Julilördag i Metropolen Byhålan

Inget regn, ingen åska, inte ett moln. Himlen har varit blå hela dan och det är verkligen varmt i Metropolen Byhålan. En dag som denna skulle man ha legat i Varamon på playan, men det gjorde inte vi. Vi gick på stan.

På Ur & Penn skulle mamma ju inte få byta sin nyinköpta, trasiga klocka eftersom där inte fanns en likadan. Några pengar tillbaka var inte heller aktuellt. Däremot fick hon köpa en ny klocka för hundra spänn. Det tyckte damen i affären var en bra deal, för då ansåg hon att hon hade gått mamma till mötes mer än halvvägs. Jag var med och jag tyckte inte att det var OK. Klockarmbandet var sönder på tre ställen precis intill klockan. Detta hade orsakats av att mamma hade fastnat med armbandsuret i ett skåp. Tyckte damen i affären. Det tyckte inte jag. Men gamla människor vill inte bråka och när mamma hittade en ny, liknande klocka som hon fick köpa för en hundring var hon nöjd. Jag är inte nöjd, men det är mamma som ska ha klockan och inte jag.

Mamma ville titta i klädaffärer, jag gick till Bokia. Där träffade jag en av presentkortsgivarna, lustigt nog, det vill säga mammakusinen K. Roligt sammanträffande! Då fick hon se att jag köpte Åsa Larssons och Johan Theorins senaste för det hon gett mig i 50-årspresent! Jag fick lägga till nästan en hundring och det grämer mig att man inte kunde handla för presentkortet på nätet – då hade det räckt och blivit över, till och med. Nåja, hos Bok-Anna i Hamnen gjorde jag ett Kjell Eriksson-fynd för tio kronor. Dessutom fick jag Annas mobilnummer ifall jag kommer på besök nån gång när hon inte har öppet och jag är boksugen! Där kan vi tala om kundservice!!! Hoppas nån från Ur & Penn läser detta och lär!!!

Dagens bokfynd.

Nere i hamnen luktade det diesel för där var det utställningar av diverse motorer – allt från båtmotorer till lantbruksmaskiner.

En gammal motorcykel från Östergötland. 

Bakom motorerna tronade Hotell Nostalgi upp sig, ett hotell jag är såå nyfiken på! Här skulle jag kunna tänka mig att slagga ett par nätter!

Hotell Nostalgi bakom motorn.

Jag fick bjuda mamma på en rinnande mjukglass med strössel, men hon envisades med att betala tillbaka detta när vi kom hem. Roligt att försöka bjuda henne, dårå…

Mamma äter glass i hamnen. Jag hade fingret för objektivet, delvis, så jag försökte maskera detta med en kul ram. 

Vi spanade på båtar och även om jag aldrig har seglat, är jag fascinerad av dessa båtar med sina otroliga master…

Mastigt!

Därpå svängde vi hem en stund för toapaus innan vi åkte upp till kyrkogården. Jag grävde upp halvvissna penséer och planterade soliga tagetes, allt under mammas övervakande öga och direktiv.

Tagetes till mormor, morfar och pappa.

Pappa fick även en bukett rosa nejlikor eftersom det är årsdagen på tisdag. Tänk att det har gått sex år sen han drunknade, jag fattar det inte! Och jag saknar honom så!! 

Rosa nejlikor till pappa.

Bensinmätaren hade börjat blinka, så vi åkte och tankade. Nästa stopp blev sen Borenshults slussar där vi tog en fika i blåsten. Det tog lite tid, för det var mycket folk och killen i kiosken var ensam. Därför var det liiite svårt att svara mamma när hon undrade hur lång tid det skulle ta. Det verkar som om äldre människor blir lika otåliga som barn…

Mamma äter våffla med grädde och sylt.

Även jag smaskade och njöt av våfflan. Den blev liksom en sen lunch.

Kaffe och våffla med sylt och grädde smakade fint.

