att säga ajöss till den för min del. Men ärligt… jag vill självklart mycket hellre jobba och få en lön!

Jag ska förresten också ringa bilverkstan och boka en tid för service framöver samt be dem ta fram offert på fyra nya vintertofflor till Clark Kent* så att vi kan ta oss fram lagligt i vinter. Det bör jag ha råd med när jag får lön framöver.

*vintertofflor till Clark Kent = dubbfria vinterdäck till min lille bil

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Blommor i regnbågens alla färger

Ett inlägg om blommor och ett besök på stans nyaste blomsteraffär.

---

 

En tror inte att den är sann, regnbågsrosen, men det är den. Jag har INTE Photoshoppat den, mer än beskurit den.

Att titta på vackra blommor – och fota! – ger en stunds tröst och glädje åt många av oss. Jag var nyfiken på stans nyaste blomsteraffär som nyligen öppnade ganska nära där jag bor. Det var Blomsterlandet som öppnade sin andra affär här i Uppsala.

Blomsterlandet har verkligen blommor i regnbågens alla färger! Jag såg så mycket fint att det sved i ögonen. För hur det än är gav besöket inte enbart tröst och glädje. En hel del sorg vällde upp. Sorg över drömmar som krossats och drömmar som aldrig blev av.

Men jag strosade runt en stund trots allt och tittade på såväl uteblommor som inneblommor, snittblommor som träd. Jisses, om jag hade kunnat ta med mig fota allt! Jag skulle inget köpa mer än möjligen en lila hänglobelia till ballen*. Det fanns några där, men jag tyckte att de kostade lite för mycket för min plånbok så de fick stanna kvar.

Orkidéerna var fantastiska liksom kaktusarna – fast på olika sätt, förstås. De förra är ju mest vackra, medan kaktusar är mest häftiga. Men jag såg en orkidé som såg förbannad ut! Utomhus fanns bland annat magnoliaträd som inte blommade just nu, förstås, men också en liten lund med citronträd, olivträd och kumquatträd. Hur maffigt som helst!

Naturligtvis saluför affären också krukor, redskap, jord med mera. Där säljs också doftljus och – förvånande nog – saft. Saft från mina hemtrakter.

Men ingenting fick följa med mig hem, trots att både saften och regnbågsrosorna lockade enormt. Jo, förresten! Jag tog en gratis broschyr om orkidéskötsel som jag satt och bläddrade i en stund i bilen när jag kommit tillbaka till garaget. Min lilla utflykt varade knappa halvtimmen och jag ville inte riktigt gå hem.

Här är några bilder från min tur till Blomsterlandet. Kanske Encyclopedia BotAnnaecea Belgique, det vill säga VänAnnan i Belgien, kan upplysa mig om den lila blommans namn samt kontrollera så jag inte ljuger om några andra namn?

Detta bildspel kräver JavaScript.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tack Charlotte och Apoteket Hjärtat!

Idag när jag kom hem, en vanlig regnig och mörk novembereftermiddag, fann jag min postbox knökfull. Och det var INTE bara reklam eller räkningar utan ett paket!

Ett paket i postboxen idag!

Paketet innehöll en hälsning från Apoteket Hjärtats presschef Charlotte samt en  broschyr med julrecept och ett paket mörkrostat julkaffe. Jag behövde inte ens koka kaffet för att piggna till, jag blev pigg av blotta anblicken! Stort TACK!

Tack, jag blev pigg av blotta anblicken!

Sen greppade jag dammvippan och snurrade runt i hemmet, provade kläder inför morgondagen och putsade skor. En liten stunds vila för onda hälen framför datorn nu innan jag ställer mig vid strykbrädan och drar runt med snabeldraken*. Tjolahopp, liksom!

*snabeldraken = dammsugaren

Livet är kort. Och vänlighet är inget farligt, bara snällt.

Read Full Post »

Äldre får åka gratis på bussen – i Metropolen Byhålan

Läser i ett av byhålebladen att Metropolen Byhålan från och med september månad har bestämt att den som är 70+ får åka gratis på bussarna i stan. Det tycker jag är ett jättebra förslag! Men naturligtvis är de äldre som bor utanför stan inte lika glada utan avundsjuka. För på landsortsbussarna får man fortfarande betala sin biljett. Gratisåkandet gäller emellertid även de äldre som bor på landet och som åker med kommunens bussar i tätorten. Så lite bra är det nog.

