Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bra priser’

Antikrundan i Uppsala: Sex timmar för tre minuter

Ett inlägg om en lördags köande.


 

Att köa i sex timmar och sen få höra att jag själv kan googla på värdet kanske hade gjort nån annan förbannad. För mig var det ändå en häftig upplevelse att ha varit med om detta igår, när Antikrundan besökte Uppsala.

Klockan tolv skulle portarna öppnas till Uppsala Konsert & Kongress och antikintresserade med spännande saker släppas in. Jag åkte ner vid elvatiden – och hittade slutet av kön på husets baksida. Fast då ringlade den sig några varv på framsidan först. Det var en het dag och första timmen hade jag turen att stå under ett skuggande träd. Därefter blev det hett om örona. Eller mest om ansiktet och nacken – jag försökte snurra runt då och då för att inte bränna mig. Det lyckades väl sisådär. Fejan och nacken hettade som eld under lördagskvällen.

Solbränd i nacken

Det hettade bra…


Fästmön anslöt vid 12-tiden
och det var tur. Det finns inte så mycket en kan roa sig med när en bara står och står och står. Men hon stod troget vid min sida, smet bara iväg för att köpa dryck åt oss en gång och när vi kommit runt till framsidan, kaffe åt oss och bulle till mig. Barnen, det vill säga 23-åringen och 13-åringen, fick klara sig utan sin mamma under lördagseftermiddagen. När vi nästan nått målet, det vill säga experten och hans bord, ringde äldsta bonussonen. Anna blev entledigad från matlagningen.

Kölapp nr 25

Vi fick så småningom en kölapp…

En försökte kika lite på vad andra hade med sig och vilka föremål som filmades för TV. En kvinna släpade på en enorm träfigur med ett hål nånstans strax under mitten. Självklart spekulerade jag i vad det hålet var till för. Eller vad som eventuellt saknades där. Annars var det konst, klockor, skrin och en och annan märklig mackapär som paret bakom oss hade med. Jag tror aldrig de fick veta vad det var – jag hörde fragment av ett samtal dem emellan efteråt, på en närbelägen lokal.

På avstånd beundrade vi antikexperter, men träffade också på det härliga gänget C, A och B som fotade hej vilt. En annan gammal bekant steg ur kön för att hälsa och pinsamt nog kände jag inte igen Arne först. Det var väl en sex år sen eller mer sen vi sist sågs. Mindre hår ovanpå huvudet, mer i ansiktet gör viss skillnad, vilket jag tänkte och han själv sa.

Efter ungefär sex timmars köande fick vi en kölapp och tillträde till lokalen. Att gå runt och titta fanns det varken ork eller tid för vid det laget. Vi blev placerade i ytterligare en kö, men denna var kortare och gick direkt till litteraturexperten, som jag ville träffa.

Jag hade med mig…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

I ett av 15 band Sveriges historia, ett uppslagsverk jag fått av pappa efter farfar, hittade jag för länge sen en Stockholms Posten från den 15 mars 1792. Jag tog med mig den del av uppslagsverket i vilken jag förvarar tidningen och halade upp den ur min rygga. Litteraturexperten tog boken, vände på den och deklarerade att det inte var nåt värde i den. Jag bad honom öppna boken på ett visst uppslag där Stockholms Posten låg. Han tog upp tidningen, inte särskilt försiktigt, och sa lojt:

Jag har nog sett en åtta stycken Stockholms Posten idag…

Jag bad honom vända på tidningen och läsa det som var skrivet med bläck.

Ah! Då är det en annan femma. Den här är det värde i!

Fast vad det var för värde tyckte han att jag skulle googla på… Bara det att jag har försökt göra det och inte hittat nåt. Det var liksom för att få svar av en expert som jag gick till Antikrundan. Jag hade inte förväntat mig att få höra att jag skulle googla på det, nåt jag självklart redan har gjort och gör då och då, hittills utan nån framgång. Idag på morgonen fick jag i stället god hjälp och bra tips från Uppsala Auktionskammare, som sett mina bilder på Instagram. Stort TACK!

Miniatyrerna då? Litteraturexperten sa om den ena…

Den är ju inte ens bunden…

Varpå jag svarade:

Nej, det är små kort med bibelord i asken.