Hälen har gjort ont idag – det var väl bara för att jag i min enfald trodde att den höll på att bli bättre – så det var skönt att få sitta ner ett tag. Men jag kunde inte låta bli att gå fram till kanten och kolla när fyra kanoter och en båt slussades!

Slussande kanoter.

Nu har vi just kommit hem och mamma har försökt ta bort en fläck eller två som hon fick på sin rena blus. Färdtjänst är beställd till 18.45. Jag har bestämt mig för att promenera till Restaurang Ming där jag kanske får bjuda min mor på en försenad födelsedagsmiddag!

Livet är kort.

Read Full Post »

Jag hade glömt…

Det är nog så att jag hade glömt att mamma bor väldigt nära sjön. Och där bor också måsar. Det ska vara kallt när jag sover och jag har sovit med öppen balledörr*. Måsarnas konserterande har helt enkelt hindrat sömnen. Jag vet att man vänjer sig efter ett tag, men jag hinner ju aldrig det numera förrän jag ska vidare igen.

Herren på täppan här. 

Idag är det lördag. Jag har sovit kanske fyra timmar i natt och det är för lite. Men så blir det ibland när man har ont. När jag vaknade kände jag av hälen också. Det var en missräkning eftersom den trots långkörning och en del promenerande kändes riktigt bra igår, som om den var på väg att läka.

Mamma sa igår att det ska bli regn och åska idag. Tråkigt väder att plantera i, men jag måste liksom göra fint på graven idag – i morgon åker vi. När jag har mamma i bilen kan vi inte åka i ett streck, utan måste stanna en eller två gånger. Därför tar resan längre tid och jag får nog räkna med att större delen av dan går åt till att åka. Då hinns ingen plantering.

Det är märkligt, mammas lägenhet är jättefin och jag trivs här, men pappa har aldrig varit här. Ändå känner jag hans närvaro den här gången. Han finns överallt – i fåtöljen, i vardagsrummet, vid köksbordet, på ballen**… Det är märkligt, men jag gissar att det är för att det är årsdagen på tisdag. Jag minns en sån dag för tre år sen när jag körde ensam härifrån och hem. Jag grinade hela vägen, i mer än tre timmar. Och hemma väntade nästa katastrof på Den Onda och Elaka, den som aldrig gör nåt gott för andra människor utan bara är avskyvärd, alternativt tråkig. Nej, viss uppmärksamhet kan man klara sig utan. Jag klarade mig igenom den gången, men jag lärde mig att bara lita på mig själv. Människor står i grunden nämligen alltid närmast sig själva. Det gör många av dem till vad vi uppfattar som svikare. I själva verket är dessa människor nog bara ärligare människor.

Förutom plantering ska jag följa med mamma till Ur & Penn. Där köpte hon en klocka för några veckor sen. En dag, när hon satt och pratade i telefonen, gick klockan bara sönder, den ramlade av handleden. Hon gick tillbaka med klockan och i affären sa de att mamma hade varit ovarsam med klockan. Det har jag mycket svårt att tro. Mamma är en gammal tant och ytterst försiktig med sina saker. Hur som helst, klockan hade gått sönder på så sätt att den inte gick att laga – vilket får mig att undra vad de säljer för skit, ärligt talat, i den affären. Och nu ska mamma få köpa en ny klocka till ett rabatterat pris. Det tycker affären är rimligt. Jag tycker att mamma ska få pengarna tillbaka om de inte kan laga klockan. Eller en ny, likadan klocka. Så nu ska jag följa med och se vad jag kan göra. Jag tycker inte att det är OK att behandla kunder hur som helst.

På Bokia ska jag sen sätta sprätt på ett presentkort jag fick till födelsedagen. Det räcker till en eller möjligen en och en halv bok, så kanske blir det två nya böcker som följer med mig hem. Jag har inte bestämt vilka än, men jag har ju en boklista. Möjligen blir det en tur ner till Bok-Anna i hamnen (jag kan inte förstå varför människan inte har nån hemsida!!!). Det beror lite på väder och vind och hur mycket mamma orkar gå. Vi måste förstås ta bilen upp till stan, trots att det bara tar två minuter att gå dit.

