Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘brevväxling’

Ett inlägg om en bok.


 

Jag skulle vara din hundNån tipsade mig här på bloggen en gång om Anneli Jordahls lilla bok med den långa titeln Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet). I slutet av februari fyndade jag boken för tio kronor på Myrorna inne i stan. Nu har jag läst den sorgliga historien.

Boken är baserad delvis på existerande brev, men uppdiktad av författaren och fiktiv. Ändå går det inte att låta bli att tänka att den kanske var precis så här, kärlekshistorian mellan Ellen Key och godsägaren Urban von Feilitzen. Boken börjar medan Ellen är lärarinna i Stockholm och Urban bor med sin fru och fyra barn på ett gods utanför Linköping. Urban blev kritiker och essäist och kallade sig då Robinson. I den här romanen blir den 15 år yngre Ellen hans platoniska kärlek, men också hans mentor.

Det är en sorglig histora. Ellen är den eviga fröken, medan Urban är fången i ett kärlekslöst äktenskap. Skilsmässa var naturligtvis inte att tänka på under den här tiden. Ellens kärlek är stark och kvävande. Han är inte fri, han vill, men kan inte vara med Ellen. Hoppets låga tänds många gånger – och släcks bryskt.

De träffades inte så ofta, men de skrev alltså brev till varandra. Enligt efterskriften är boken inspirerad av brevväxlingen, men Ellen Key brände sina brev till Urban von Feilitzen och bara ett fåtal finns bevarade på Kungliga Biblioteket. Av Urban von Feilitzens brev till Ellen Key finns 76 bevarade.

Toffelomdömet blir högt. Berättelsen är så trovärdig, även slutet på Strand. Storstadskvinnor kan fortfarande ansöka om att få bo på Strand ett par veckor om sommaren. Kanske ansöker jag till nästa sommar…

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lördagligt inlägg.


 

Vin de la maison 2007

Vin de la Maison 2007 smakade rustikt och plommon.

Vad bjuder du på när du får oväntat besök? Ja här fick jag minsann riva fram ytterligare en kycklingfilé och tina upp. En öppnad flaska Villa Puccini räckte knappt till var sitt glas, så jag slog på stort och korkade upp en flaska Vin de la Maison från 2007. Sen var det ingen som ville smaka den. Hmpfff… Jag tog ett glas till Mr Selfridge och det smakade… rustikt och plommon. Inte alls dumt!

Det var inte mycket som hände igår. Därför blev det ett välkommet avbrott i tristessen att få sällskap. Jag lagade mat, vi åt, softade, glodde på TV – och körde vår egen variant av Earth Hour. Jag passade på att slänga en bläng på fönstren i närområdet. De flesta var upptända hela kvällen. Men man ska inte leka med elden. I Helsingborg började en eldartist brinna i samband med firandet av Earth Hour, enligt Aftonbladet.

Anna letar efter nåt med ficklampa

Anna letar efter nåt med ficklampa under min soffa.

Vårt Earth Hour då? Tja det gick i stort sett ut på att Fästmön lekte kontrollant med ficklampa och kollade läget under min soffa. Där hittade hon, förutom damm, en och annan godisbit och en ostbåge. En får ju skämmes när en sade sig ha städat så sent som i torsdags… Att få skratta lite lättar upp. Så till den milda grad att jag hällde kaffe på vardagsrumsbordet, mattan och min arm. Ifall nån undrar brände jag mig inte särskilt mycket.

Alla klockor flyttades fram innan läggdags. Det blev en lagom sovmorgon idag också, för Anna hade fått ledigt. Tyvärr är vädret inte nåt som inbjuder till promenader – vårsolen lyser med sin frånvaro och regnet smattrar mot rutorna. En perfekt dag att sitta inne och läsa, med andra ord. Igår började jag på en liten bok som nån tipsade mig om, Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet). Det är en roman med en fiktiv historia, men författaren Anneli Jordahl har ändå baserat den på brevväxlingen mellan Ellen Key och Urban von Feilitzen. Fast det är bara en uppsättning brev till en av de tu som finns sparad. Intressant är den och personligen tycker jag att den slår Lena Anderssons till skyarna höjda Egenmäktigt förfarande med hästlängder.

Regn på fönstret och mussvans

Det regnar idag. Till och med musarna rymmer.


Men vi ska ut på en tur strax 
till Förorten där vissa litterära och andra ärenden ska utföras. Clark Kent* ska plöja genom vattenmassorna. Belöningen blir förhoppningsvis en kopp gott kaffe i Himlen nånstans.

