”Like a bridge over troubled (?) water…”

Ett inlägg om en bro.

Den här bron är verkligen min favoritbro. Bara så du vet. I oktober invigs den. Måste nog åka hit och åka på den då.

”Like a bridge over troubled water, I will carry you…”

Livet är kort. Bär din älskades bördor såsom hon bär dina.

Read Full Post »

Att få kraft…

Ett inlägg om att få kraft och energi av samvaro med goda vänner, bland annat.

Igår eftermiddag åkte jag iväg på en inbokad intervju för Uppsalanyheter.se. Det blev ett möte som gav mig mycket kraft och energi genom allt jag såg omkring mig intervjusituationen. Men också genom orden. Orden, som jag alltid är så rädd att tappa. Det är inte så att jag är rädd för tystnaden. Det är förlusten av ord jag är rädd för.

På kvällen träffade Fästmön och jag K och M och gick för att äta en bit mat och dricka vin. Jag passade på att fota Vaksalaskolan, som jag tycker är en av Uppsalas vackraste byggnader. Och vars upphovs man heter Gunnar Leche – tio poäng till mig!

En av Uppsalas vackraste byggnader, enligt min mening. 

Vi gick till Soul Food, där vi har varit en gång tidigare i den här konstellationen. Soul Food är en liten kvarterskrog med uteservering på sommaren. Eftersom det blåste ganska bra igår satt vi inomhus. Inredningen går i amerikansk stil – det är ju ett amerikanskt kök som bjuds.

Manhattan på ljuslyktorna, som kostade 59 kronor, kunde K konstatera.

Jag valde kycklingspett. Till det fick jag också ett spett med grillade grönsaker. Pommes och chilibéarnaise var andra tillbehör. Vinet var ett cabernet sauvignon, ganska lättdrucket, inget höjdarvin, men ett helt OK vin.

Det är gott att Anna finns vid min sida nu när det är tuffa tider igen. I kombination med K och M blev detta riktigt bra för humöret och jag kände ur-kraften – tjurkraften? – stiga i mig igen.

Ur- eller tjurkraft?

När solen började sjunka bakom tinnarna och tornen i vår stad strosade vi mot busshållplats respektive fotbollsmatch.

Solen sjönk i staden.

Det finns mycket i livet att vara tacksam för, kunde jag konstatera. En sak var att bussen stannade den här gången och inte bara åkte förbi oss som sist. En annan sak är att jag förra gången gick och bar på en klumpenduns som jag nu är befriad ifrån.

Nu är bördorna emellertid andra. Jag vet inte om jag har hanterat det hela rätt, men jag har som sagt gjort det på mitt sätt. Mejlet jag skickade för över 24 timmar sen har fortfarande inte besvarats. Så viktig var jag – not!

Ett annat liv i en annan tid?

Allt river upp gamla sår som ändå var ganska nyläkta. Sår som handlar om ett annat liv i en annan tid. Jag trodde att jag skulle vara bättre rustad den här gången. Och baske mig om jag inte är det! Gårdagskvällens samvaro och intryck gav mig mycket kraft, det är i alla fall en sak som är säker! Det är jag ytterligare tacksam för.

Idag är det måndag. Det är konstigt att vara hemma. Jag har semester, hoppas jag. Jag har ägnat förmiddagen åt att skriva en artikel. Anna har ringt ett viktigt samtal. På dagordningen idag står enbart att gå och handla och hämta ut medicin så att mitt invärtes bråck hålls i schack. Nånting till mamma måste inhandlas, hon fyller ju år nästa månad.

Tokerian är jag fortfarande förbannad på. Lagom till midsommarafton höjde de priserna på svenska jordgubbar från 35 kronor litern till 65. DET var riktigt jävla dåligt, tycker jag! Det är ju inte nån brist på jordgubbar, precis. Och det var samma sorts jordgubbar, från samma ställe som dan innan. Men eftersom Tokerian är min närmaste matvaruaffär kan jag inte göra slut med den.

Göra slut, förresten… Det gjorde jag med lokalblaskan i mars. Ändå envisas deras prenumerationsförsäljare med att ringa hit en gång i månaden och tjata. TROTS att de varje gång lovar att försöka (?!) ta bort mitt namn och telefonnummer från deras jävla listor. Vad är det som är så svårt att fatta/utföra??? 

Så idag delar jag ut en svart bak som Tokerian och Upsala Nya Tidning får dela på – en rejäl skinka vardera. Tokerian för den hutlösa prishöjningen av jordgubbar på midsommarafton, Upsala Nya Tidning för att man inte kan släppa taget om före detta prenumeranter, uppenbarligen. (Det finns många skäl till att jag gjorde slut och dessa påringningar gör ju inte precis att jag vill ”lappa ihop” nåt igen…)

Tokerian och lokalblaskan får dela på en svart bak idag.

Livet är kort. Och jag är arg. Jävligt arg. TACK för kraften!

Read Full Post »

Den Svarta Boken: Fårost- och tomatsåslasagne

Nu ska jag öppna Tofflans Svarta bok för dig…

Nu öppnar jag!

Det här är en bok jag började skriva 1999. Jag skulle gärna lägga ut hela förordet till boken här, men då blir somliga så arga, så arga. Och jag har lovat mig själv – jag faller inte för påtryckningar och hot – att inte ge dessa energitjuvar och elakingar nån mer plats i den här bloggen. Därför får du bara en del av förordet – och jag nästan HÖR hur ditt ögonbryn åker upp…

[…] Tanken med den här boken är att sudda bort ordet ”bördor” vad gäller matlagning. Här har jag samlat, i stor oordning, ett antal enkla och ganska billiga recept. En del rätter har jag komponerat själv, andra har jag fått […] Och jag har provat att laga alla rätterna själv! […]

Det trodde du inte, eller hur?! Men nu öppnar vi den! Det recept jag bjuder på den här veckan är dedicerat till Lisa Gräns, en av dessa ödmjuka läsare som inte kommenterar så ofta, men som ibland mejlar och som jag faktiskt har träffat IRL också!

En originalsida i Svarta Boken.

Var lugn! Jag kan nästan inte själv läsa kråkfötterna, men nedan kommer receptet. Det är för övrigt helt fritt från hästkött, ja faktiskt helt fritt från kött överhuvudtagt…

Fårost- och tomatsåslasagne
(fyra portioner)

Vad behövs?
2 gula lökar

2 – 3 klyftor vitlök

2 burkar krossade tomater

2 buljongtärningar

200 gram fårost

salt

svartpeppar

piri piri eller stark paprikakrydda

2 Kelda ostsås till pasta (Ja jag är lat! Ostsås som man gör själv har för övrigt en tendens att bränna fast i kastrullen. På det här sättet slipper du försöka få ren en brändost-kastrull…)

12 lasagneplattor

riven, lagrad ost

matfett

Redskap:
Kniv

skärbräda

konservöppnare

vitlökspress

rivjärn

slev

ugnsfast form

kastrull, 2 – 3-liters

Börja med att sätta ugnen på 225 grader. Gallret ska vara längst ner i ugnen. Skala och hacka löken. Skala vitlöken. Smält lite matfett i en stor kastrull. Fräs löken tillsammans med pressad vitlök. Peppra. Krydda med lite piri piri eller stark paprikakrydda. Häll i tomaterna. Smula i buljongtärningarna. Koka i cirka fem minuter. Rör om då och då.

Smula i fårosten. Salta och peppra. Det behövs inte så mycket salt eftersom osten och buljongen är salta!

Smörj en ugnsfast form. Häll i tomatsås, ostsås och lasagneplattor i några lager. Sluta med tomatsås. Strö över riven ost.

Grädda nederst i ugnen i cirka 30 minuter.

Min kommentar: Mums! Servera med sallad, gärna med oliver!

Livet är kort. Ibland förvånar jag till och med mig själv.

Read Full Post »

Söndagsro

Söndag. Vi sov ganska länge. Skönt! Men sen blir man orolig i kroppen. När vi hade gått och lagt oss i natt sa jag till Fästmön att jag kunde känna allt brus från hennes tankar – det gick som en direktledning till mina öron. Vi har var och en saker att fundera på och grubbla över. Den som sa att livet enbart var solsken och den som glider igenom det på ett bananskal kan inte vara annat än fel ute! Ibland blir bördorna nästan övermäktiga. Att vädja till omvärlden om förståelse, kanske till och med hjälp eller diskretion känns verkningslöst ibland. Livet är en Sisyfos-tillvaro just nu och all småsten som läggs på gör att bördan ökar dag för dag. Vi är emellertid två och vi delar varandras bördor mentalt. Det löser inga problem, men det lättar att få känna sig älskad och att älskas.

Icke-tack för alla stenar som läggs på bördan.

                                                                                                                                                          Vi försöker skapa söndagsro, men barnen är oroliga och Elias har spring i benen. Vi får se hur många av dem vi får med oss ut på en söndagspromenad. Det var så gott att vara ute och gå igår, trots den kalla vinden! Jag riktigt kände hur livsandarna fick sig en rejäl omruskning!

I kväll ska barnen vara kvar, för det är ju fredag som är ”bytesdag” numera. Den här veckan passar det perfekt, framför allt för att deras mamma fyller är i morgon. Jag har fixat beställt en tårta som ska hämtas i morgon eftermiddag, men Anna ska nog baka en kaka eller två idag. Förhoppningsvis med hjälp från nån av de tre äldsta ätteläggen. Att de kan baka har vi ju mestadels bara HÖRT talas om, nu är det upp-till-bevis-läge! 😛

Anna själv är inte bara mamma, bagerska och födelsedagsbarn (i morgon, dårå, vad gäller det sista). Just nu agerar hon rörmokare. Mindre najs, men sånt som måste göras när tre i familjen har långt hår. Jag behöver väl inte gå ner på detaljnivå..?

Nu ska jag leta fram jeansen och sen blir det en tur i söndagssolen!

Read Full Post »