Gissar att vi rundar av dan med en fika nånstans, efter planteringen. Här finns ju några fina fik att välja bland… Och i afton ska jag bjuda mamma på födelsedagsmiddag. Det blir nog på vanliga restaurangen (varför har ställena i Metropolen Byhålan inga hemsidor?).

Vad ska du göra denna lördag i juli???

Livet är kort.

*balledörr = balkongdörr
** ballen = balkongen

Read Full Post »

Vit oleander

Janet Fitchs bok Vit oleander kom ut 1999 och har alltså ett antal år på nacken. Men den tar upp ett rykande hett ämne: föräldrar som sviker sina barn. Jag hittade boken, inbunden och i ett fint skick, för 30 pix i somras, hos Bok-Anna i Hamnen. Den var helt klart värd de tre guldtiorna.

En bok om svek.

                                                                                                                                                     Oleander är en vacker och väldoftande blomma som finns i flera färger. Den är också väldigt giftig. Det är vit oleander som flickan Astrids mamma Ingrid (de har skandinaviskt ursprung) ger sin före detta älskare. Hon mördar honom och hamnar i fängelse. Astrid kommer till fosterhem. Inte bara ett – flera. Hon blir en kameleont som försöker anpassa sig till varje familj och dess sätt att vara. Det enda hon vill, egentligen, är att bli en älskad dotter. Men även i fosterfamiljerna sviks hon. Det ultimata sveket, det från modern, får ett än större djup i bokens slut.

Det här är en fruktansvärd historia om en mamma som hela tiden skriker (brevledes, framför allt) att hon älskar sitt barn, men som gång på gång sviker henne grovt. En stark berättelse. Bitvis blir den ändå ganska seg, så den når inte upp till toppbetyg från mig.

Read Full Post »

Resa lite

En del firar namnsdag idag, nån firar födelsedag, andra firar semester. Själv ägnar jag mig åt att resa. Snart. Först blir det en kortare tripp in till stan där jag ska lägga mitt huvud i M:s kompetenta händer för att få barret fixat. Vänder sen hemåt en stund igen för en sista koll innan jag lättar på handbromsen och far ner till mamma i Metropolen Byhålan.

Som ett vykort! Den här bilden tog jag för nästan exakt ett år sen nere vid Vättern.

                                                                                                                                                               En fem, sex dar blir jag i Byhålan. Ska försöka ta ut mamma på en del små utflykter, fota en del (om min tejpade mobil inte alldeles ger upp nu), kolla in Bok-Anna i Hamnen (ja inte Anna själv utan hennes böcker, förstås!) och lite annat. På lördag vänder vi bilen mot Uppsala igen. Mamma ska vara hos mig under lite mer än en vecka. Gissar att vi åker ner till Byhålan igen den 18 eller 19 och så sover jag över en natt innan jag åker tillbaka hem ensam. Fästmön har då börjat jobba administrativt och jag ska hänga med Elias på dagarna, för han är fortfarande för liten för att vara ensam.

Sommartid är Metropolen Byhålan helt fantastiskt vacker! Men jag har insett att där är rätt fint även höst och vår. Vintern är ju som vintern är överallt – kall, hal, idegående och jävlig, för att tala klarspråk.

Hösten är rätt vacker också på Vätterpromenaden. Den här bilden tog jag i november 2009.

                                                                                                                                                          Anna och dotter Frida lyfter från Arlanda i kväll med destination Berlin. Nehej då, inte ett dugg avundsjuk – man känner sig som en riktig globetrotter när man inser att man inte har varit utomlands sen 1996… Vad är väl en bal på slottet Berlin mot Metropolen Byhålan..? Jag hoppas självklart att de får fina dagar där!!! Vilken spännande upplevelse att få åka så där! Och vilken snäll mamma/mormor som sett till att de två kommer iväg!