Slutligen en förfrågan: finnes någon här i närheten som skulle kunna tänka sig att hjälpa mig med en längre utskrift eller två??? Jag betalar efter bästa förmåga. 


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

I år lär det nog tyvärr inte bli nån KulturNatt för min del. Jag ska åka till Himlen och vi åker troligen inte in till stan. Men om…

Här är några saker som jag skulle kunna tänka mig att kolla in lördagen den 8 september 2012 i Uppsala:

Naturligtvis skulle jag gå till Svensk konsthandel på Dragarbrunnsgatan 56 för att se Kittys tavlor. Kitty finns där mellan klockan 16 och 22.

  • Drottninggatans bokhandel på Drottninggatan 7 verkar vara ett spännande ställe. Den här kvällen är det bokmässa. Bland annat är Mattias Lönnebo där och signerar sina fantasyböcker.
  • Utanför Stadsbiblioteket skulle jag kolla in bokborden och smaka på Upplandskubb.
  • Ofvandahls café på Sysslomansgatan skulle jag lyssna på högläsning av brevväxlingen mellan August Strindberg och Siri von Essen.
  • Mollbrinks konst på Kungsgatan 43 skulle jag se Nudes – nakna modeller från 1800-talet till nutid.
  • Och så skulle jag köpa godisremmar och choklad i nåt stånd nånstans innan jag åkte hem!


Livet är kort.

Read Full Post »

En fiktiv historia i en fiktiv roman, omsluten av en pärm som bär namnet Spill med undertiteln En damroman. Ja det låter rörigt och det ÄR rörigt. Ibland. Men Sigrid Combüchen får mig i sitt grepp och jag saknar hennes ord redan den sekund jag har slagit ihop pärmarna.


En bok om en fiktiv brevväxling. Bland annat.

                                                                                                                                                          En författare får ett brev från en läsare som menar att hon har känt igen sig från ett foto som författaren beskrivit i en av sina böcker. Så startar brevväxlingen mellan författare och läsare. Och författaren blir besatt av läsarens, Heddas liv och familj. Heddas liv som blev annorlunda än det borde ha blivit för en flicka ur övre medelklassen under 1900-talets början. När brevväxlingen startar är Hedda gammal, men intresserad av nuet. Författaren fascineras däremot av det förflutna. Och den outtalade frågan är om Heddas liv blev förspillt eller inte.

[…] För robusta tyger och enkla sömmar är symaskinen ett hjälpmedel, men så snart man skall göra något extra, när materialen är exklusiva, är det bara hantverk som duger. Annars får man spill. Dyrbart spill desutom. Det är de dyrbarare materialen som måste kasseras när man gör misstag, eftersom de inte tål korrigering. […]

Tyger eller en kvinnas liv..?

Det här är en förtjusande bok, som jag hade turen att hitta på bokrean, inbunden, för endast 69 kronor. Boken kom ut i augusti förra året. Lite tidigt för att hamna på rean, kan man tycka, men jag är glad.

Högsta betyg!

Read Full Post »

16 miljoner. Han hade över en natt blivit miljonär. Inte en eller två ynka miljoner utan 16. 16 miljoner översatt i svenska kronor hade hans arvtant lämnat honom. Tanten, som han knappt mindes mer än som en rar kusin till hans farfar, eller något liknande, och som han skrivit brev till i sin ungdom för att träna på språket, engelskan. Av någon anledning hade ett möte dem emellan inte blivit av under året han bodde i England. Möjligen hade det att göra med avstånden, troligen med att han inte hade någon större lust.

Men nu hade hon testamenterat sin kvarlåtenskap till honom. Och den uppgick alltså till 16 miljoner. 16 miljoner… Han kunde inte greppa, inte förstå, hur mycket det var, egentligen. Han skulle till exempel inte längre behöva arbeta – i alla fall inte mer än han hade lust. Men nu var ju E sådan att han brann för sitt arbete och de uppgifter han utförde. Och han hade inte ens en liten tanke på att ge upp det. Han hade fått veta att hans tjänster efterfrågades och att han var behövd – av de svaga, inte av ledningen, förstås – och det räckte. Han var så glad och stolt över detta att han kved högt när yxan föll och bladet träffade honom mitt i bröstet.
‘Du är inte önskvärd här längre. Gå.’

Read Full Post »