Beslutet om detta togs av kommunen i mars i år. Information har gått ut till berörd målgrupp via broschyrer. En del protester har det blivit från PRO-föreningar utanför stan.

Den här bussen gick till Skagen en gång i tiden. Nu är den pensionerad.

                                                                                                                                                            Jag tycker att det är lite taskigt att inte bjussa även de gamlingar som bor utanför tätorten på bussresan in till stan. Det kan liksom inte handla om så människor. Och jag tror inte heller att det lär bli nåt megavimmel av ”panchisar” på stans bussar. Många äldre har svårt att åka buss av olika skäl.

Så… lite bra, men lite taskigt mot de undantagna. Tycker jag, dårå, och hoppas att kommunen tänker om samt att andra kommuner sneglar på Metropolen Byhålan. Där görs en del bra saker för invånarna ibland…

Read Full Post »

Rippes story: Cancervården vid Akademiska sjukhuset – en resa genom det omänskliga??? Del 2

En berättelse om min vän Rippes resa i vården. © Rippe och Tofflan.

Inskrivning på operationsavdelningen
Dagen före operationen är det dags för inskrivning på avdelning 70 B2. Och det är nu de verkliga problemen börjar…

Z och jag kommer upp på avdelningen och visas in i dagrummet där vi ska vänta på ”min” sköterska. När vi sitter där hör vi en annan patient få sin information om vad som ska hända härnäst.

Sköterskan som kommer in till mig talar om för mig att jag ska duscha med skrubbmedel på kvällen och morgonen därpå, det vill säga operationsdagen. Innan jag kommer upp till avdelningen ska jag emellertid till Samariterhemmet för en indikering av den lilla knölen. Jag frågar då hur jag ska ta mig därifrån till Akademiska. Sköterskan svarar med en motfråga och undrar om det finns någon som kan skjutsa mig.

– Nej, svarar jag, men däremot har jag precis hört här bredvid att den patienten också ska göra samma sak men inte behöver bry sig, eftersom det kommer en bil och hämtar henne. Sköterskan ser ut som ett frågeteckenoch lovar att ta reda på vad som gäller.

Halvvägs till stan kommer jag på att jag inte har något skrubbmedel med mig. Tillbaka på avdelningen får jag medlet och då säger sköterskan att jag kan ta dusch nummer två på avdelningen eftersom jag ska opereras först på eftermiddagen.

Operationsdagen
Operationsdagen åker jag till Samariterhemmet och läkaren indikerar. Hon ställer sig frågande till att jag bär min klocka, har ingen sagt att man inte få ha smycken?

– Nej, svarar jag, jag ska ju duscha senare på avdelningen.

Hon ruskar på huvudet och säger att hon inte fattar någonting.

När jag kommer till avdelningen visas jag till en säng. En manlig sköterska håller på med en annan patient och ber vänligt att jag ska sätta mig på sängen så kommer han strax och sätter dropp. Jag frågar då om inte jag ska duscha innan han sätter dropp på mig.

– Duscha? Du kan inte duscha med den där, säger han och pekar på såret från indikeringen. Här brister den första, kvinnliga sköterskans kompetens grovt, jag ska alltså opereras ”oren”!

Efter operationen
Väl tillbaka på avdelningen efter operationen kommer kirurgen Kosmas Daskalakis in och berättar vad han har gjort och vad som händer nu. Han säger att jag kan åka hem, sköterskan ska lämna sjukintyg och en broschyr med anvisningar om hur jag ska sköta såret efter hemkomsten.

Intyget kommer men ingen broschyr och när jag frågar efter den säger sköterskan att några broschyrer inte finns. När jag då påtalar att hon ju faktiskt stod bredvid kirurgen när han pratade om sjukintyg och broschyr, säger sköterskan:

– Jo, vi kanske har någon liten, jag ska gå och se efter.

Behöver jag säga att jag lämnar avdelningen tämligen missnöjd med sköterskans bemötande???

Eftersom jag fortfarande inte vet om jag har cancer eller inte blir nästa väntan om möjligt ännu jobbigare. Tre veckor ska jag nu gå i ovisshet.

To be continued…

Read Full Post »