Nu ska jag borsta tanden innan jag åker ner på stan och får håret klippt. L, som ska passa lägenheten, kommer från Stockholm idag och det känns tryggt att där finns nån man litar på.

Men du… Jag tar självklart med mig min lilla leksaksdator, så det blir rapporter även från dagarna i Metropolen Byhålan!

Read Full Post »

Shit pommes frites kanske det blir till middag…

Varning för snuskiga tankar!

Nääääääj fyyyyy, inte var det roligt att åka ifrån Fästmön idag på lunchtid! Vi har liksom haft minimalt med vuxentid den senaste tiden och så snart vi… ehum… försöker vara vuxna *nudge, nudge, wink, wink* är det nån liten eller stor hand som rycker upp dörren eller står bakom hörnet. I morgon åker Anna och Frida till Tyskland och jag åker till mamma i Metropolen Byhålan. Sen kommer ju mamma med upp hit nån vecka och då blir det liksom möjligt lite sedvanligt socialt umgänge. Men, men, kommer tid, kommer råd – och råd med nåt har i alla fall inte jag (annars hade jag hängt på Anna och Frida till Tyskland som tolk – jag har ju gymnasietyska!).

Så här års brukar det emellertid vara ganska vackert nere i Byhålan och jag hoppas kunna ta några fler bilder till min andra fotobok om stan samt besöka Bok-Anna nere i Hamnen och lite sånt. Vännen FEM hörde av sig härom kvällen och meddelade att fröken Anna Bok  hade öppnat sin litterära salong för säsongen – nåt som blir en av höjdpunkterna under min fem eller sex dagar långa Byhålevistelse. FEM själv åker bort och kommer hem när mamma och jag har åkt till Uppsala, men om det hinns med ska vi försöka ses när jag skjutsar hem mamma.

Det finns andra master i Metropolen Byhålan än radiomaster. Dessa fotade jag nere i hamnen sommaren 2010, tror jag.

                                                                                                                                                               Jag har varit Ute på Svettigt Uppdrag idag, jag har strukit några kläder och jag har packat lite. Kvar att göra är att gå ut med sopor, men det tar jag i morgon. Ska ju åka och klippa mig klockan tio och passar på att tanka. Väntar också på att få mejl eller samtal från M på Arbetsförmedlingen eftersom det återstår några frågetecken.  Men helst av allt vill jag förstås komma iväg innan det blir så sent. Eller

FÖR sent! Du kommer väl innan det är FÖR sent?

sa mamma när jag ringde henne nyss. Vad är liksom FÖR sent? Tja, det vanliga är ju att jag får kaffe och macka när jag anländer och sen blir det storhandling på ICA Maxi. ICA Maxi har öppet till klockan 22. Så FÖR sent kanske innebär runt midnatt???

Troligtvis blir det middag från Nattkröken eller pizzeria Rimini. Detta innebär att jag egentligen inte borde äta pommes frites till middag idag, men det får nog bli nåt sånt för jag har liksom inte nåt med substans hemma.

Idag är det mulet i Uppsala, det blåser och temperaturen ligger på futtiga 17 grader. Men huset är uppvärmt och jag struttar omkring i shorts och linne – tjockssvart, förstås. Hela jag borde hoppa in i antingen duschen eller tvättmaskinen, kan inte riktigt bestämma mig. Äh, jag tror jag åker och försöker få i mig nån slaskföda först. Måste testa att ta apelsin-Fanta till för jag läste nåt twitter, tror jag, av nån som fick huvudvärk av denna dryck. Har jag väl aldrig fått – om den inte varit utblandad med sprit, förstås. Fast Fanta och sprit har aldrig varit min grej, riktigt.

Shit pommes frites, det känns som om jag inte hinner med riktigt… Men jag ska nog ta en liten surfrunda först!

Read Full Post »