Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bostadsrättsförening’

Ett kyligt inlägg.


 

Jag fryyyser!

18 komma 8 i gästrummet

Inte särskilt varmt i gästrummet, bara 18,.8 grader nu på morgonen.

Exakt så skrev jag för en stund sen i ett sms till min BRF-ordförande. Samtidigt skickade jag med en bild på termometern i mitt gästrum, där min gäst ska husera i två veckor. Det är bara strax under nollan utomhus, men det är också bara 18,8 grader inomhus. Kanske inte så konstigt att jag aldrig blir frisk då, eller? Och jag vill ju verkligen inte att min gäst, som anländer runt lunchtid idag, ska bli lika hostig och frusen som jag… Eftersom mamma redan har en grundsjukdom är det viktigt att hon håller sig frisk från infektioner – och att hon inte fryser.

19 komma 6 i köket

I lägenhetens varmaste rum, köket, är det 19,6 grader.

Min stackars ordförande ringde genast upp mig och lät själv ganska risig på rösten. Ibland känns det som om jag terroriserar honom, men det är ju bara han som alltid svarar i sin mobil (eller ringer upp strax därpå). Han lovade att kontakta vice ordförande som är den som har hand om lägenhetsvärmen. Det tackade jag för. Nog har jag försökt ringa vice ordföranden också, men han svarar ALDRIG och ringer heller aldrig upp senare.

Gästrummet är det sista rummet i lägenhetens värmekedja och därför alltid det kallaste. Men köket, som är det varmaste rummet, är också rätt kallt, bara 19,6 grader. Det berättade jag förstås. Så nu får vi hoppas att ordföranden får tag i ansvarig och att värmen höjs ett snäpp.

Det är luvatröja ovanpå tischan som gäller. Och äntligen får jag använda mina fina regnbågssockar, ovanpå de vanliga strumporna på fötterna. Alltid nåt positivt! Lite tråkigt, förresten, att jag har tappat kontakten med stickerskan Monica!.. Vart tog du vägen när du gifte dig? (ifall du läser detta).

Regnbågssockar

Fina och varma regnbågssockar som Monica stickade åt mig en gång kommer väl till pass nu!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett undrande inlägg.


 

Det var en märklig dag igår. Jag gick inte utanför min dörr – jo, fast bara ner till postboxen. Jag pratade inte med nån. Jag öppnade alltså inte käften, uttalade inte ett ord med min röst. Det du! Men jag hade kontakt med människor via mejl och cyberspace, så helt utan mänsklig kontakt var jag inte. Ändå är det märkligt. Ingen att prata med. Ingen, på en hel dag. 

Torkade druvor

Är jag på väg att skrumpna precis som dessa druvor jag kastade igår?

 

Vissa dar är jag bara fruktansvärt ensam. För det mesta har jag inga problem med ensamheten, men ibland… Ibland skrämmer den mig otroligt mycket. Att inte ha ett jobb att gå till varje dag gör sitt till i detta. Du som har det tänker nog inte ens på det. Du går till ditt jobb, du kanske inte umgås jättemycket med dina kollegor, men du småpratar säkerligen några gånger om dan. Minst. Här småpratas inte alls vissa dar. Här pratas överhuvudtaget inte. Sverige, 2014.

Igår skrev jag det näst sista kapitlet i min bok och idag skrev jag det sista. Ska jag drabbas av den stora tomheten nu? Nej då, det finns massor att gå igenom, redigera, skriva om, dra ifrån och lägga till. Men även mina skrivna ord får vila ett tag.

Ute i världen blev det tågkaos igen. Ytterligare nån nerriven ledning orsakade stopp i tågtrafiken nånstans mellan Stockholm och Uppsala. Argast var folket som satt förväntansfulla på tåget på väg till Bokmässan. Ärligt talat kan jag bli smått nipprig på alla som Twittrar om mässan – flera dar i förväg. Den öppnar liksom idag. Ska jag behöva tillfälligt avfölja Twittermänniskor eller vad? Ja, jag är jädrigt avundsjuk att jag inte heller i år kan vara på Bokmässan. Jädrigt avundsjuk!!!

Fotmassage med bubblor

Snällhet stavas bubbelbad med massage för fötterna, bland annat.

