Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘brännskador’

Nu ska jag göra nåt så ovanligt som recensera ett ångstrykjärn! För mig är detta en  oumbärlig grej i hushållet. Strykning är inget jag ger avkall på – sen skiter jag i hur du gör.

Mamma och jag var ju och tittade på järn i Metropolen Byhålan. Och där inhandlades detta svarta, coola ångstrykjärn för 695 kronor. Det var nedsatt ungefär 350 kronor i pris. Det nedsatta priset tyckte jag var helt OK och jag hade kunnat tänka mig att betala det ur egen ficka om det nu inte var så att detta blev en födelsedagspresent. Mamma betalade.

Bra pris och coolt.


Men hur var det sen att använda?
Ja, instruktionsboken var väl som alla instruktionsböcker, dålig. Den var gjord på en massa olika språk och den svenska delen var inte alltför lång. Inte är det direkt så heller att jag aldrig har använt ett strykjärn tidigare, men… Problem uppstår när man kallar samma (?) saker olika namn på olika delar (”ångvred”/”ångväljare”) och när bilderna är för små. En del termer förklaras inte. Vad är ”hälskydd” till exempel? En lös del som jag har råkat kasta, eller?

Ett annat irritationsmoment var en tejpbit. I instruktionsboken står det att man noga ska avlägsna tejpbitar och torka av järnet försiktigt med en fuktig trasa. Men snälla nån, en fuktig trasa tar inte bort klistret från tejpbitar…

Inte heller framgår det riktigt hur man öppnar locket för att fylla på vatten. Det sitter nämligen ganska tajt. För att inte tala om hur dum placeringen är… Om man ska stryka en större hög måste man nämligen fylla på järnet med vatten då och då. Det var otroligt svårt att göra detta utan att bränna sig… Skälet var att locket satt så hårt. Två brännskador på samma pekfinger!

Vidare är bägaren graderad på ett sätt och vattenbehållaren i järnet på ett annat. Dessutom vet man inte om maxstrecket på vattenbehållaren gäller när järnet står på sin kortsida eller om man håller det med stryksidan neråt, såsom visas på bilden.

Men när det kommer till själva strykningen blir jag salig! Det här är ett järn i yppersta klass, även på låga stryktemperaturer! Jag har haft ett antal ångstrykjärn i mitt vuxna liv och det här är det som i särklass har fått kläderna slätast! Tyvärr är järnet tungt. Detta i kombination med svårigheterna att öppna locket till vattenpåfyllaren gör att jag inte skulle rekommendera det för en svag person, en person med ledbesvär i fingrarna etc.

Ett par rejäla tofflor plus blir det för självavstängningen. Den är suverän! Järnet stängs av efter 30 sekunder om det har vippat och ligger på sidan eller om det inte används men stryksulan är mot strykbrädan samt efter åtta minuter om det står på sin kortsida. När man börjar stryka igen slås järnet på.

Så, sammanfattningsvis blir det följande omdöme:

Instruktionsbok, vattenbehållare, vattenbehållarens lock, vattenbägare, tyngd, tejpbitar får lägsta betyg

Pris, utseende, självavstängning får högsta betyg

Jaa, lite ojämnt omdöme och en hel del förbättringspotential, skulle jag vilja säga. Att sätta medelbetyg känns trist, med det blir ju genomsnittsbetyget…

Read Full Post »

Varning för kiss- och bajssnack!


Det finns en verksamhet i alla län
som är till för att hjälpa oss när vi blir sjuka – eller hjälpa oss att förebygga eventuella sjukdomar. Men den verksamheten skyfflar över det mesta av arbetet på oss själva. Vi får ingen lön för vårt arbete och ingen vidare utbildning heller. Vi länsinvånare får leka doktor, helt enkelt. Man kallar det egenvård.


Ska vi leka doktor? Här en bild på Doktor Britt-Maries väska.


Den här veckan har jag känt en infektion
vara på intågande. Inget märkvärdigt utan en förkylning. Och sånt springer man ju inte till doktorn för. Jag inledde därför en behandling med S:s ingefärsgodis, för ingefära, hade jag läst, ska vara bra mot många saker.


S:s ingefärsgodis.


Ingefärsgodiset är… både äckligt och lite ruggigt gott.
Och jag har ju lärt mig att det som är äckligt är också nyttigt. Som morötter, till exempel. Enda undantaget är väl semlor? Semlor är nämligen både äckliga och onyttiga! Nåja. Jag satte alltså igång en behandling under ett par dar. Det enda som skedde var att det kändes som om insidan av halsen hade fått brännskador av fyrtiotredjegraden. Infektionen lurade där bakom nånstans, liksom i näsan i form av klåda och nysningar.

Igår efter jobbet stannade jag till vid apoteket i Tokerian och inhandlade diverse medikamenter. Bland annat köpte jag ett rör C-vitamin brustabletter. Jag vet att jag i stället borde äta apelsiner och sånt, men jag har fobi mot att skala dem – tanken på saften som tränger in under naglarna… *RYSER*


C-vitamin brus får ersätta apelsiner för mig.


Så snart jag kom innanför dörren
startade jag min nya behandling. Eftersom jag hade läst mig till – på Internet, förstås! – att C-vitamin är en vattenlöslig vitamin och därför inte kan lagras i kroppen. Det försvinner nämligen ut ur kroppen med kisset. Men… C-vitamin är bra mot förkylning. Det lindrar och till och med hindrar förloppet.

Det jag emellertid hade hoppat över att läsa var de negativa effekterna av ett överintag av C-vitamin. Så jag vet inte hur många glas brusdricka jag hällde i mig igår kväll. Och i morse…

Fästmön började jobba klockan åtta idag. Jag behövde komma upp och förbereda mig lite för eftermiddagens dragning, så jag skuttade upp och skjutsade henne till jobbet. Men först gick jag på toa, för det… knep lite i magen… Inte så najs, för det var lite… tunn konsistens… på mitt bajs…

Hemkommen från morgonens bilutflykt… behövde jag gå på toa igen… Och det var fortfarande… tunn konsistens på det som kom ut… Hade jag drabbats av nervös mage inför eftermiddagens övning eller helt enkelt magsjuka??? Jag messade Anna snabbt, för det är ju inte så smart att jobba med gamlingar om man är magsjuk…

Efter några timmar kan jag meddela att jag känner mig ungefär som snubben på den här bilden ser ut:


Röd babianstjärt, min nya åkomma. (Bilden är lånad från Fröken Pe.)


Som av en händelse greppade jag tag i C-vitaminröret
jag hade köpt igår, ställde in läsblicken och noterade följande, skrivet i mikrostil på röret:

Överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan.

Eh… ja… Så vådan av egenvård för en enkel luftvägsinfektion… gav babianstjärt… Dessutom gav det en värdefull insikt: nån doktor är jag INTE!..

Read Full Post »