Han tittade en gång till på den silvriga asken de låg i och sa att han inte orkade kolla om den är gjord av silver.

Den lilla miniatyrbibeln, Nya testamentet på engelska, tittade han nästan inte på, trots att jag försökte göra honom lite intresserad genom att påpeka att det i dess silverfodral finns ett förstoringsglas.

Värdet för miniatyrerna sattes till 500 kronor styck. Och värdet på Stockholms Posten får jag alltså googla på. Eller nej, jag har fått annat tips från Uppsala Auktionskammare, ju!

Jag är inte missnöjd med min lördag. Det var en häftig upplevelse att få ha varit med, även om det mest innebar att stå i kö. Aningen frustrerande var det dock med de svar och det bemötande jag fick av experten, men jag är inte besviken – jag är van att googla på saker sen tiden vid Sigtuna kommun, om en säger så… Om miniatyrerna hade jag gärna velat veta mer, särskilt tidsbestämma dem. Det jag själv tror är att det lilla Nya testamentet följde med min pappas farmor Mabel från hemlandet England när hon flyttade till Finland som fru Hurtig.

Den som tänker ta sig till en Antikrundeinspelning nån gång rekommenderar jag följande:

  • vatten (om det är varmt)
  • drick lagom (det kanske inte finns tillgång till toa hur som helst…)
  • paraply (skydd mot solen)
  • ha sällskap (du fördriver tiden och du kan gå ifrån en stund, kanske sitta ner)
  • bra skor
  • lätt matsäck och gärna nåt som ger snabb energi
  • saker du orkar bära och hålla reda på. Du ska nämligen göra det ett antal timmar…

Annas och mina vägar skildes snabbt åt efter den så kallade värderingen. Jag traskade över torget och unnade mig en lördagsmiddag och två stora starköl på lokal. Soulfood på Väderkvarnsgatan har bra priser på riktigt bra mat, trots att de tagit bort grillspetten från menyn!

Medan jag åt kollade jag läget med Kommunalrådet, som öppnade sin retro-, antik- och vintagebutik igår. Tyvärr hade jag inte möjlighet att gå dit, men på onsdag är affären öppen kl 15 – 18 och då ska jag ta mig till Hjalmar Brantingsgatan 4 A.

Hemma i New Village värmde jag morgonens överblivna kaffe och la mig på sofflocket. Jag var så trött att jag inte ens orkade sitta i bästefåtöljen…

Kanske ser du skymten av mig på TV i januari, när denna inspelning från Uppsala visas på SvT. Till dess får du nöja dig med de bilder jag tog igår:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

”Stockholm, Stockholm, stan i världen…”

Ett härligt inlägg.


 

Tjej på Annas tischa

Hej, hej! Har du saknat mig? (Detalj från Annas tischa.)

När man kommer hem efter att ha varit borta ett par dar, du vet… Lägenheten är mörk och instängd, väskan kräver uppackning, smutskläderna måste i karantän… Och så den där känslan av… tomhet. Tystnad, ensamhet, visst, men framför allt tomhet. För nu är det gjort och nu är det liksom slut på det roliga. Det roliga som var två nätter inklusive frukost på Clarion Hotel på Ringvägen i Stockholm, tack vare Fästmön (som vann dem)!

Min hemkomst bestod av att fixa lite tvångsadministration och därefter skriva en bokrecension. Jag packade upp. Mamma fick ett samtal och hon förstod inte varför jag ringde, nästan. Och nu… en mugg kaffe vid datorn och jag ska berätta… eh nästan allt om våra dar i Kungliga Hufvudstaden!

Vi tog 11.11-tåget från Uppsala i lördags i sällskap med våra små resväskor på hjul. Vi hade sån tur när vi kom fram till hotellet att vårt rum var klart! Vi kunde inte bara ställa in våra väskor, vi kunde packa upp upp också. Sen tog vi t-banan in till stan igen. Första stoppet blev Alfa antikvariat där jag fyndade den av de fyra Maria Lang-ungdomsdeckarna som saknades i min samling (den som var så svår att få tag i att den inte ens fanns i Nora!) samt Sigrid Combüchens Den umbärliga – båda stod på min lista! Vätskepaus blev det på det innan vi traskade upp till Vasaparken och Sven-Harrys konstmuseum. Där såg vi flera utställningar, mer om dessa kommer ett separat inlägg senare!

