Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘brevskrivare’

Ett litterärt inlägg.


 

Sista brevet från din älskadeDen som läser vad jag skriver om böcker då och då vet att jag har en irriterande ovana att ge bort litterära verk till vänner och familj i present/julklapp som jag sen själv vill låna och läsa. Nu är jag inte riktigt så närig, men när jag gav bort Jojo Moyes bok Sista brevet från din älskade till Annas snälla mamma var jag säker på att hon skulle få en bra bok i födelsedagspresent. Jag har tidigare läst två andra böcker av författaren, Livet efter dig och Sophies historia och blivit mycket förtjust. De tre böckerna både skiljer sig åt och påminner om varandra.

Sista brevet från din älskade är på sätt och vis en brevroman, men mest en kärleksroman. På 1960-talet blir den gifta överklasskvinnan Jenny Stirling förälskad i en journalist. En dag råkar hon ut för en bilolycka och tappar minnet – det är i princip i sjuksängen efteråt som boken börjar. Så småningom får hon komma hem. Hon känner inte igen sin man eller sina vänner. Tillvaron är mycket märklig. När hon hittar ett passionerat kärleksbrev undertecknat av B börjar hon förstå ett och annat.

Parallellt med historien om Jenny Stirling får läsaren följa journalisten Ellie som hittar en samling kärleksbrev i arkivet på tidningen där hon jobbar. Hon fascineras av breven och börjar söka efter brevskrivarna för att skriva deras historia. Samtidigt är hon tillsammans med en framgångsrik – och väldigt gift – man. Deras mejl- och smskonversation är inte i närheten av kärleksbreven mellan Jenny Stirling och B…

Bitvis är boken lite långrandig, men det mesta av detta behöver läsaren ta till sig för att få ihop historien i slutet. När upplösningen närmar sig lyckas jag emellertid lista ut saker och ting, vilket förtar min läsupplevelse något. Men det här är en helt underbar bok om kvinnorollen då och nu och hur den – och rollerna – har förändrats. Har rollerna egentligen förändrats så mycket när det gäller klassisk, olycklig kärlek..?

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om förtvivlan och lite sånt.


Uppdaterat inlägg:
En avi för det rekommenderade brevet har nu kommit och jag ska strax åka och hämta det, bara för att skriva på och returnera. Sen är mitt liv i limbo igen. Tack så fantastiskt mycket alla inblandade (mest till mig själv)!


Idag gör det bara så ont.
Så jävla ont. Jag har knappt gråtit sen i torsdags förmiddag, men idag har det brustit både en och två gånger. Så ursäkta mig om jag inte orkar roa dig med några putslustiga, bitska inlägg. Du får titta på en liten jävla gaffel en stund i stället.

paprika liten gaffel tomat
En liten jävla gaffel, omgiven av egen paprika till vänster och köpta tomater till höger.


Jag har försökt lägga in nån sorts meddelande
på jobbmejlen samt dirigerat om medierapporter som kommer varje dag. Tyvärr lär jag få dem ändå till min jobbets mobil eftersom jag själv ingår i gruppen jag har styrt om till. Snacka om fail. Men jag skrev också till mottagarna och bad att bli bortplockad från eventuell adresslista.

Nåt rekommenderat brev har ännu inte kommit. Det kan ju komma idag, men jag tänker inte sitta och vänta i morgon på att posten ska komma. Den brukar nämligen inte dimpa ner i postboxen förrän vid 16, 16.30-tiden. Hurra för Posten – NOT! Gissningsvis måste jag dessutom åka och hämta brevhelvetet på utlämningsställe också, vilket tar ännu mer tid. Snacka om att brevskrivaren är feg som inte vågar möta mig öga mot öga!

Nu kan jag rasa och förtvivla hur mycket som helst. Det ändrar ingenting. Men jag tycker att människor kränker mig gång på gång på gång. Inte konstigt att jag är som jag är – en dålig människa. Jag orkade inte ens ta surfrundan bland mina bloggbekantingar igår. Orkade inte.


Livet är kort. ”Snart går jag bort!” sa lille Per.

Read Full Post »