Jag var lite snäll mot mig igår i alla fall. Dels för att jag kände mig så ensam och utanför, dels för att jag hade jobbat så hårt. När ingen annan klappar en på huvudet och säger att man har varit duktig får man göra det själv. Jag vispade ihop våffelsmet (nej, absolut inte från grunden utan från pulver!) och glufsade i mig en massa smaskiga våfflor med hjortronsylt som fanns i kylen och sprejgrädde som fanns hos Tokerian i tisdags. Och sen tände jag äppeldoftande värmeljus och fyllde i hett vatten och parfymerat salt i fotbadet. Satt och njöt en god stund av såväl varma bubblor som fotmassage. DET kändes lyxigt! Resten av kvällen läste jag och glodde på läskigheter på TV. En ny kanal, FOX, hade plötsligt dykt upp utan att jag har ändrat nån inställning. Gissar att det är Com Hems sätt att skapa nya behov hos oss som är anslutna utan egen förskyllan genom vår bostadsrättsförenings avtal.

Det var först nu på morgonen jag läste det ofattbara och hemska som skedde igår kväll, runt tiden när jag med sköna fötter gick till sängs. Två tonåringar har dött, troligen genom att den ena har skjutit den andra först och därefter sig själv. Vad är det för värld vi lever i? Är den helt på väg att skrumpna när vi inte ens kan ta hand om våra unga – förutom att vi struntar i vår gamla och våra arbetslösa? Sverige, 2014, som sagt…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett urvattnat inlägg om lite el också.


 

Den här dagen börjar jag i helt fel ände: nöje först. Det vill säga blogga. Det ligger bara ett jobb att söka i pipeline just nu, så jag måste surfa runt och glo efter två till. Men just nu sitter jag och väntar på nån som ska komma och läsa av min elmätare för första gången. Nån gång mellan klockan sju och 16 ska h*n komma. Eh..? Ja… Jag vill helst vara hemma när hantverkare och andra yrkespersoner kommer för att göra nåt i min bostad. För tillfället kan jag ju det. Om de nu kommer före klockan 14, för då ska jag åka och hämta Fästmön.

I min bostadsrättsförening har alltid elen ingått i månadsavgiften (”hyran”) liksom vattnet. Men förra året installerades såväl elmätare som vattenmätare efter ett beslut på en extra årsstämma. Tanken är att var och en ska betala för vad var och en gör av med. Och det är väl rättvist och framför allt jättebra. I alla fall för mig. Jag lever ju ensam två veckor i månaden och tvåsam de andra två veckorna. Men de som har familjer på fyra, fem, sex personer är förstås inte glada. Jag tycker att bilden nedan, som jag hittade på Twitter idag, passar in lite i detta sammanhang också:

Jämlikhet och rättvisa


Nu var jag med och röstade FÖR 
att vi skulle installera mätare. Det kommer nämligen att bli så inom en ganska snar framtid att alla lägenheter överallt ska vara utrustade med mätare. Och var och en ska betala sitt. Jämlikt, ja, men inte särskilt rättvist.

Dusch

Dåligt med vatten trots fullt ös på grund av en vattenläcka idag.

Ett annat, lite mer akut problem idag, är vattnet. Det är en stor vattenläcka i ett bostadsområde nära mitt. De som bor där har inget vatten alls, jag har lite grann. Jag tror att Anna var glad att hon bestämde sig för att inte tvätta sitt långa hår i morse. Det kommer mini-malt med vatten trots att man har full ös påslaget. Vatten-läckan orsakar visst också problem i trafiken. Vägen ska stängas av där. I morse åkte vi genom dimman i dessa envi-ronger, men det enda jag såg var en hantverksbil från stans kommunala vattenbolag. Jag hade förstås tänkt köra en ma-skin tjockis-svart tvätt idag. Och duscha. Det senare hoppas jag kunna göra i alla fall, annars känner jag mig inte riktigt ren. Tvätten kan vänta, för än är det inte tomt i garderober och lådor.

I-landsproblem, detta med elmätare och vattenläckor där lagningsarbete på-börjas omedelbart. Det finns ställen i världen när man bara har el vissa tider på dygnet, om ens det. För att inte tala om dricksvatten… Många får gå väldigt långt för att bära hem sånt. Så nej, jag ska inte klaga. Dagens strul är en piss i havet jämförelsevis. För världen där ute snäppet värre båda bilderna på illustrationen ovan: den är varken jämlik eller rättvis.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett något förvånat inlägg.