På seneftermiddagen intog vi kaffe och scones hos Coffeehouse by George vid Odenplan. Jag tog en helt underbar Cinnamon spicey med massor av grädde. Till sconesen fick vi Philadelfphiaost och jordgubbssylt (valde jag, inte Anna). Det var ljuvligt gott med nåt sött och väldigt skönt att vila fötterna – innan vi tog t-banan ”hem”. Där vilade vi lite till, det vill säga jag somnade! Och sen var det dags att fräscha till sig inför middagen.

Anna hade vid en tidigare vistelse helt nyligen på Söder noterat Stavros taverna. Dit styrde vi stegen på lördagskvällen. Två regnbågsflaggor välkomnade oss. Det kändes skönt och rätt att äta på en gayvänlig restaurang. Servicen var utmärkt, maten underbart god, vinet, Piccini Memoro, fylligt och ljuvligt, bra priser… Och bäst av allt – vi kunde sitta utomhus.


Här är några bilder från vår lördag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Böcker o gammal skrivmaskin

Böcker och en gammal skrivmaskin blev häftigt som skyltning i Sturegallerian.

På söndagen satte vi alarmet så vi inte skulle missa hotellfrukosten (den serverades fram till klockan elva). Jag försökte äta lite grönsaker som var röda, men en och annan sockerstinn godbit blev det också. Anna, däremot, tycktes odla saker för sitt akvarium. Eh… ja…

Anna hade ett ärende i Sturegallerian på Östermalm, så vi tog tunnelbanan till Östermalmstorg. Efter utfört ärende slank vi in för en vätskepaus på Wienercaféet som vi har åkt förbi så många gånger. Vi var för mätta för att äta, så det blev en öl respektive ett glas rosé till lunch.

Vi flanerade, varma i den heta augustisolen, ända från Östermalm till Stadsgårdskajen vid Slusken Slussen. Där satt vi sen och försökte känna fläktande vindar från vattnet.

Nästa mål var Fotografiska. Det är ett av våra favoritmuseer i Stockholm. Den här gången kan man väl säga att… viss fotokonst förstår man, annan inte. På Fotografiska skedde dagens första Could be Catastrophe – jag tappade min mobil på golvet, med skärmen neråt. Tack och lov höll den!!! Mer om Fotografiskas pågående utställningar kommer i ett separat inlägg!!! 

Innan vi äntrade Götgatsbacken behövde vi vätskepaus. Den tog vi på Old Beefeater Inns uteservering. Vi förfasade oss över en man som inte hade hundra procent kontroll över ett litet barn. En annan man förfasade sig säkert över oss, för han glodde på oss under hela vår vätskepaus.

Strax efter vätskepausen, på Götgatan, inträffade dagens andra Could be Catastrophe – jag trampade snett. Som tur var varken ramlade jag eller vrickade eller bröt foten. Men nära var det…

Efter en kort vilopaus och lite uppfräschning på hotellet tog vi tunnelbanan till Gamla stan. Jag vågade inte riskera frakturer igen. Vi intog middag på Michelangelo – och där inträffade dagens tredje Could be Catastrophe! Jag såg inte riktigt vad som hände, men nån klippte till en gäst så att blodvite uppstod. Den slagne var mer än salongsberusad och alla gäster, inklusive jag, tyckte att det var mycket obehagligt. Man kan säga att detta förstörde en annars god middag. Vi bröt upp tidigt. Trist! Men jämfört med det som hände på IKEA i Västerås av alla ställen idag var det förstås en baggis…


Här är några bilder från vår söndag:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Måndag… Hemfärd… 
Vi grundade med en rejäl hotellfrukost innan vi tuffade hem till Uppsala. I kväll serverar köket i New Village en upptinad matlåda med lasagnette och till den vatten eller möjligen en öl. Nej, det blir ingen snygg bild på maten! Anna har åkt till Himlen, men vi ska återförenas för ett par, tre dar redan i morgon.


Några måndagsbilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Stort TACK till Anna som gjorde den här trippen möjlig och som ville ha just mig med på den! Inlägg om utställningarna kommer som sagt separat, eftersom jag använde mitt presskort i stället för att betala entréavgifter, men senare.

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hissande och dissande inlägg.


 

Redan torsdag och mindre än en vecka kvar till jul! Men innan vi kommer dit blir det en sedvanlig rapport om den Tofflianska veckans höjdpunkter (Hosianna) respektive dalar (Hosta). Och det är ju inte svårare än så här:

Hosianna


Hosta

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som först är bitskt och sen blir snällt.


 

 Anna utanför Tempo i Vattholma

En syld och suk Anna på väg in på Tempo i Vattholma.

En av dagens utflykter gick till Tempo i Vattholma. Fästmön hade ett ärende dit (juletider, du vet). Det handlar om ett paket från Bokus som inte gick ner i brevlådan och som av nån anledning skickades till en förort till Förorten – i stället för in till stan. Det hade liksom varit lättare. För om inte jag och Clark Kent* hade funnits hade Anna fått ta tåget till Förortens förort. Men hallå, Bokus, nu får ni väl skärpa er och tänka lite?!

Att Anna dessutom fick goddag yxskaftsvar i sina kontakter med Bokus kundservice förvånar mig inte ett smack – det brukar ju jag också få. För att inte tala om idiotin med ett nytt kundnummer för varje svar man skickar på kundservice följdfrågor…

Nä, vill Bokus ha nån som skulle kunna göra ett bra jobb med kundservice är de välkomna att höra av sig i en kommentar här så kan jag förmedla kontakten! Att folk ska behöva ha bil eller ta tåget för att hämta ett rätt litet och platt paket ute på vischan – det köper jag dessutom inte i längden. Då får vi sluta handla av Bokus helt enkelt.

Men… inget dumt som inte har nåt gott med sig! Tempo i Vattholma visade sig vara en välfylld liten butik med väldigt bra priser och supertrevlig personal (Bokus, gör studiebesök!!!)! Så trots att vi var sjuka och eländiga följde en kasse med diverse till jul med mig hem. Bland annat köpte jag en jättefin burk i retrostuk med pepparkakor. Jag har väl nån tanke om att jag ska sätta i mig så att jag blir snäll på riktigt.

Pepparkaksburk i retrostil fr Tempo i Vattholma

Pepparkaksburk i retrostil från Tempo i Vattholma.


Och tänk! 
Blotta tanken att bli snäll gjorde underverk! För när jag stapplade in efter utflykten hade Tomten varit här och lämnat ett kuvert i en korg i hallen. (Vid närmare påseende var det tomt, men vita kuvert är alltid bra att ha.)

Kuvert i korg

Ett kuvert från Tomten?


Men inte nog med detta… 
I postboxen hittade jag ett mjukt, avlångt paket från Gislaved och ett grönt, vadderat kuvert från Metropolen Byhålan. Tack snälla Tomten människor! Men ni skulle inte… Jag kan inte matcha, jag kan inte skicka nåt till er – mer än ett futtigt tack på min blogg.

Paket

Paket från Metropolen Byhålan och Gislaved.


I mitt hem 
står det annars rätt stilla just nu. Infektionen tar ut sin rätt, men lite nytta har jag ändå gjort idag. En maskin tvätt är klar och väntar på att bli hängd. Och på tala om att hänga har jag tagit in jullådorna från förrådet vägg i vägg och hängt upp mina sex julfigurer i köksgardinen. Dessutom är det ju Lucia i morgon, så mitt lilla Luciatåg med den finske stjärngossen och lussekatten från Stöllestan tronar nu på en julbricka på en av mina köksbänkar. Månntro det kan bli lite frid nu när Tomten har varit här och Lucia et consortes är på plats..? JAG behöver i alla fall VILA – mansförkylning, du vet…

Luciatåg

Lucy in the Sky with Diamonds? Nä, bara mitt Luciatåg med den gigantiske, finske stjärt.. nej, stjärngossen!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett har-jag-verkligen-råd-med-det-inlägg.


