En solig dag vid vatten

Ett inlägg om en varm julidag.

Idag vaknade vi till vackert och varmt väder här i Uppsala. Fästmön och jag hördes av på förmiddagen och bestämde oss för en utflykt till Storvad. Och nej, Storvad och Varamon har ingenting gemensamt, men vid Storvad finns det i alla fall vatten och man kan bada. Ingen Varamosand där heller utan gräs.

Innan vi stack iväg hann jag köra en maskin tvätt samt fila lite på min LinkedIn-profil. Jag har lagt in jobberfarenheter, utbildningar, nyckelord och skapat hela 13 kontakter. Dessutom har jag fått en rekommendation! Men jag är nybörjare, så jag kanske gör lite fel i början. Samtidigt visade det sig att en av dem jag bad om en rekommendation, som själv har flera hundra, inte visste hur man gör…

Åkte och hämtade Anna och Elias i Himlen efter ett misslyckat försök att inhandla Tokerians goda kanelbullar. Det var katastrof – bullarna var slut! I stället fick det bli en påse Pågens kanelgifflar. De är också goda, men små.

I Storvad var vi inte ensamma. Två tredjedelar av oss ville ha skugga, en tredjedel sol. Först hamnade vi i skuggan. Då frös vi. Sen flyttade vi oss till solen. Då blev det för varmt. Aldrig är man nöjd! Det var inte lätt att hitta bra platser eftersom där var tämligen packat med folk. Dessutom kom några män och skulle asfaltera en gångbana ner till badplatsen för rullstolar! De kunde ju liksom ha valt en bättre dag!.. Deras tre lastbilar fick knappt plats på parkeringen där det var fullt av bilar… Och sen kan jag tycka att asfaltering för rullstolsburna borde väl för 17 ha varit klar INNAN det blev badväder.

Till sist flyttade sig lastbilarna och asfalteringsmaskinen, så vi kunde åka hem. Och det var skönt, för vi mötte några som jag inte alltid kan undvika, men gärna vill.

Det har mulnat på lite nu och det blåser. Jag har tagit fram en bytta italiensk pastasås och spaghetti till middag. Det blir ingen stor portion, men jag får fylla på med jordgubbar och mjölk. Lite senare blir det förstås Morden i Midsomer, som i afton inte börjar förrän klockan 22. Detta tack vare att det ska visas nåt extra lång Ylsång på Skånska. Hemskt! Tur att det finns böcker… För tack vare detta utgår visst Bates Motel i afton. Suck…

Om det blir lite sämre väder i morgon letar vi oss eventuellt in till stan och Svartbäcksgatan 21, för att kika på Kitty Lindstens konst på Galleri Uppsala 1810.

Här kan du titta på några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort. Just i denna stund är det rätt gott.

Read Full Post »

Sportfånar och andra tokar (fast ibland är det tur att det finns sport…)

Jag har ALDRIG varit nån sportfåne – inte av nåt slag. Varken en sån som utövar nån sorts sport eller som tittar på nån sport på TV. Nej fyyyy, jag minns alla tråkiga helgeftermiddagar och kvällar när jag var barn och de vuxna jag umgicks mest med – mamma, pappa och morfar – satt klistrade framför TV:n för att det var tennis, ishockey, fotboll eller nåt annat liknande.

Som du kanske förstår var jag också urkass på gympan i skolan. Jag tyckte att bollspel var rätt OK och jag VAR nog hyfsat bra på vissa spel – men mest för att det var så roligt att reta dem som verkligen var fanatiska. I en parallellklass till min på gymnasiet fanns det en tjej som hette Anita och hon var en sån sportfåne. Det var extra kul då att ”hugga” henne lite hårdare än nån annan med innebandyklubban eller tackla henne lite tuffare på handbollen. Hon hade nämligen otur att tvingas ha gympa med mig under tre år. Det gillade hon INTE. Jag gillade INTE basket för där var det svårt att tjuvnypas – jag blev foulad tämligen omgående…

I kväll var det både fotboll och friidrott på TV. Även i närområdet finns sportfånar – och det hördes. Och då är inte ens Sverige MED i fotbolls… eh, EM? VM? Ja, det tävlingen där det är final i morgon.

Men i kväll insåg jag också att det var en fördel med att det var sport på TV, för mamma ville självklart titta. Och då kunde jag göra nåt som jag tyckte var betydligt roligare: läsa en bra bok, äta godis (men först sen solen gått ner) och ringa till Den Mest Älskade!

Sport? Nej tack! Jag föredrar en rejäl godispåse och en bok!

                                                                                                                                                      Fast boken jag läser just nu är definitivt inget litterärt mästerverk, godiset var kletigt och när jag pratade med Anna hördes… SPORT! Dock inte från TV utan från ett gäng östeuropéer som spelade badminton i hettan på Annas innergård! Galningar, sägar jag! Men här har också funnits två gäng som har spelat tennis på tennisbanan under dan. Hur pallar de???

Det jag har insett är att sportfånar utövar sina laster oavsett väder och vind. En normal människa kanske inte skulle ge sig ut på värsta löpturen när termometern visar mellan 30 och 35 grader, men se det gör sportfånen!

Nåt jag ofta har undrat över varför just den allra, allra smalaste tjejen måste ut och spatsera när den allra, allra fetaste Tofflan gör det? Det är INTE roligt att möta denna vältränade sak och känna sig som ett fetto… Och då ska du veta att jag äter inte SÅ mycket godis som jag skulle kunna! I kväll blev det faktiskt bara några bitar – ögat ville nog ha mer än munnen.

Det är alltså INTE sant det Elias har sagt till sin pappa att

Tofflan, hon köper en Marabou Polka VARJE DAG.

Neeej, varannan, men inte varje! Äh, skämt åsido, periodvis blir det lite mycket godis, främst choklad, men däremellan betydligt mindre.

EN sak är emellertid sann – och det säger Elias ofta – det är att

Tofflan, hon GILLAR INTE sport!

Och så brukar han retas genom att rabbla alla kanalers sportevenemang den aktuella dan… Hmmm… Tror pojken att han ska få nån födelsedagspresent när han fyller åtta om ett par veckor..? 😉

Read Full Post »