 

Det har varit en mycket märklig dag på jobbet idag. Jag kan inte gå in på några detaljer, men plötsligt dök det upp en brunbränd blondin som folk började fjäska för. Det kallades till ett möte, det kallades till ytterligare ett. Jag blev anmodad att delta i det senare. Vi satt uppe i det blå. Och allting fick sin förklaring. Inte tycker jag att blondinen är värd att fjäskas för, men kanske kan h*n göra nytta och skillnad.

Fönster mot blå himmel

Uppe i det blå

 
Tyvärr är det försent för att jag ska få nån glädje av det hela. Med tre arbetsveckor kvar gör jag inte mer än det mest nödvändiga. Därför har jag svårt att vara disciplinerad nog att förbereda ett anförande, i vilket jag ska lyfta fram fem huvudpunkter, till mötet efter lunch i morgon. Fast först ska jag ha ytterligare ett möte, men på förmiddagen. Hängeru me? Knappt så jag gör…

Det har varit snudd på olidligt hett idag. Solen har gassat genom våra arbetsrumsfönster, dessa små uslingar till rutor. Vi sitter på insidan, med fällda persienner, och försöker öppna så många som möjligt av de små ögonen ut mot verkligheten. Det har inte gjort nån större skillnad – luften cirkulerar inte.

Solglimtar på marken

Sol, skugga och golfbollar från himlen… De senare kunde jag emellertid inte fota eftersom jag körde bil.

På seneftermiddagen hördes plötsligt regn mot taket. Inte heller det gjorde nån större skillnad. Trodde jag skulle kvävas i bilen när jag skuttade in för att åka hem. Himlen mörknade och en knapp mil utanför orten där jag jobbar kom inte bara regn från ovan utan… golfbollar! Ja, det var alltså hagel, stora som golfbollar. Jag blev riktigt, riktigt rädd att de skulle krossa min vindruta. Det verkade som om alla andra ute på E4:an också blev rädda, för plötsligt stod trafiken nästan stilla. En del bilar satte på varningsblinkers. Så småningom upphörde först haglet, därefter regnet. Och när jag närmade mig Uppsala sken solen igen. Man kan verkligen säga att vädret var lika märkligt som den här arbetsdagen…

I kväll skulle jag ha städat mitt garage, men nån kvast har jag inte fått tag på till den lilla hög löv som jag kanske borde städa ur. Jag får väl ta en reprimand, då. Det är så många i den här bostadsrättsföreningen som inte följer viktigare regler än så. Därför tänker jag helt enkelt skita i löven – teoretiskt, alltså.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett både-och-inlägg.


 

Himmel motljus

Soligt igår, mulet i morse.

I natt drömde jag en fantastisk dröm! Det insåg jag klockan fyra när jag vaknade och behövde gå på toa. Jag skulle verkligen komma ihåg drömmen, för den var ett sånt bra underlag till ett blogginlägg. Naturligtvis är drömmen borta nu på morgonen…

I stället vaknade jag till en mulen morgon. Märkligt, för gårdagskvällen var solig och lagom varm. Jag satt på ballen* fram till klockan var tjugo i nio. Läste min spännande Stephen King-bok. (Jag har knappt 200 sidor av de cirka 500 kvar nu.) Det var förvånansvärt tyst runt omkring. Senare på kvällen insåg jag att jag troligen hade missat bostadsrättsföreningens årsstämma… Ja, mitt minne är inte som tidigare… Fast å andra sidan har jag ganska mycket annat som jag tänker på just nu. För övrigt tror jag inte att kvällens tystnad berodde på att ”alla” var på årsstämma. Det skulle möteslokalen inte palla för. Vi har 300 lägenheter. Möteslokalen, som också är festlokal, tar väl cirka 50 pers, skulle jag tro. Kanske 100, om folk står.