 

Dogtag 2014 av Jessy Heuvelink

Årets dogtag är designad av Jessy Heuvelink och ser ut som på bilden.

Att springa i affärer roar mig inte nåt särskilt. Men ibland måste man ju handla. Eftersom jag var iväg till två affärer tidigare idag tyckte jag det räckte och tog resten via nätet – med Fästmöns hjälp. För medan jag var och köpte mat köpte Anna biljetter till Pride. Vi missar invigningen med Conchita Wurst, för vi har en födelsedag i familjen som vi inte vill låta bli att fira. Därför landar vi inte förrän på torsdag eftermiddag/kväll.

Superiorrum på Clarion

Superiorrum på Clarion – och det sägs ska ha utsikt över Globen. Sängarna brukar glida isär, men det orsakar viss munterhet, så…

Efter en del smartsurfning hittade vi ett superiorrum på vårt favorithotell, Clarion på söder, till ett kanonbra pris. Det var perfekt när Pride Park låg i Tanto för då var det gångavstånd. Nu får vi köpa SL-kort eftersom Pride Park ligger på Stadion. Men det är helt OK. Vi tänker tillbringa en del av dagtiden på söder i alla fall, så… Summan av det hela blir ändå totalt sett inte så blodig. Och jag känner att jag behöver nånting att se fram emot nu när jag snart blir livegen. Det handlar ju bara i princip om en långhelg (torsdag – söndag).

Som grädde på moset blev det en bokbeställning i kväll också. Jag måste ju ha lite kulturell spis före Pride också. Dessutom är det jäkligt svårt att motstå Bokus erbjudanden om fyra pocketar för priset av tre – och det är bra priser generellt sett samt fraktfritt. Det blev en bok till Anna, en bok till mamma, och två böcker till mig (varav en ju blev gratis, dårå!). Bara 142 pix för dessa fyra:

Den osynlige mannen från SalemDen tredje röstenAndra andningenVärdshuset


Men nu får man väl säga 
att jag har köpstopp ett tag…? Fast det är ju två födelsedagar i familjen i juli och dessa måste ju naturligtvis firas med paket.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kort inlägg.


 

Brud

Min blivande brud, hoppas jag. Kolla in ansiktet noga!

Tillhör du också dem gillar att få kort? Jag menar kort i postboxen, inte foton via e-post eller så. Idag är det så himla ovanligt att jag blir så där extra glad när jag får ett! För tillfället skulle ett och annat krya-på-dig-kort inte vara fel att hitta bland reklamen och fönster-kuverten…

När jag själv ska uppvakta nån tar det oftast längst tid att välja ett passande kort. Det ska vara just RÄTT kort. Helst ska det ju vara personligt, kanske ovanligt.

Häromdan när jag surfade runt hittade jag ett perfekt ställe på nätet för Kortdesign. Här kan man få hjälp att ta fram riktigt personliga och speciella kort, för riktigt personliga tillfällen – såsom bröllop, dop och konfirmation.

Det jag tycker är extra roligt är att man också kan beställa vinetiketter för det där speciella tillfället! Jag, som själv gör vin, skulle definitivt beställa vinetiketter till min bröllopsfest – oavsett om det blir en fest med många flaskor eller bara ett par för mig och min kära.

Om det kommer många gäster på min bröllopsfest skulle jag självklart vilja ha en specialutformad gästbok också där gästerna kan skriva en liten hälsning. Och när allt är över vill jag att vi ska kunna skicka fina tackkort, helst med en bild från själva evenemanget.

Kortdesign erbjuder flera andra roliga prylar för just din fest – jag har bara nämnt dem jag skulle överväga att köpa till mitt bröllop (om min brud är med på det, förstås…) Att prislistan dessutom visar bra priser gör det hela ännu bättre.

 


Livet är… kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om litteratur och köpglädje – i kombination.


Det plingade på min dörr nyss.
Det var Bring-bäraren som överlämnade ett orange, hårt paket från Bokus.

Orange paket från Bokus

Ett orange paket från Bokus levererades av Bring-bäraren.


Vad kunde det vara?
Till en pojke eller till en Toffla? Det var till en Toffla. Antagligen de sista böcker jag köper till mig själv på väldigt, väldigt länge. Som arbetslös har man nämligen inte råd att köpa böcker.

Två spännande biografier har jag köpt. Jag gick på Bokus reklam och köpte till rabatterat pris båda böckerna tillsammans för 300 spänn. Eller 299, som det står på fakturan.

Kristian Gidlunds bok o boken om Lena Nyman

Inuti låg Kristian Gidlunds bok och boken Annika Perssons bok om Lena Nyman.


Det här är inget inlägg som gör reklam
för Bokus (eller Bring eller Coop !) på nåt vis! Jag är faktiskt tämligen sur på Bokus för att man inte tillåter länkar i sina kund- och läsarrecensioner. Ett försök har jag gjort – aldrig mer! Men bra böcker har de, Bokus… Och bra priser… Och så får jag lite bonus på Med Mera-kortet när jag nätshoppar där. (Coop handlar jag inte på sen Fritzlan och jag inte fick köpa en påse chips där fem minuter före stängningsdags. Men Bring är bra – vilken service, plinga på dörren med ett paket som inte gick in i postboxen!)


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en kulinarisk upplevelse på en eritreansk-etiopisk restaurang.


Idag gjorde Fästmön och jag
lite olika saker. Men på kvällen hade jag en dejt med min älskling. Vi hade bokat bord på Restaurang Messob i Luthagen för att äta injera, en sorts majspannkakor av lite skumgummikaraktär.

Anna i solen
”She’s a Sunny girl…”


Ingen av oss hade varit på Messob tidigare.
Jag åt etiopiskt i Stockhom nånstans 2004. Innan dess hade både Anna och jag ätit injera genom vänner och bekanta.

Jag bokade bord via nätet igår kväll och fick bekräftelse via e-post, den som började

Frid Ulrika…

Det kan man skratta åt, men jag skrattade för att jag blev glad över att nån önskade mig frid – med tanke på allt skit just nu.

Menyn innehöll förrätter, varmrätter och desserter samt drycker av olika slag. Man kunde välja olika såsblandningar om man ville prova lite av varje. Men menyn innehöll också lite grann om bakgrunden till restaurangen, vem som startat dem och vem som driver den nu etc. Trevligt!

Messobs meny
Menyn innehöll också bakgrunden till Messob.


Vi hade som sagt bokat bord,
men valde att sitta på uteserveringen. Det var ju väldigt varmt, nästan 35 grader i solen. Här fick vi dock sitta i skugga, men ändå lä. Vi hittade en skön soffhörna där vi hällde ner oss. På bordet stod en vas med färska rosor.

Rosor
Färska rosor. 


Möblemanget var av sedvanlig
populär utesort, men väldigt bekvämt. I glasskivan speglade sig vasen på ett läckert sätt.

Glasbord
Spegling.


Som måltidsdryck
valde vi ett lager från Uganda, Bell. Det var inte så starkt, men passade utmärkt till den kryddiga maten.

ell lager från Uganda
Bell från Uganda.


Jag valde en kycklingtsebhi
till min injera. Man fick två injera – en med sås och en bredvid. Vi valde bort bestick och fick var sin våthandduk. Mycket bra både före och efter maten!

 Injera med kycklingtsebho
Underbart smakrikt!


Såsen innehöll förstås berbere
vilket gjorde den underbart smakrik, men den var inte så stark som vi båda hade föreställt oss. Det kom lite styrka i eftersmaken, dock. En karaff vatten fick vi också, jag tog ett glas före maten, inte efter.

Anna dricker öl
Anna njöt också av sin öl.


Molnen hopade sig lite,
men det var fortfarande varmt. Det var väldigt skönt att kunna äta utomhus. Stället började fyllas på med folk – från att ha varit ganska tomt när vi kom vid halv sex-tiden till att vara ganska fullt när vi gick. En och annan bekanting skymtade också – såväl bland gästerna som förbipasserande på gatan.

Molnen hopar sig
Molnen hopade sig.


Som avrundning tog vi dessert och etiopiskt kaffe. Jag kunde inte motstå desserten Den glada giraffen. Den bestod av mango- och melonglass med kokos. Kaffet smakade väldigt runt och gott utan att vara beskt.

Den glada giraffen med kaffe
Den glada giraffen.


Det här var en riktig kanonmåltid!
Förutom den goda maten var priserna mycket bra. Totalt kostade två huvudrätter, två öl, två desserter och två kaffe 648 kronor. Servicen sköttes alldeles utmärkt av två lågmälda unga män.

Det här kan naturligtvis inte bli annat än högsta Toffelbetyg! Jag kan verkligen rekommendera dig att besöka Restaurang Messob!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan njuter av vårvärmen, pratar med och om mammor samt får blodtryckshöjningar av irritation.


Vilken dag det blev igår!
Värmemässigt sett, alltså! Det var en sån där riktigt skön värme, inte för kvävande utan bara najs. På jobbet blev det en lite splittrad dag, men jag kom iväg hemåt i skaplig tid. Stannade på Tokerian för inhandla förnödenheter såsom glass. Middagen serverade jag mig i köket. Den bestod av tre rostade mackor med kalkonsalami. Till dessert blev det en GB Sandwich. Lite senare på kvällen blev det en dessert till av samma slag.

Jag fick ju ett spännande bokpaket med posten igår och satte mig direkt efter middagen på ballen* för att läsa, med blyerstpennan i högsta hugg. Där var så behagligt. Jag fällde ner markisen något, men luft kunde ändå passera under den och genom balkongen. Högst upp på inköpslistan står nu ett myggnät. Det ska jag kika på under hemvägen idag!

Klev in för att påbörja min bokrecension, men blev avbruten av kära moder som inte riktigt känner av/förstår när jag säger att jag är upptagen och sitter och skriver. Nu hade jag nästan kommit halvvägs, emellertid, så jag satte punkt och gjorde paus. Efter detta samtal ringde jag sen Fästmön för att höra hur läget var med hennes moder som opererades under måndagen. Allt har gått bra och hon väntas hem på torsdag, redan. En hyfsat lång konvalescens väntar dock.

Fortsatte sen min läsning. Klockan hade hunnit bli alldeles för mycket. Men så ramlade flera jobbmejl in, mejl som skapade en viss… förhöjning av mitt blodtryck. Kommunikation är svårt (dagens underdrift…) det är bara att inse. Det lustiga är när vissa hävdar att kommunikation är oväsentligt och undrar vad vi ska ha det till – och samtidigt återigen misslyckas med att kommunicera nånting väldigt viktigt… Jag försökte att ta till mig och applicera något av det jag just läst i boken jag recenserade, men det var inte lätt igår kväll. Det var… svårt…

Utomhusempen halv elva på kvällen
Utomhustempen var över 16 grader igår kväll vid halv elva-tiden. Det var i alla fall nånting positivt att fokusera på.


Samma blodtryckshöjning kände jag
när jag i förrgår hade en mejlväxling med X på Bokus kundtjänst. Alltså, det var flera av X:s mejl som jag inte förstod för att de helt enkelt var så dåligt formulerade. Dessutom saknades vissa ord i en del meningar och hej och hå. Utöver detta blev det som när man i tjänsten mejlar för att få teknisk hjälp: man får ett ärendenummer fort som fan med vändande mejl, när man mejlar. Fast från Bokus får man ett nytt ärendenummer för varje mejl, trots att man fortsätter på tråden, så att säga. Själva svaren från kundtjänst hamnar dock, av nån anledning, i min skräpmapp… Ärendenumret kommer fort som tusan, svaren dröjer lite längre, alltså. Men de kommer, svaren. Till skräpmappen, som sagt. Eftersom jag anser att detta i sig är ett kommunikationsproblem är det lätt att det snurrar till sig. Idag på morgonen hoppas jag att vi har utrett ”allt”. Jag skickade in ingressen till min recension inklusive en länk till inlägget på bloggen. Vi får se om Bokus godkänner det eller fortsätter krångla. Krånglas det vidare blir det slut på länkningarna från den här bloggen. Och det är synd, det, för jag tycker att Bokus har ett bra utbud och bra priser. Men ibland räcker inte det. Man måste vara lite serviceinriktad och möta kunden på ett bra och inte slarvigt sätt, också.

Det är onsdag idag och redan mitten av veckan. I morgon är jag ledig och det tänker jag fira med en öl och en snaps till sillen jag ska äta i kväll. I morgon ska jag tvätta och bädda rent och eventuellt ta en fika på stan med en ny intressant bekantskap i nyhetsvärlden. Mer om detta kanske kommer på en blogg nära dig så småningom!!!

Men först ska jag på avtackning med smörgåstårta idag på lunchen och så ska jag jobba lite där emellan. Nyheter och presentationsmaterial är redan publicerade, nu väntar lite till som behöver göras…


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Tänk så fort det går att komma in i vardagen igen! Och så jag älskar den vardag jag har just nu, den som ersatte ett torftligt liv där jag var ömsom klängranka på Fästmön, ömsom ensamvarg med hårt stickad offerkofta (jag har väl berättat att jag kan sticka, men inte avsluta en stickning?..) Men jag ska erkänna, att jag kände mig lite som Bambi på hal is – eller som första skoldagen – när jag skulle börja jobba igen i måndags efter fyra veckors ledighet.

Bambi ville inte låta sig fotas, så håll tillgodo med denna harskrank som till viss del också påminner om mig själv i måndags.


Igår var det mest miljoner mejl
att gå igenom. En del skulle besvaras, andra åtgärdas och några personer kontaktas för att boka in möten. Och så lite publicering både på webb och intranät. Det har emellertid gått bra och jag får mycket gjort, trots att jag känner mig lite vilsen igen. Inte har jag glömt HUR man GÖR saker och ting heller och idag lärde jag mig HUR man gör en viss sak, mycket nyttigt! Jag gillar att tro att jag är utvecklingsbar…

Trevlig arbetslunch blev det idag också. Jag gillar att träffa kollegor enskilt ibland, man kommer varandra närmare på det sättet. Nu menar jag inte att man ska bli bästis och bundis med ”alla”, men det är bra att skapa relationer som är lediga och lite informella – samtidigt som man visar att man också kan vara professionell nog att vara formell när det behövs. Om detta tänkte jag bland annat svamla när vi har institutionsdag i slutet av nästa månad. För ämnet för den är… kommunikation…

Glädjande nog har min onda häl känts bättre idag. Om det är den diagnos jag har ställt bör den självläka på mellan sex och nio månader. Det har nu gått cirka fyra månader. Vågar jag hoppas? Övriga krämpor är som tidigare och jag vill inte skriva om dem.

Värmen tycks ha kommit tillbaka, men inne på jobbet har vi AC, så där är svalt och skönt. Dammarna på framsidan lockar inte heller till att ta nåt dopp… Snacka om sunkigt vatten…

Sunkigt!


Efter jobbet var jag på Tokerian
och inhandlade sedvanlig TV-tidning samt bytte in min Triss-vinst mot två nya lotter. Dessa ligger just nu till sig tillsammans med lott nummer två från i söndags. Inalles tre trisslotter, alltså. Tänk om jag vinner…

I kväll har jag tvättat en maskin tjockis-svart och betalat några räkningar. Jag har också beställt en hög böcker. Böcker är dyrt även om Bokus har bra priser och förmåner för den som är medlem, men jag tycker att jag kan unna mig just nu. Det var en lång period av mitt liv när jag inte tyckte att jag kunde unna mig – dels för att jag inte hade råd, dels för att jag inte var värd det. Och faktum är att jag skäms fortfarande när jag köper saker. Som att jag inte var just värd att få…

Just när jag skulle sätta mig och skriva ett inlägg om senaste boken jag har läst ringde mamma. Idag lät hon mycket piggare och klarare och det var skönt att höra.

Och… ja just det… Jag har lagat mat även i kväll… Under osten låg makrill, ovanpå pizzakrydda. Värsta Kock-Tofflan, eller hur?!

Jajamens, varma mackor till middag.


Nu hoppas jag
strax få höra Annas röst genom telefonen. Tvätten är hängd och tystnaden har lägrat sig över New Village. Det är vardagskväll, skit på TV och jag har börjat på en ny bok…


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »