Posted in Böcker, Personligt, Vänner, tagged Adam Dalgliesh, avslöjas, barnamördande barn, bekännelse, bokkasse, deckare, Den skyldige, det förflutna, Dorset, fakta, författare, ihoprafsat slut, journalist, kassettband, litteratur, mars, mördare, missprydande ärr, misstanke, mord, motiv, omdöme, omodernt, operation, Patienten, PD James, poet, polis, privatklinik, självmord, spännande jakt, strypt on 30 april 2016|
Ett inlägg om en bok.
Än finns det gott om böcker från de två stora bokkassarna som vännen Agneta bar över i mars förra året. Nu har jag grävt lite i dem. Den senaste lästa boken, vars pärmar jag slog ihop i Metropolen Byhålan, är PD James Patienten. Boken är inte författarens allra sista, men är en av de sista hon skrev med polisen och poeten Adam Dalgliesh i centrum. Tack, Agneta!
Den här gången kallas Dalgliesh och hans medarbetare till en privatklinik i Dorset. En känd grävande journalist från London var inskriven som patient där för att bli av med ett missprydande ärr. Men morgonen efter operationen hittas hon strypt i sin säng. Dalgliesh och kollegorna börjar gräva i journalistens förflutna för att försöka hitta den skyldige. Det visar sig att det finns både en och två och flera möjliga. Bland annat hittar poliserna en koppling till en ung författares självmord, men också till ett barnamördande barn… Självklart inträffar ytterligare ett mord.
Det är en riktigt spännande jakt där läsaren flyttas mellan olika tänkbara mördare och motiv. Slutet känns lite ihoprafsat och jag har nog mina misstankar om den skyldige – utan att ha alla fakta förrän efter avslöjandet. Lite omodernt känns det emellertid med en bekännelse på ett kassettband. Men, men, det samlade Toffelomdömet blir ändå högt.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Personligt, Vänner, tagged överraskning, bedragen, biograf, bokkasse, deckare, författare, fläta ihop trådar, Gälla för död, gemensam nämnare, kommissarie Wexford, kvinnohistorier, läsare, litteratur, liv och leverne, lura, lysande, mördad, mördare, misstänkt, omdöme, omkomma i en tågolycka, porträtt, psykologisk thriller, Ruth Rendell, skyddsomslag, sol-och-vårare, tack, väldigt spännande on 26 april 2016|
4 Comments »
Ett inlägg om en bok.
En överraskning blev Ruth Rendells bok Gälla för död som var en av böckerna i vännen Agnetas bokkassar. TACK! Boken hade ingen skyddsomslag och jag trodde att även denna var en Wexford-deckare. Så var inte fallet – boken är en av författarens psykologiska thrillrar. Och, som sagt, den blev en riktig överraskning – i positiv bemärkelse!
Flera olika kvinnor och deras liv och leverne beskrivs. Ganska snart kommer läsaren till insikt om att de har en gemensam nämnare, en man. Jeff, Jock, Jerry och allt vad han kallar sig, är en sol-och-vårare. När han har lurat kvinnorna färdigt får han en och annan av dem att tro att han omkommit i en tågolycka. Men så hittas han död på en biograf – och han är mördad. Hans kvinnohistorier rullas upp och de misstänkta är inte direkt få…
Den här boken är riktigt bra! Jag fångas av de olika historierna och författaren gör ett mycket bra jobb när hon flätar ihop trådarna. Framför allt är porträtten av de bedragna kvinnorna lysande. Läsaren vet förstås vem mördaren är. Trots detta är boken väldigt spännande.
Toffelomdömet blir det högsta.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, TV, tagged affär, alkohol, allt som var kvar, att läsa-högar, avokado, äta sent, bil, bild, billigt, blandade känslor, blomsterarrangemang, bokkasse, borttappad, Brasse Brännström, bröllopstårtan, brudvalsen, chardonnay, dags för avfärd, dansa vals, död, döden, Dödsbud, disk, diska, eftermiddagskaka, en trappa upp, enklaste dansen, Eva Remaeus, fattas, för tidigt, förändrade perspektiv, flamsa, foto, frukost, fundera över, gå bort, gå till sängs, göra, gerbera, glädje, grönsaker, hjärtklappning, hungrig, ingen skillnad, italienskt, kläder, koka ägg, kyl, kyssar, läsa, litteratur, lyssna, Magnus Härenstam, mardröm, mat, matkassar, middag, misstänka starkt, morgonsida, oåterkallelig, parkeringshus, plånbok, prinsbröllop, räkor, rulltrappa, ryckas bort, saga, skål, skön, skiva, slapp, smärta, soprum, sorg, springa, storhandla, stress, Sveriges Television, tal, tappa, Tavernello Collezione Trebbiano Chardonnay, tänka på, tolka, trappor, tråkig, tröst, tröstebukett, tryck över bröstet, uppdelning, uppstressad on 14 juni 2015|
4 Comments »
Ett inlägg i vilket finns såväl glädje som sorg och ett stort mått stress.
Det blev en riktigt skön och slapp kväll igår. Maten lagade sig själv, nästan – räkor med tillbehör. Det var bara att koka ägg, skiva desamma samt en avocado och sen ställa fram detta och det övriga. Vi åt ganska sent och i alla fall jag var rejält hungrig. Det var länge sen frukost och eftermiddagskakan. I kylen låg sen länge ett italienskt billigt chardonnayvin som passade alldeles utmärkt till räkorna! Och som alltid när vi har ätit räkor är uppdelningen den att jag går ut med skalen till soprummet och Fästmön diskar.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Efter maten hängde vi med på prinsbröllopets middag via Sveriges Television. Vi lyssnade på talen, vi kollade vad de åt, blomsterarrangemang, kläder, kyssarna, bröllopstårtan, brudvalsen… Det kändes nästan lite som om vi var med och delade parets glädje.
En tröstebukett med gerbera som jag fick en gång.
Men mitt i glädjen fanns också sorgen för så många den här dan. Under kvällen kom ett tredje dödsbud på två dar, detta tredje om att Magnus Härenstam gått bort. Nu har han joinat Brasse och Eva en trappa upp och jag misstänker starkt att inte en dag blir tråkig där. Här nere på jorden fattas han emellertid, liksom ett par andra människor som har ryckts bort från sina nära och kära nyligen och alldeles för tidigt. Jag önskar jag kunde trösta, men döden är så oåterkallelig och inget jag säger eller gör gör nån skillnad. Smärtan finns där i alla fall och de döda förblir döda. Det har gett mig mycket att tänka på och fundera över och delvis förändrade perspektiv på vissa saker.
Blandade känslor i mig.
Det var med blandade känslor jag gick till sängs i natt, även om jag flamsande försökte mig på en vals med Anna innan läggdags. Det är bara att konstatera att vi inte kan dansa tillsammans, trots att vals är bland de enklaste danserna.
På morgonsidan hade jag en fruktansvärd mardröm. Jag har fortfarande hjärtklappning och tryck över bröstet, för jag blev otroligt uppstressad. I drömmen hade jag varit i en affär och storhandlat. Jag hade min bil i ett parkeringshus. Av nån anledning glömde jag ställa in mina matkassar och en bokkasse i bilen – innan jag gick (!) därifrån. När jag kom på detta rusade jag tillbaka till parkeringhuset. Då var inte bara mina kassar borta utan även min älskade Clark Kent*! Jag sprang upp och ner i trapporna i parkeringshuset, men ingenstans fanns varken bilen eller mina saker. Det sista jag gjorde var att åka en rulltrappa inne i affären. När jag stod på toppen av rulltrappan lyckades jag tappa min plånbok också. Jag SPRANG (tro mig, jag springer ALDRIG i verkligheten!) nerför trappan. Som tur var hittade jag min plånbok bland grönsakerna. Där hittade jag också en bok från min borttappade bokkasse. Den boken var allt som var kvar…
Kanske min dröm var bilden av det som blir kvar efter mig: en bok? Jag tolkade drömmen lite på det viset. Därför fotade jag ett par av mina att läsa-högar bara för att visa att det inte är dags för avfärd än. Jag ska bara läsa de här böckerna – och några till – först…
Två av mina att läsa-högar. Det finns fler…
*Clark Kent = min bilman
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Diskutabelt, Epikuréiskt, Familj, Krämpor, Personligt, Trams, Vänner, tagged Airwickljus, Anna Nilsson Spets, annorlunda saker, arbetsgivare, öka, överraskning, Bajspysselboken, bita ihop, Björn Hellberg, blomma, bokkasse, boksläpp, dissar, dunkel, fredag, gilla, hängigt, Hållplats Sverige: Änglarnas tårar, höra av sig, hissar, hot, humor, inlägg, inte OK, julbord, kanonbok, läckert ben, litteratur, lucia, lusiga, minister, Nisse, ovärderlig hjälp, pappersskyffling, pärlor, regnbågsstämning, rendez-vous, roligt, sjukt, skriva, snäcka, stjärna, tack, tjänstemän, Toffliansk vecka, torsdag on 11 december 2014|
2 Comments »
Ett hissande och dissande inlägg.
Torsdag morgon och som vanligt dags att redovisa den Tofflianska veckans hissar (Lucia) respektive dissar (Lusiga). Och det är faktiskt inte svårare än så här:
Lucia
Lusiga
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, Trams, tagged annons, översvämning, beivras, Bert Karlsson, bildspel, bokhög, bokkasse, bokrum, boktok, chokladkaka, Dumlestrut, eftersaft, Emmaus i Gryttby, förkokt, fika, gammal, glass, gräslig konst, groggy, gympa, handikappad, hantverkare, humor, huvudbyggnad, Iliaden, inbunden, kalkon, källare, kött, klia i fingrarna, kopp, litteratur, loppis, loppor, mamma, Maria Lang, möbler, mjuka kakor, modernare verk, morotskaka, nu, nybakta, Odyséen, ofräscht, organisation, oro, pappa, pocketbok, prata av sig, prylar, pulled turkey, samling, Sitting Bull, sommar, spänd, tält, telefoni, torra, tradition, tur med vädret, ugn, ungdomsbok, utflykt, utomhus on 15 juni 2014|
16 Comments »
Ett loppis-inlägg.
Häromdan såg jag en annons om att Emmaus i Gryttby har öppet tisdag – söndag klockan 12 – 17. Fästmön och jag har som tradition att åka dit minst en gång varje sommar. Idag gjorde vi årets tur.
I år kändes prylarna och organisationen av dem betydligt bättre än tidigare år. Bäst gillar vi emellertid bokrummet i huvudbyggnaden. Och det var därifrån det följde med oss saker hem – var sin bokkasse, helt enkelt. En pocketbok kostar tio spänn, en inbunden 30, så det är inga stora summor vi snackar om. Anna hittade en av Maria Langs ungdomsböcker som saknades i min samling efter en översvämning i mors och fars källare, där mina böcker förvarades. I övrigt fyndade jag Iliaden och Odysséen (dessa kostade 35 spänn styck) och några modernare verk.
Det blev både fika och glass utomhus, för vi hade tur med vädret trots att man lovat sämre sådant. De mjuka kakorna kändes inte helt nybakta utan lite torra. För övrigt är det aningen ofräscht utomhus där man fikar. Det kliade i Annas fingrar att fixa ett och annat.
En fin utflykt blev det i alla fall. Och när vi kom hem hade mamma bara ringt en gång. Jag ringde upp henne så hon fick prata av sig om hantverkarna och sin oro för möbler som inte flyttar sig av sig självt. Det är inte lätt att vara gammal och handikappad.
Nu står en pulled turkey i ugnen. Det är första gången för min del som jag ska äta sånt kött, så jag är aningen spänd. Jag köpte en kalkon som var förkokt, så denna ska bara vara inne i ugnen i 40 minuter. Rapport kommer senare!
Kommentera gärna vår loppistur. Här kommer ett bildspel från våra äventyr idag:
Detta bildspel kräver JavaScript.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, HBTQ, Personligt, tagged Aino Trosell, älgjakt, bokkasse, författare, fjäll, hemtjänst, kommunicera via radio, kula, mamma, onda sidor, passion, serie, skidutflykt, spänning, städa svart, svarta drag, tonåringar, Tvångströjan on 01 april 2011|
6 Comments »
En högstadieklass är på skidutflykt. Plötsligt viner en kula genom luften. Aino Trosell kan konsten att börja en roman med spänning – och hålla spänningen uppe med märkliga turer genom hela boken. Tvångströjan är en stor läsupplevelse!
En stor och spännande läsupplevelse väntar den som läser Tvångströjan!
Eftersom det är dimmigt på fjället kommunicerar lärarna via radio. Men plötsligt hörs främmande röster. Och när en kula viner genom luften berordrar läraren alla elever tillbaka. Det visar sig nämligen att de har hamnat mitt i en för tidig älgjakt. När alla ungdomar har återsamlats fattas emellertid en. Femtonårige Sammy ligger död, skjuten i huvudet. Siv Dahlin, hemtjänstkvinnan som städar stugor svart, råkar vara på plats och dras in i det hela mycket motvilligt.
Den här boken ingår i en serie om fyra böcker med den annorlunda hjältinnan Siv Dahlin. Detta är den tredje boken i serien och den kom ut 2004. Siv Dahlin är den medelålders kvinnan som lämnar sin make och flyttar upp till Dalarna. Hon blir omedelbart indragen i märkliga händelser.
Aino Trosell har en förmåga att skildra sina personer väldigt levande. Så levande att man nästan tror sig kunna möta dem i affären eller på stan. Men människor är som bekant inte enbart goda. Aino Trosell skildrar ofta de onda sidorna, de svarta dragen i människors karaktärer. Och så starka passioner och kärlek som aldrig blir tramsig. Ett litet HBTQ-tema noterar jag också!
Jag gjorde min första bekantskap med Aino Trosell via en bokkasse som Fästmöns mamma lämnat till oss. Där i låg Om hjärtat ännu slår. Och jag garantera att det blir mer läsning av den här författaren!
Det kan inte bli annat än högsta betyg!
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 