Vid 21-tiden åkte jag och bytte in min trissvinst mot en ny lott. Passerade macken, där jag hjälpligt torkade av vindrutan på Clark Kent**. Igår när vi åkte hem från jobbet blev han nämligen nerstänkt av en bil som strax före avfarten till vårt hem började släppa ifrån sig lerigt vatten! Inte kul när det skvätte, för det var ju inte bara på vindrutan, som jag kunde hålla hjälpligt ren med spolarvätska och vindrutetorkarna… Hämtade Fästmön när hon slutat jobba och skjutsade hem henne. Gissade att hon vill komma hem så snart som möjligt eftersom hon hade fått spolning av rören i ett av våtutrymmena hemma under eftermiddagen. Man vet ju aldrig vad hantverkare lämnar efter sig. Jag hoppas att det inte var en massa ”skit” så att hon fick städa det sista hon gjorde före sänggång igår kväll…

Idag står det tankning och handling på min agenda efter jobbet. I övrigt ska jag ägna min bok lite tid. Den är så spännande nu!

Ölglas nära

Kanske blir det en sån här efter jobbet och bilverkstan på torsdag, hemma eller ute.

På torsdag kväll fanns det planer på en mini-after-work för några av oss som bor i Uppsala och i mitt närområde (ja det finns både grannar och kollegor som jag vill umgås med). Nu blir vi en decimerad skara eftersom en person hellre vill ta en öl med kollegorna på orten där vi jobbar och en annan person kanske måste åka utomlands och ordna med en fastighetsförsäljning. Själv ska jag ju lämna Clark på bilverkstan på morgonen och hem och hämta honom vid 16-tiden på torsdag. Det är en evig tur att jag får lånebil – tågen går fortfarande inte som de ska!

På fredag är det ledig dag igen. Det känns underbart, för då slipper jag ut och trängas i trafiken. Det är betydligt fler bilar ute på morgon och kväll nu när tågen inte går som de ska… En tur till IKEA har jag lovat Anna på Nationaldagen. Vi får se om det följer med trall även hem till mig. Det kanske blir så att jag siktar in mig på drömmen om ett hus i skogen i stället…

Den kommande helgen behöver jag städa. Igår hittade jag dessutom en lapp i min postbox. Lappen aviserade:

Garage städning

med just den särskrivningen, på måndag kväll. Kanske börjar jag på söndag. Om jag får tag på i en kvast. Jag tänker inte slösa pengar på att köpa en. Kollar nog runt i stället bland alla häxor jag känner…


*ballen = balkongen

**Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett drömmande inlägg.


 

Lavendel och petunia

Lavendel och petunia hamnade på Annas balle i helgen.

En del drömmar har jag kvar. Men jag har sänkt nivån. Det är liksom ingen idé att tro att nånting ordnar sig eller blir bättre. Det är smartare att vara inställd på att det blir katastrof och sämre – för tänk så himla glad jag blir om det sen blir… bättre! Just nu drömmer jag om att göra fint på ballen*. Det är inte nån stor dröm. Men som sagt, alla drömmar behöver inte vara stora. Jag blev så sugen i helgen när Fästmön köpte blommor som hon planterade på sin balle att även göra lite fint på min. Och så det där att vi pratade om trall. Jag till och med räknade på kostnaden för trall igår. Nej, jag borde spara varenda spänn, men… jag drömmer…

Anna köpte två randiga petunia-plantor och en lavendel. Petunior är underbara sommarblommor som fram emot kvällningen kan dofta svagt av citron. Och lavendel doftar ju… som lavendel. Jag brukar ibland ha lavendel på ballebordet**, men förra året hade jag diverse örter och en kruka med grön paprika. Paprikan överlevde i köksfönstret och bär nu nya och väldigt små frukter. Den står redan på mitt ballebord.

I en ampel med lila kruka brukar jag sätta en matchande lila hänglobelia. Förr om åren, när det var tillåtet i min bostadsrättsförening att ha ballelådor***, hade jag tagetes i olika färger i två lådor. De senaste åren har jag bara planterat tagetes på pappas, mormors och morfars grav. I år blir det inget planterande där heller, för mamma och jag har från och med förra hösten årsskötsel på graven.

Något år har jag haft en pelargon på bordet. De tycks trivas där – det blir ju väldigt soligt och varmt. Under höst, vinter och vår står de i köksfönstren. Framåt våren brukar de blomma om. Det har mina två pelargoner gjort även i år, så liksom paprikan får de nog flytta ut.

Vi får se om jag gör fint på ballen den kommande helgen. Jag är ju ledig en extra dag igen. Kanske blir det trall. Jag föreslog Anna att vi skulle hjälpas åt med trallarna på våra ballar. Att hjälpas åt – och bli lite osams – tyckte hon lät som en bra idé. Ja, vi har ju alltså spanat på trall från IKEA och det vet ju var och varannan människa att det par som klarar av att montera IKEA-prylar utan att separera, det paret klarar ”allt”!

Men just nu är jag väldigt trött på människor. Jag har svårt med ljud (röster och andra ljud folk ger ifrån sig blir rena oljud i mina öron) och jag blir sjuk av rök. Det finns de i grannskapet som har rekommenderat mig att köpa ett hus i skogen (ja, det är sant) och faktum är att jag är ganska sugen på det. Människor gör bara ont för tillfället, även om kanske inte alla gör det medvetet.

Trissvinst 30 kr

Trissvinsten på 30 kronor kanske blir till en fin balle – eller ett hus i skogen.

Så igår hade jag tur och skrapade fram en vinst på min namnsdagstrisslott från mamma – hela 30 kronor! Det ska bli en ny lott. Och tänk om jag skrapar fram en nätt summa… Kanske blir jag egoistisk och köper mig själv det där lilla huset i skogen, långt från alla som gör ont… Då slipper vi ju reta oss på varandra. Fast alltid är det väl nån som retar sig på att just jag vann en storvinst på Triss. Men var lugn. Jag är inte där än. Jag bara drömmer lite.


*ballen = balkongen

**ballebordet = balkongbordet
***ballelådor = balkonglådor

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om hur svårt det är att kommunicera.


 

Communication Error

Med detta på skärmen är det svårt att kommunicera…

Mina luftrör mår fortfarande inte bra idag efter dubbel-grillningen och cigarrettrökningen under min balle* igår kväll. Jag var inte tillräckligt kvick att hoppa in och stänga fönster och dörrar, helt enkelt. Om sommaren, som knappt har börjat, ska fortsätta i samma stil är det ju ingen mening med att jag investerar i trätrall till min balle – jag lär ju inte kunna sitta där när det grillas och röks.

Vi har en jättefin murad grill med tillhörande bänkar och bord på området, knappa fem minuters gångväg från huset där jag bor. Den får vi som bor här utnyttja så länge inte festlokalen, som grillplatsen ligger i anslutning till, är uthyrd. Gratis. Men alla som bor i vår bostadsrättsförening kanske inte vet det. Det kanske inte har kommunicerats på rätt sätt så att alla mottagare har tagit emot och förstått budskapet?

Men jag förstår självklart att man hellre grillar på sin altan än att gå runt huset för att laga mat. Samtidigt har jag svårt att förstå att man inte fattar att rök stiger uppåt och att det kanske inte är så roligt för den som sitter en trappa upp att få in rök – vare sig på ballen eller i lägenheten. En del tycker inte bara att det är okul, vi är många som blir sjuka av rök.

Jag förstår inte heller hur man vågar ha en elektrisk golvfläkt påslagen vid sin kolgrill, en fläkt som igår bara stod några decimeter från grillen ur vilken det flög glöd. Eller att man kör igång grillning efter klockan 22 på kvällen. Och sist, men inte minst, förstår jag inte hur man kan röka. Jag har själv rökt i nästan 30 år och lyckats sluta. Min mamma rökte i 50 år och kunde sluta. Det går alltså att sluta röka. Om man vill. Och det är faktiskt inte upp till var och en om man röker eller inte eftersom man sprider sin giftiga rök till andras kroppar, inte bara sin egen.

När jag försökte kommunicera med tidigare grannar om detta fick jag inledningsvis suckar och stön till svar samt att man flyttade sin rökspridare en meter (vilket inte hjälpte). I stället för att jag vände mig till styrelsen då, skrev jag av mig på min blogg. Jag skrev ganska elakt. Då gick rökspridarna till styrelsen i stället. När styrelsen skrattade åt dem, gjorde man som man brukar göra med människor som är obekväma eller inte passar in: man gick med en lista bland övriga grannar och försökte få mig vräkt. (Flera såna listor ur dessa grannars händer cirkulerade. En lista handlade om att man vill få en utvecklingsstörd man vräkt för att man påstod att han glodde på deras barn. I själva verket snuskringde han – till mig, inte till några barn.)

Inte heller med hjälp av nån lista gick det att bli av med mig. Så jag är kvar och mina kassa luftrör blir sämre och sämre. Igår medicinerade jag. Idag fick jag fortsätta medicinera. Det är väldigt ångestladdat att ha svårt att andas. Det gör ont att andas dessutom. Och så hostar jag. 

Frågan är nu hur jag ska kommunicera detta till mina nya grannar, att jag faktiskt blir sjuk av deras matlagning och av att de röker cigarretter och vattenpipa. Mina nya grannar, till skillnad från de förra, kommer från en annan kultur. Jag har hejat på dem, men jag har ingen aning om de pratar svenska. Som ensam är det inte alltid så lätt att våga möta och kommunicera med flera…

Hur är det i DIN bostadsrättsförening? Vad har ni för regler kring rökning och grillning??? Och hur kommunicerar ni föreningens regler??? Skriv gärna några rader och berätta!


*under min balle = under min balkong

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om min balle*.


 

Igår var sista gången på många, många år som mamma och jag spelade på Lotto. Skälet till att vi slutar är att vi inte vill tvingas registrera vårt spelande. Det måste man nämligen göra från och med idag, den 1 juni. Men har man, som vi, spelat en kupong i veckan sen cirka 1990 finns ingen risk att man ”överdoserar” sitt spelande. Tycker jag, dårå. Men Storebror vill ju snart se allt du gör. Det finns till och med en motion från styrelsen i min bostadsrättsförening om kameraövervakning av våra soprum… Jisses!..

I stället för Lotto ska vi börja köpa en Trisslott i veckan. Och hoppas på storvinst. Men jag orkar inte vänta på den. Tänker ta min skatteåterbäring och lägga en del av den på en trall. Ja, inte en sång, alltså, utan en trätrall till min balle.

Det är Fästmön som har fått mig lite sugen på en balletrall**. När jag för ett par veckor sen rullade ut min skabbiga gröna ballematta*** såg jag att den är i så dåligt skick att nabbarna under nästan syns ovanpå. Onsnyggt och oskönt att gå på.

På förmiddagen idag surfade vi runt lite för att kolla priser. På IKEA hittade Anna en förnämlig uträkningshjälp (scrolla ner på sidan). Jag, som lider av dyskalkyli, jublade förstås och skrev in mina siffror.

Trallen Runnen

Trallen Runnen till min balle skulle kosta 894 pix. 


Till min balle behöver jag sex paket 
räknade den ut. Och totalkostnaden skulle bli 894 pix. Nu ska jag fundera på saken, men jag är väldigt sugen. Gissar nämligen att jag blir ganska strandsatt (!) hemmavid i sommar. Och då skulle jag ju kunna göra lite fint på ballen i alla fall.

Om jag nu kan sitta där. I kväll smackade grannarna under igång sina grillar igen precis nedanför min balle. Det var bara för mig att packa ihop, gå in och stänga fönster och dörrar åt baksidan till. Sen tog jag Bricanyl. Nu kan jag andas hjälpligt även om det gör ont. Kanske ska räkna på en inglasning också..? Eller nej… Jag får nog vänta tills mamma och jag vinner på Triss…


*min balle = min balkong

**balletrall = trätrall till balkongen
***ballematta = balkongmatta

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett undrande inlägg.

 

Nytt elskåp mätare

Rätt intetsägande elskåp. Eller mätare. Eller vad det nu är…

Igår var det ju hantverkare här och smällde upp en rätt stor, vit låda i min hall. Jag gissar att det är ett nytt elskåp, men eftersom informationen kring alltihop har varit ganska minimal sen mötet i höstas när vi röstade om införande av el- och vattenmätare, vet jag inte säkert. Jag har förstås kollat bostadsrättsföreningens webbplats. Där finns endast en tidsplan. Bland annat noterade jag att jag missade ett informationsmöte. Hur ska man veta att det är möte när det bara står på webbplatsen? Jag går liksom inte in där och kikar regelbundet, mest när jag ska söka kontaktuppgifter. (I det fallet är jag inte unik, det är ganska vanligt att företags, organisationers, verksamheters och föreningars webbplatsbesökare beter sig så.)

Dosa på väggen

Avlyssningsapparatur?

I kväll, just som jag skulle slå ner röven i bästefåtöljen, upptäcker jag ytterligare en liten grej: en dosa som sitter skitfult placerade i vardagsrummet. Men hallå! Inte för att hantverkare nödvändigtvis är inredare, men måste man sätta upp sånt i vardagsrummet, ganska högt upp på en vägg? Finns det inte diskretare ställen – som nere vid golvsocklarna eller så..? Sen kom jag på att den lilla dosan kanske inte är nån mätare av nåt slag utan i själva verket en avlyssningsapparatur! Styrelsen kanske vill höra hur snacket går i lägenheterna eller om man fiser hemmavid.

Nej, jag skämtar faktiskt, jag är inte alls drabbad av nån sorts förföljelsemani. Jag är bara nyfiken. Och jag hittar ingen information nånstans om vad saker och ting är. Dessutom undrar jag varför jag inte upptäckte den lilla dosan igår kväll. Var jag så fokuserad på Antikrundan, eller..?


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om utbytbara saker här i livet.


Har du tänkt på en sak?
Det här med utbytbart… Inte nog med att saker och ting nu för tiden mest är utbytbara i stället för repareringsbara. Människor är det också. Just det senare faktumet kom mig så nära i en arbetsrelaterad diskussion.

När du inte presterar 200 procent sju dar i veckan 24 timmar om dygnet riskerar du att bli utbytt. Förutom att du mycket starkt riskerar att gå in i väggen. Ibland funderar jag på hur det står till med oss. Alla krav som ter sig närmast orimliga på somliga, medan andra lever light på jobbet.

Det gör mig så ont om alla rädda och ängsliga och slutkörda. För de kan ju inte känna nån glädje, bara oro. Framtiden är svart, typ.

Lampa

Idag ingår kostnaden för el i min månadsavgift.

Men allt som är utbytbart är faktiskt inte dåligt. Senare i vår ska vi i min bostadsrättsförening få installerat mätare för förbrukning av el och varmvatten i varje lägenhet. Idag är varmvattnet gratis för oss i bostadsrättsföreningen. Kostnaden för el ingår i månadsavgiften. Tanken är att varje lägenhet ska få sänkt månadsavgift motsvarande vad som kan vara rimlig kostnad för el och varmvatten. Sen betalar var och en sina egna kostnader för el och vatten.

Dusch

Man kan bara fantisera om hur mycket vatten som går åt för tonåringar som tränar…

En del i föreningen är förstås sura över beslutet. Man kan ju bara fantisera om kostnaderna för tränande tonåringar som duschar minst en gång om dan och som ständigt är uppkopplade med olika apparater mot internet… Men det kommer snart en lag som säger att det ska vara på det här viset. Bara att finna sig i, med andra ord.

För egen del tror jag att vattenavgiften blir låg och elavgiften hög. Jag lever ju ensam två veckor i månaden och sen är Fästmön här ungefär lika länge varje månad. Det innebär att en eller två personer gör av med el och varmvatten här. Det kan ju inte rimligtvis bli lika höga kostnader som för en familj med två vuxna och fyra barn… Samtidigt har jag tvättmaskin i badrummet och den slukar el. Jag gillar att ha lampor tända om kvällen. Och vad gäller uppkoppling mot internet är jag ständigt det – via flera olika apparater.

Men utbytet av vatten- och elbetalningssystem här känns rätt OK för min del. Vidare är det fortfarande så att bostadsrättsföreningens styrelse sköter upphandling av leverantörer till bästa pris. Det är skönt för oss medlemmar att slippa tänka på sånt, tycker jag. Jag hör så ofta privatpersoner klaga över hur svårt det är på flera sätt. Och nog har jag fortfarande i färskt minne hur näst intill omöjligt det var att skriva över elavtalet från min avlidne far på mamma som ju skulle fortsätta bo i huset ett tag till just då… Nej, en del elleverantörer verkar lika stelbent byråkratiska som vissa myndigheter, verk och organisationer.

Hur är det där DU bor??? Betalar DU el och varmvatten separat eller ingår det i din hyra eller månadsavgift??? Och vem sköter upphandlingen av dina leverantörer av el och vatten – du själv eller nån annan???


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »