Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Bokmässan i Göteborg’

Ett litterärt inlägg.


 

Jag är Zlatan Ibrahimovic

Inte ett citat i den här boken är äkta.

På onsdagen blev det ett himla hallå plötsligt kring boken om Zlatan. Du kanske har hört talas om den, till och med läst boken? Dess korrekta titel är Jag är Zlatan Ibrahimovic. Min historia och den som har skrivit boken är David Lagercrantz. Tycker du att det låter konstigt? Jag menar konstigt att en bok som heter Jag är… inte är skriven av jaget? Ärligt talat gör jag det också, men det är faktiskt ganska vanligt att kända personer tar så kallade spökskrivare till hjälp när de ska skriva om sina liv. Zlatan har dessutom med all säkerhet råd att anlita nån annan för jobbet att skriva sin historia.

Men den här boken kom ju ut för ett tag sen, redan 2011. Varför allt rabalder igår? Jo, David Lagercrantz föreläste på årets Hay Festival i Wales (en sorts bokmässa) och berättade då bland annat att han inte har några äkta citat av Zlatan Ibrahimovic i boken. I The Telegraph säger David Lagercrantz att han satt med Zlatan Ibrahimovic i 100 timmar för att kunna skriva boken. David Lagercrantz anser däremot inte att han har ljugit trots att han ville skapa en illusion av Zlatan Ibrahimovic.

En lek med ord och sanningar, i mina ögon. Trovärdigheten sjunker ner till noll. Fast det gör inte så mycket i det här fallet, för en bok om sport och idrott skulle jag inte läsa eftersom ämnet inte intresserar mig. MEN… mer bekymmersamt är det att David Lagercrantz har fått uppdraget att skriva den fjärde boken i Stieg Larssons Millennium-serie. Manus är visst redan klart och utgivning planeras till augusti. Det vete 17 om jag är så intresserad av att läsa den nu.

I skymningen sjunger koltrasten

Sist sjöng koltrasten i skymningen, nästa gång skriver Linda Olsson om mord på bibliotek.

En riktig författare och en braskrivare däremot är Linda Olsson, som jag upptäckte genom mamma. Hon debuterade för nio år sen med boken Nu vill jag sjunga dig milda sånger. Sen dess har hon skrivit flera bra böcker, nu senast I skymningen sjunger koltrasten. Den här gången skriver Linda Olsson en thriller tillsammans med Thomas Sainsbury som pseudonymen Adam Sarafis. Boken skrivs i Nya Zealand, där Linda Olsson bor, och är tänkt att bli första delen i en trilogi. Det är även i  Nya Zealand som handlingen i boken utspelar sig, en handling som inleds med en död ung man på ett bibliotek. Boken kommer på svenska i augusti och Adam Safaris, det vill säga Linda Olsson och Thomas Sainsbury, kommer till bokmässan i Göteborg. Boken kommer också upp på min att läsa-lista!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Babel i veckan som gick – naturligtvis från bokmässan i Göteborg. GAH! Till och med Babel är där! Vad gör jag här? Tittar på en inspelad version av torsdagens program…

Temat för bokmässan är Afrika, men även den svenska författareliten är där. Men först ut intervjuades författaren Ondjaki från Angola. Ondjaki tyckte att det kändes märkligt att ha en kontinent som tema för mässan och inte ett land. Men nu är han på mässan i vart fall…

Programmet fortsatte sedan med ”en grundkurs i afrikansk litteratur”. En miljard invånare och 2 000 språk i över 50 länder… Det är Afrika. Den moderna afrikanska litterturen skrivs emellertid på kolonialspråken engelska och franska och så arabiska, förstås. Fyra nobelpristagare har kontinenten. Den äldre litteraturen är skriven på inhemska språk, kanske swahili, men icke att förglömma är den muntliga berättarkulturen i Afrika!


Afrika och hur det var koloniserat.

                                                                                                                                                 Första gänget att intervjuas var författarna Kopano Matlwa från Sydafrika, Henning Mankell, bosatt i Mocambique och Binyavanga Wainaina från Kenya. Den senare har bland annat skrivit en satir om hur man skriver en afrikansk bestseller. Tyvärr var det inledningsvis tekniska problem med hans mikrofon, men jag uppfattade honom som väldigt rolig och ironisk! Henning Mankell satt och svamlade på svengelska, riktigt pinsamt.

Nästa reportage var en testund med skotten Alexander McCall Smith, som skrivit flera böcker om den kvinnliga sydafrikanska detektiven Mma Ramotswe. Böckerna har också filmats. Tyvärr är Damernas detektivbyrå en serie böcker som inte tilltalar mig så mycket på grund av att de är alltför humoristiska. Och jag är en tråkig och konservativ deckarläsare.

Så blev det lite svenskt. Unni Drougge har skrivit en roman om ett mord på en Jan Guillou, ett mord som inträffar på… bokmässan! Boken heter Bluffen och är en satir om bokvärlden. Man undrar och väntar med spänning på en motreaktion!..


Ett mord på bokmässan!

                                                                                                                                     Nuruddin Farah från Somalia var nästa afrikanske författare att bli intervjuad. Hans íntryck av mässan var

too many people, too many books… A cattle market of humans and books.

Ord och inga visor! Nuruddins första bok, Adams revben, skrev han som 23-åring. Boken handlar om en flicka som rymmer från ett arrangerat äktenskap till stan. Den har säkert spelat stor roll för det faktum att han kallats feminist. Hans nästa bok, som blev stulen med hans dator, heter Crossbones och kommer ut först nästa år på grund av stölden. Den nya boken handlar om pirater.

Sofi Oksanen, belönad med Nordiska rådets litteraturpris för boken Utrensning, var nästa författare att intervjuas. En kontroversiell person – hon fick sparken från sitt bokförlag och skyggar inte för att skriva om kontroversiella ämnen. Själv har jag bara läst Baby Jane och det mest kontroversiella med den är att den handlar om lesbiska som mår dåligt.

Litteraturen som gömställe var nästa punkt i programmet. Detta att skriva under pseudonym. Bland annat blev det en pratstund med författaren Kristoffer Leandoer kring hans nya bok Mask.


Litteraturen är ett gömställe med alla pseudonymer, menar författaren till Mask.

                                                                                                                                                                Så var det dags för afrikanska författare igen. Alain Mabanckou har skrivit böckerna Slut på kritan och Ett piggsvins memoarer. Sefi Atta vars bok Allt gott ska komma dig till del nyligen blivit översatt till svenska och fått ett stort afrikanskt litteraturpris. Pinsamt nog tappade programledaren tråden och började leta ord på svenska, men den kloka Sefi Atta hittade orden han sökte – på engelska. Sefi Atta skriver realistiska böcker, medan Alain Mabanckous senaste bok är en fabel. 

Dawit Isaak, den fängslade eritreanen, har fått sitt versepos Hopp översatt. Nu kommer hela boken ut på svenska. Frågan är om Dawit Isaak nånsin själv kommer ut. Nu har han suttit fängslad i nio år…

Poeten Shailja Patel avslutade programmet med en tänkvärd dikt om språket som förskönar – eller förminskar.

Tack och lov slapp vi Bob Hansson, men nästa gång är han tillbaka igen, tyvärr. Vidare bjuds då på litterärt tupperwareparty…

Read Full Post »

Underbar morgon! Solen skiner, vi var skittrötta båda två och WordPress ligger nere för publicering. Sitter och hamrar ur mig nattens och morgonens tankar i Word, det är inte alls lika… kul… spännande. För på nåt sätt är det spännande att blogga, det ger en ju ganska mycket makt att välja ord som kan läsas av alla i hela världen som har tillgång till dator och internetuppkoppling…

Kanske jag hinner göra nåt annat då, denna morgon, i stället för att blogga… Jag har hittills skjutsat Fästmö till jobbet, vattnat krukväxter och bäddat. Det är en bra start! Att jag ens skriver om krukväxter beror på att jag har så många att det tar en god stund att vattna dem alla! Anna jobbar ett förhatligt dubbelpass idag och är ledig mellan 13 och 16. Ända till klockan 20 ska hon jobba och då skjutsar jag hem henne  för hemma i Himlen i Förorten väntar barnen. Det blir i princip att natta Lilleman och sen kanske få en stund med tjejerna. Vi får hoppas att Slaktar–Pojken har röjt ordentligt efter sin ensamvecka så Anna inte behöver dammsuga det första hon gör. Skönt för henne att vara ledig i morgon!

Jag åker tillbaka hem i kväll, för jag ska förbereda mig för morgondagens Viktiga Möte. Har fortfarande hakat upp mig på kläder och skor, men nåt ska jag väl hitta. Jag är ju rätt ointresserad av mode, fast det klart att jag vill se OK ut vid ett sånt här tillfälle! Samtidigt vill jag inte klä upp mig så att jag blir nån helt annan än den jag är. Suck… jag säger som Frida

Kläder har aldrig varit min grej!..

Ordet kläder brukar hon byta ut mot vad som helst som hon är totalt ointresserad av. Ganska praktiskt sätt att slippa ta tag i sånt som är besvärligt eller tråkigt. Det är nästan så att jag tar efter i detta fall…

I morse när jag kom hem såg jag doktor Mengele i ögonvrån. Han har en sån otäck blick – kanske för att han råkade vila den på mig, som han hatar – men ändå. Jag skulle vara livrädd för honom om jag inte var vuxen. Fast jag är lite rädd ändå. Doktorinnan Mengele beter sig bara mer och mer underligt och man undrar om Herr Doktor har börjat experimentera på henne i stället för på… Hmmm…. Har det inte försvunnit lite väl många BARN i området på sistone..?

Så, nu är WordPress uppe igen. Skönt! Jag tänkte nämligen glo på Babel från i torsdags om en stund och avge en rapport. Tyvärr är väl även Babel – som allting annat just nu – fokuserat på den där tillställningen i Göteborg där ”ALLA” är utom jag… Morr… Fast med ”ALLA” menar jag förstås alla kulturmuppar och nån sån är jag väl kanske inte att kategoriseras som..?

I vart fall inleder jag med java och lokalblaskan innan jag flyttar över till vardagsrummet, favoritfåtöljen, DVD:n och leksakslådan!

PS Nej, plockgodis och min mage är ingen lyckad kombination. Rapport från Babel lär dröja…

Read Full Post »

Idag är det så tyst! Det är lördag och jag tror att hela huset sover. Så bra då att jag knattrar på tangentbordet alldeles ovanför nåns sovrum. Det är säkert nån som klagar på det, men det skiter jag i. Klockan är efter sju och då får man vara vaken, enligt  föreningens regler. Eller nåt ditåt.

Fästmön såg urtrött ut i morse och det var inte roligt att kliva ur sängen till denna dimhöljda morgon. Det har antagligen regnat i natt, för så mycket väta kan inte beror på dimma eller dis. Anna jobbar hela dan och det hade varit mysigt att få lördagskvällen för oss själva, men nu har jag ju lovat att ställa upp som Taxi Tofflan vid 21-tiden. Ångrar mig halvt om halvt, men nu har jag lovat, så det är bara att ställa upp. Anna och jag hinner i vart fall äta lite god mat innan jag åker.

Igår kväll upptäckte Anna att hon hade glömt kvar sina brillor på jobbet. Detta fick till följd att hon inte kunde sitta vid datorn och hon kunde inte heller läsa. Så vi blev tvungna att sätta på TV:n och glo på nåt. Det blev först en amerikansk polisserie, sen en brittisk – bara det att den senare hade vi sett nån gång för länge sen. Nåja, det var ett bra svepskäl att glo på TV för att få fredagsmysa med chilibågar och Marabou mjölkchoklad – var sin 200 gramskaka!.. (De är inte slut, dock!)

 + 
Fredagsmystillbehör.

                                                                                                                                                     Dessutom blev det faktiskt var sin starköl till bågarna – den första alkohol jag har druckit på fem veckor. Kroppen har mått bra av att vara utan både snacks och alkohol, men nu när jag mår bättre och nästan aldrig mår illa längre är det lätt att falla tillbaka i gamla vanor. Så gårdagskvällen var en engångsföreteelse. Eller, jag tänker tillåta mig att kanske snaska en kväll i veckan. Kan emellertid meddela att magen inte riktigt gillar gårdagskvällens intag, men å andra sidan är den Off igen, så kanske att detta sätter den i läge On.

Nu ska jag hälla upp mugg nummer två med java och parkera mig i kökssoffan med lokalblaskan. Jag hoppas jag slipper fler rapporter från bokmässan i Göteborg. Inte för att den är ointressant utan för att jag är sur för att jag själv inte kan vara där – som vanligt. GAH! Därpå blir det dusch och hårtvätt och så måste jag ju kolla tid och plats för planeringsdagen idag. Men nu ska jag njuta av denna tysta, dimhöljda morgon en stund först…

Read Full Post »

Vilken är Sveriges viktigaste romanfigur? Finns det liv i yttre rymden? Och vad händer efter döden? Gårdagskvällens Babel  på SvT2 ställde frågorna. Men hittade man svaren i programmet???

Bob Hansson tramsade på i vanliga spår genom hela programmet. Lite mer seriöst blev programmet med reportaget om danske författaren Peter Hoeg, mest känd för romanen Fröken Smillas känsla för snö (1992). Efter succén – inte bara boken, det blev film också av den! – gömde han sig under tio år. Han senaste roman, Elefantskötarnas barn, lyfter också fram barn som hjältar. Rafflande humor och spänning, men väldigt lite blod innehåller den nya boken, enligt programledaren Daniel Sjölin.


En bok med ganska lite blod i.

                                                                                                                                                         Första gäst i studion var Lars Gustafsson – Sveriges mest belästa person, enligt Babelredaktionen. Han drog ner ett antal skrattsalvor genom att dissa sommarpratarprogrammen och människorna i dessa som påstår sig vara så intressanta. Poesi, science fiction och bloggande – det är några av Lars Gustafssons genrer. Och så är han pensionerad professor i filosofi, vilket gör att han måste hålla små föreläsningar på bussen – annars blir han på dåligt humör. Lars Gustafsson är aktuell med tre böcker i höst: Samlade dikter, Tennisspelarna och Om begagnandet av elden. Den senaste är nyskriven av författaren, som skriver för att livet då blir mindre tråkigt… Lars Gustafsson är fantastiskt rolig! Han betraktar sig själv med distans, han driver med sig själv och han är inte rädd att säga vad han tycker. För övrigt gav han ett kort och koncist svar på frågan om meningen med livet:

Livet har ingen mening, du måste själv skapa den.


Lars Gustafsson skriver för att livet då blir mindre tråkigt.

Nästa reportage behandlade Erica Jong, vars 1970-talsroman Rädd att flyga kommer ut i nyutgåva. Dessutom levererar Erica Jong sina memoarer, Förföra demonen. Rädd att flyga inledde en trilogi om Isadora Wing. Böckerna handlade om kvinnors sexualitet – och framför allt kvinnliga sexuella fantasier. Naturligtvis blev Rädd att flyga en kultbok! Erica Jong konstaterar i intervjun om sexualitet och åldrande:

Men är rädda att förlora sina penisar, kvinnor är rädda att förlora sina utseenden.


En av höstens många memoarer, denna av Erica Jong.

                                                                                                                                                               Så var det dags för studiobesök igen! Maria Sveland, aktuell med boken Att springa och Mian Lodalen, lika aktuell med boken Tiger.  Maria Sveland inledde med att nämna sin bok Bitterfittan ett antal gånger samt begreppet Det Knapplösa Knullet. Annars behandlade diskussion mest feminism, feministiska biblar och politik.

 +
Sveland och Lodalens senaste!

                                                                                                                                                        Veckans boktips blev:
Lars Gustafsson: Världen som vilja och föreställning av Arthur Schopenhauer
Maria Sveland: Våtmarker av Charlotte Roche
Mian Lodalen: Kärlek i Europa av Birgitta Stenberg

Nästa veckas Babel sänds från Bokmässan i Göteborg!

Read Full Post »