Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Bob Hansson’

Samlade ihop mina soppåsar och gick ner till Tant och plingade på. Inte för att ge henne mina sopor utan för att fråga om hon ville komma med ut i solen och få lite luft eller om hon behövde få nåt hemburet från Tokerian. Men hon orkade inte. Så i stället tog jag hennes sopor med mig på vägen. Och när jag kom tillbaka hade jag var sin Tip Top-glass åt oss. Hon får inte i sig just nånting och i morgon är det Farbrors begravning. Känner igen det hela så det gör ont inne i hjärtat. Tant fick en kram och ett par klappar på kinden samt ett löfte om att jag ska tänka på henne i morgon eftermiddag. Nåt mer kan jag inte göra just nu. Men jag ska fortsätta plinga då och då, lovade jag. Då log hon lite.


En glass kan inte torka några tårar, men ge en liten stunds njutning.

                                                                                                                                                         På Tokerian inhandlade jag också veckans enda kvällsblaska med tillhörande TV-bilaga. Rekommenderar starkt alla som läser detta att läsa Marcus Birros ypperliga onsdagskrönika. Hans krönikor finns också att läsa på blaskans hemsida, men den senaste är i skrivande stund inte utlagd än.

TV-bilagan köper jag för att jag tycker att just den är bäst. Tyvärr måste jag köpa tillhörande kvällsblaska. Den tycker jag INTE är bäst. Bara Marcus Birros krönikor. Och möjligen horoskopet. Ibland. När det står bra saker som Lottovinster och kärlek och så.

Jag brukar sen programmera min inspelningsbara DVD-spelare för veckans TV-program. För ofta är det så att bra program krockar, det vill säga sänds samtidigt, eller också är man – eller TV:n – upptagen av annat/annan. De kommande sju dagarna, från och med i morgon, spelar jag in Babel, Anna Travis och Winter. Och så Desperate Housewives ifall att! Nästa tisdagkväll är det nämligen säsongsavslutning och sånt får man inte missa!  I och för sig ligger den redan ute som play-version, men MAN SKA INTE FUSKA!


Bree van de Kamp är min favorit-hemmafru.

                                                                                                                                                            För den som inte känner till Babel, så brukar jag blogga om programmet. Skämt åsido, det är ett litteraturprogram som lockar många intressanta gäster till studion och som har en hel del bra inslag om nya böcker och författare på tapeten. Dessvärre ingår en del trams också. Ett stående sånt inslag är Bob Hanssons kärleksdiktstävling. Jag gillar Bob Hansson i vanliga fall, men i detta sammanhang har jag svårt att förstå varför han ställer upp på sånt här. Vill du se en utmärkt imitation av den käre Bob, kolla in Bajsugglan när hon läser dikt – som Bob Hansson! Helt underbart!

PS Och ja just det! Melodifestivalens första semifinal var ju igår kväll. Jag dissade den till förmån för ovan nämnda Desperate housewives, men tittade sen på snabbrepriserna. Insåg att jag inte missat mycket och att tävlingsspöet nog fått ett riktigt bottennapp. Får se om jag överhuvudtaget slösar bort två timmar av min tid på torsdag när nästa semifinal går. Den stora finalen på lördag ska jag emellertid se. Bara för att.

Read Full Post »

Undergång var temat för förra veckans Babel, ett program jag inte haft tid och lust att kika på förrän idag, nästan en vecka senare. Jag har emellertid inte gått under för det.

Daniel Sjölin inledde programmet med att svära! Därpå följde ett kort reportage om varför undergångstemat tycks vara så populärt – i denna värld av terrorism, nya sjukdomar, naturkatastrofer, ekonomiska problem med mera. Ja, konstigt är det… 😉

Inbjudna till studion för att diskutera undergången och skräcken i litteraturen var fotografen Jens Assur (för övrigt Daniel Sjölin-look-alike fast med slips!) samt författarna Aase Berg och Anders Bolling. Alla tre var överens om att jordens undergång KOMMER, men att den dröjer ett tag till. Till dess frodas den i film och litteratur. Anders Bolling tittade närmast lystet på pojkaktiga Jens Assur med de alldeles för många tänderna och den nasala stämman, medan Aase Berg var trions motvallskärring och skeptiker.

Programmets höjdpunkt blev reportaget om John Ajvide Lindqvist och hans nya roman Lilla Stjärna, en otäck historia där Allsång på Skansen och Idol, dessa lika otäcka evenemang/program, har en annorlunda roll. Titeln Lilla Stjärna anspelar på schlagern med samma namn. Men John Ajvides Lilla Stjärna är ett hittebarn med en otrolig sångröst – OCH en fäbless för borrmskiner… Lite besviken blev jag emellertid på författaren när han i inslaget visar att han inte kan skilja på konsonanter och vokaler…


Lilla Stjärna, ett hittebarn som kan sjunga och en svaghet för borrmaskiner.

                                                                                                                                                      Eric Schüldt, med titeln kulturdebattör, filosoferade i badkaret om vad som händer med litteraturen EFTER undergången. Varför, VARFÖR dessa tramsinslag???

Ebba Witt-Brattström var huvudperson i nästa inslag och i studion. Mycket handlade det förstås om Grupp 8, en feministgrupp till vilken Ebba Witt Brattström tidigt anslöt sig. Tyvärr var Daniel Sjölin tvungen att tramsa till det med vandringspriset Ebbas bulle, stickbeskrivningar till Ebbas pungvärmare, raggning på bibliotek med mera. Suck… Jag saknade fokus på det Ebba Witt Brattström åstadkommit AV VIKT, inte trams eller ironi.

Bob Hansson lekte med sin mobiltelefon och tillförde ingenting. Som vanligt.

Veckans resa gick till Frankrike där man träffade nobelpristagaren Jean-Marie Gustave Le Clézio och pratade bland annat film, naturligtvis på grund av att hans senaste bok bär titeln Färder i filmens värld. Jean-Marie Gustave Le Clézio menar att både böcker och filmer behövs och att de kompletterar varandra.

Veckans boktips blev:
Ebba Witt Brattström:  Utrensning av Sofi Oksanen
Jens Assur:  Strändernas svall av Eyvind Johnson
Aase Berg:  Jag bryter hänget av Eva Kristina Olsson

Nästa program handlar om ”tysk pingpong och journalistik”.

Read Full Post »

Äntligen fick jag möjlighet att titta på SvT 2:s litteraturprogram Babel samtidigt som jag bloggar! Antikrundan har ju slutat för säsongen och dessutom är två favoriter med i kväll, Birgitta Stenberg och Sarah Waters!

Kvällens huvudfråga var hur framtidens bok ser ut. Läsplattan och e-böcker kom då givetvis på tapeten. Men innebär bokens digitalisering att den gamla pappersboken dör ut? Läsplattor kostar ett par, tre tusenlappar. Sen kostar det att hyra böckerna. Så man kan ju inte säga att den nya tekniken är billig, i vart fall. Inte hittills, i vart fall. Författaren och historikern Peter Englund, författaren Bodil Malmsten och kulturjournalisten Martin Aagård kom till studion för att diskutera läsplattan. Möjligheten att göra sökningar sågs som positivt, annars uppfattades lättplattan som lite… ångestframkallande a olika skäl. Däremot såg ingen av de tre läsplattan som ett hot mot vanliga böcker.


Läsplattan – kan den hota den gamla pappersboken?

                                                                                                                                                            I badet filosoferade Erik Schüldt om papyrusrullar, Sokrates, lästa böcker med mera.

Bob Hansson tramsade vidare och läste kärleksdikter, denna gång för parkeringsvakter, på Skatteverket och på en vårdcentral. Ta bort detta ur Babel! Det är inte roligt.

Sarah Waters kom till studion och pratade mest om sin senaste bok, Främlingen i huset, en riktig spökhistoria som utspelar sig i efterkrigstiden. (Hon har nu alltså lämnat det lesbiska-historiska-romaner-facket, konstaterade programledaren Daniel Sjölin. Jag gäspade åt töntkommentaren.) Sarah Waters erkände att själva efterforskningarna inför en bok, researchen, är mycket mer rolig än skrivandet… Och så sa hon ungefär detta kloka:

En roman ska inte ge läsaren bilder, utan ge läsaren en möjlighet att själv se/skapa bilder.

Så blev det äntligen dags för Birgitta Stenberg! Och mest handlade inslaget om hennes sista bok, Eldar och is. Boken är sista delen av Birgitta Stenbergs självbiografiska romaner. Den handlar om hennes mor och mormor. Men var de verkligen Birgitta Stenbergs mamma och mormor??? Faktum är att Birgitta Stenberg funderar på att göra DNA-test för att få veta. Om hon vågar. Det är inte säkert…

Veckans boktips blev:
Sarah Waters:  The haunting of Hill house av Shirley Jackson 
Bodil Malmsten:  Förlossningen av Måns Wadensjö
Martin Aagård: Yarden av Kristian Lundberg

Nästa program handlar om död och undergång…

Read Full Post »

Finns det egentligen några genier kvar? Den ”lilla” frågan togs upp i SvT:s litteraturprogram Babel. Nu börjar i alla fall jag fundera om inte programmet tagit sig vatten över huvudet… För det ska väl vara ett TV-program om litteratur, inte filososfi? Eller är jag ute och cyklar???

Första inslaget i programmet handlade om den annorlunda norska författaren Karl Ove Knausgård, aktuell med en flera tusen sidor lång självbiografi i sex delar med den inte helt okontroversiella titeln Min kamp. I vår kommer de tre sista delarna ut. Karl Ove Knausgård har anklagats för att vara alltför privat och för att hänga ut folk… (vem har inte..?) Men hans självbiografi har blivit en stor succé – hos såväl läsare som kritiker! Och Babels programledare Daniel Sjölin hade lyckats få författaren till studion! (HUR lyckas han få dit så aktuella författare???)

Nästa man i studion (ja, för det är mest manliga författare som bjuds in) var Stig Larsson, som varit något av en förebild och idol för Knausgård. Stig Larsson berättade vad han tyckte och kände och tänkte när han läste Knausgårds första två böcker i serien.

Stig Larsson satt faktiskt i studion och geniförklarade Knausgård. Därefter vidtog ett reportage om genier – manliga sådana, förstås. Hastigt flimrade Einstein, Maradona, Salvador Dali och Ingmar Bergman förbi. Men var finns de kvinnliga genierna? Sitter de och tittar på och kallar de manliga kulturgenierna för svin? Kulturjournalisterna Camilla Lundberg och Johanna Koljonen ersatte Knausgård i studion och diskuterade genifrågan. Men trots två mot en (kvinnor vs. man) fick Stig Larsson mest prat-tid. Jag gäspade och gick därifrån ett tag.


Albert Einstein – geni?


Tofflan – definitivt INTE geni!..

                                                                                                                                                           Bob Hansson läste dikt på ett torg på söder, men när folk bara passerade honom med likgiltiga miner tog han upp mobilen och ringde en vän – Staffan Hellstrand som ombads skriva musik till dikten ifråga. (Jag tycker Bob Hansson verkar så sympatisk, men jag fattar inte att han utsätter sig för trams-TV… Är jag humorlös?)

Programmets höjdpunkt var dess amerikanska reportage (ett i varje program, tycks det som) om författarinnan Patricia Highsmith. Highsmith som mördade nån i sina böcker på varje plats hon bott eller älskat på… Farliga fantasier, eller hur?.. En av hennes mest kända figurer är för övrigt Tom Ripley.


Patricia Highsmith – DEFINITIVT geni!

                                                                                                                                                    Veckans boktips blev:
Karl Ove Knausgård: Samtida bekännelser  av en europeisk intellektuell av Jan Myrdal

Nästa Babel, som sänds på torsdag kväll, handlar om ”porr med bokstäver” – erotik.

Read Full Post »

Oj, det är en vecka sen förra Babel sändes – och jag har inte hunnit kolla inspelningen från SvT på DVD:n förrän idag… Vad är det som gör programmet så viktigt eller så bra att det sägs att ”alla” vill vara med i det – och jag vill SE det? Tja, inte är det programledningen*… Och inte heller en av frågeställningarna i förra veckans program: Hur skriver man om kungahuset?

Först ut i studion var Per Svensson och Johan T Lindwall, båda aktuella med en nya böcker om monarkin, samt Amelia Adamo, som startat en ny tidskrift, S, som handlar en hel del om kungahuset.

Redaktionen hade anlitat Jessika Gedin för att läsa igenom all denna nya litteratur om monarkin och det blev ett friskt och vasst reportage om bland annat fjäsk och tråkighet. Därpå följde en trist diskussion i studion om monarkin rent generellt. Och den väldisciplinerade studiopubliken skrattade, som alltid, torrt och på kommando, känns det som. Vad har detta med litteratur att göra?.. Och framför allt, vad har diskussionen om kungahuset i ett litteraturprogram att göra???

Per Gustavssons prinsessa var huvudperson i nästa reportage, ett betydligt roligare inslag i programmet! Denna tjej som gillar att vara både vän och stark.


Prinsessan – gillar råååsa men kan också slåss mot drakar.

                                                                                                                                                         Bob Hansson tramsade sen vidare med kärleksdiktstävlingen. Bland annat läste han dikt för Daniel och Victoria – emellertid inte med efternamnen Westling och Bernadotte…

Nästa gäst i studion var musikskribenten och manusförfattaren Andres Lokko, även han aktuell med två nya böcker. För rolighetens skull (?) betitlade Andres respektive Lokko. Böckerna innehåller 20 års texter. Andres Lokko sa en hel del roliga och kontroversiella saker. Bland annat vill han uppfostra folk att läsa och lyssna på bra saker. Och bra saker är ju förstås sånt som han själv anser vara bra. Självklart.

Den danska författarinnan Hanne Vibeke Holst porträtterades eftersom hon nu debuterar som dramatiker. Hennes pjäs är inspirerad av den mördade ryska journalisten Anna Politkovskajas öde. Denna irriterande journalistkvinna som bara måste bort…

Veckans boktips blev:
Andres Lokko:  The dog of the marriage av Amy Hempel
Amelia Adamo: Min mamma är död av Claes Britton
Per Svensson: Käre prins, god natt av Lennart Bernadotte

Nästa Babel, som visas redan i kväll, handlar bland annat om genier och Patricia Highsmith!

                                                                                                                                   *Programledningen, Daniel Sjölin… Varför kan ingen hjälpa honom med håret och att få på karln en blazer i rätt storlek???

Read Full Post »

Varför skriver gamla kommmunister så bra deckare? Det var huvudtemat och -frågan i gårdagens BabelSvT 1. Inbjudna till studion för att hjälpa till att få fram svaret var författarna Jan Guillou och Henning Mankell. Tyvärr blev det lite väl mycket Guillou och Mankell, endast. Nåt svar på frågan tror jag knappt man levererade, möjligen nån teori om att socialister beskriver det verkliga, medan tidiga deckarförfattare ofta rördes sig i konservativ kretsar.

Jan och Henning ägnade sig åt en del tuppfajtning respektive lovprisning med och av varandra genom hela programmet, ivrigt påhejade av programledaren Daniel Sjölin. Men bra och kul var reportaget som bland annat ägnas åt Maj Sjöwall och Per Wahlöö, författarparet som utpekas som den socialistiska deckargenrens grundare. Bland annat visas ett inslag med den senare från 1960-talet visas. Vi ser en rökande Per Wahlöö med whiskyglaset på fåtöljens armstöd – otänkbart i TV idag.

Deckarförfattaren och amerikanen James Ellroy var på Sverigebesök och blev intervjuad av en Babel-reporter. Intervju och intervju… Det blev snarare en parodi på en sådan. James Ellroy visade sig var lika hårdkokt som sina böcker, nämligen, och den stackars reportern var chanslös. Och om socialism tycker James Ellroy inte. Absolut inte.

Bob Hansson kom till studion och redovisade några av de cirka tusen kärleksdikter som kommit in. Och till och med kärlekspoesin hade Guillou och Mankell synpunkter på.

Reportaget om den tyska deckarförfattarinnan Andrea Maria Schenkel var intressant. Detta därför att hon låter läsaren lösa mordgåtorna i sina böcker!

Författarinnan Denise Rudberg kom till studion. Denise Rudberg har, enligt programledaren, lyxdeckare på gång till skillnad mot den tidigare ”chick-litten”. Denise Rudberg berättade att hon till skillnad från ”alla andra” deckarförfattare inte har varit socialist/kommunist. Men hon är uppvuxen i ett hem med linsgrytor och nej-tack-till-kärnkraft-symboler på kylskåpet!..

Deckarförfattarinnan Anne Holt ”skypade” från Norge och berättade om landets snart hundraåriga tradition med påskdeckare. Det finns flera teorier om ”påskekrims” ursprung. Anne Holts egen är att folk brukar vara på väg till sina ”hytter” vid påsk. Eftersom stugorna ofta ligger ensligt tog man med sig ”lätt” läsning i packningen eftersom man måste vandra till fots – och från början var kriminallitteratur den enda genre som fanns i häftad form i Norge.


Lätt att bära i påsk väg till ”hytten”!

                                                                                                                                                       Denise Rudbergs lästips blev Rennie Airths bok Blodröd våg. Jan Guillou tipsade om Roslund & Hellströms bok Tre sekunder. Henning Mankells bidrag till lästipsen var William Shakespeares drama Macbeth. Även programledaren själv slängde med ett boktips, Fallet Vincent Franke av debuterande Christoffer Carlsson. Nån som undrar varför? Jo, enligt Daniel Sjölin för att den har

[…] en litteraturvetande morfinist i huvudrollen, nånting för mig, kan jag säga… […]

Man tar sig lätt för pannan…

Read Full Post »

Föds man till författare eller kan man träna/utbilda sig till att bli det? Den frågan ställde programledaren vid SvTs litteraturprogram Babel som gick i torsdags. Och trots att Daniel Sjölin låter oerhört förnumstig och ser ut som om han gömmer på det hemliga svaret erkänner jag att det är en intressant fråga.

Till att reda ut författarfrågan var författaren och ledamoten av Svenska Akademien Torgny Lindgren inbjuden till studion. Notera att detta är

[…] en RIKTIG författare! […]

enligt Daniel Sjölin. (Jag undrar förstås obstinat  hur en ORIKTIG författare ser ut.)


Så här ser den riktiga författaren Torgny Lindgren ut, fotad av Ulla Montan.

                                                                                                                                                       Torgny Lindgren påstår att han är nybörjare varje gång han skriver en bok och att han inte känner till sitt eget författarskap. Dessutom menar han att han aldrig blev författare – han har mycket svårt att se det som ett yrke. Torgny Lindgren anser sig nämligen ha varit arbetslös hela livet och därför haft möjligheten att roa sig med att skriva! En skön inställning, tycker jag. I övrigt håller jag inte med Torgny Lindgren i allt han säger, men det han säger är helt klart genomtänkt från hans sida. Därför blir det en sån frontalkollision när denne filosofiske, intellektuelle man samtalar med… Daniel Sjölin…

Efter kollisionen tar Daniel Sjölin med sig författarinnan Sara Stridsberg ut till Biskops-Arnö där de – och även jag! – gick på skrivarskola. (Jag gick emellertid en annan kurs och det var för övrigt här på ön som geten Anders tvingade mig att stå timmar i soprummet!..) Naturligtvis handlade inslaget mycket om Sara Stridsbergs nya bok, Darling River, där hon inspirerats av Vladimir Nabokovs bok Lolita. Men det blev också en hel del nostalgiska tillbakablickar på skolan och livet på ön.


Omslaget på Sara Stridsbergs senaste bok, Darling River.

                                                                                                                                                       Ida Linde och Lennart Hagerfors var nästa gästpar i studion. Båda är författare, den förra poet, den senare även lärare på skrivarkurser. Lennart Hagerfors menade att man till viss del kan utbilda sig i hantverket att författa, men att det krävs en viss talang, något Ida Linde förstås ifrågasatte. Sen blev det mest allmänt fnissigt och tramsigt i studion.

Bob Hansson besökte poeten Göran Greider för att prata om vad som är en bra kärleksdikt. Bland annat läste de tu ur Bibelns Höga visa och kom fram till att en bra kärleksdikt endast torde vara sju till åtta rader lång. Ytterligare tips skaffade Bob Hansson hos artisten och låtskrivaren Martin Svensson:

[…] Du är så yeah yeah, wow wow […]

Veckans USA-reportage gjordes hos författarinnan Jayne Anne Phillips, som slog igenom på 1980-talet. Hennes hem skulle ha gjort experterna i Antikrundan alldeles prilliga…

Torgny Lindgren fick exekvera veckans lästips och hade valt Thomas Manns utsökta bok Döden i Venedig, en kortroman med homoerotiskt tema.

Nästa Babel tar upp frågan varför gamla kommunister skriver så bra deckare… Lagom seriöst.

Read Full Post »

Blir man en bättre människa av att läsa böcker?  Tja, en av de mest ökända människorna som läste mycket och som dessutom hade en boksamling bestående av 16 000 böcker var Adolf Hitler… Frågan – och reportaget om Adolf Hitler – ställdes respektive visades i SvT 2:s program Babel i torsdags, det andra programmet i vårens serie. Jag kollade just på en inspelning av programmet på DVD:n.

Första gäst var Fredrik Lindström som pratade om poesi. Fredrik Lindström pratade mycket. Och mycket. Och så lite till. Så intressant är inte karlen och riktigt pinsamt blev det när Daniel Sjölin, programledaren, utnämnde honom till hedersdoktor… Detta dementerade emellertid Fredrik Lindström som kan titulera sig med det mer med sanningen i överensstämmande doktorand…

Bob Hansson vrålade poesi i megafon från ett träd och blev fotad av dam i rött, lyssnad på av en hund samt besökt av en polisbil… To be continued…

I studion debatterade lysande Åsa Nilsonne, författare och psykiatriker, med två ”kultursnubbar” (en manlig och en kvinnlig) från Dagens Nyheter. Åsa Nilsonne visade bland annat en bild på vad som händer i en hjärna när man läser – att omdömet, som sitter i frontalloben, faktiskt påverkas. Men se det trodde inte ”kultursnubban” på!

Afrikanska (från Zombabwe) författarinnan Petina Gappah intervjuades och efterlyste bland annat sin gamla svenska brevvän.


Petina Grappah i egen hög person.

                                                                                                                                                    Boktipset denna vecka kom från Fredrik Lindström som viftade med Somerset Maughams novellsamling Sken och verklighet.

Read Full Post »

Inspelningsbara DVD-spelare är bra att ha – särskilt när två favoritprogram på TV krockar. Jag har just sett säsongsstarten av litteraturprogrammet BabelSvT 2. Programmet går också i repris både lördag och söndag. Den som vill kan också titta på fantastiska SvT Play.

Programmet inleddes med en intervju av Maja Lundgren. Maja Lundgren, som började sin litterärar bana med att få ett antal fina priser och nomineringar och sen fick etablissemanget, det manliga litterära främst, emot sig på grund av boken Myggor och tigrar från 2007. I Babel berättade hon om sin nya bok, Mäktig tussilago. Jag har inte läst nån annan bok än Pompeji av Maja Lundgren, men den bild man får av henne i studion är inte alls likt den häxa eller galning hon utmålats om. Tror bestämt jag ska ge mig på hennes andra böcker!

Bob Hansson flaggade för vardagspoeter som skriver kärlekspoesi. Detta med anledning av att etablerade poeter tackat nej till att skriva kärleksdikter till kronprinsessan och hennes blivande man till deras bröllop… Bland annat besökte han Teaterhögskolan och fick en lektion i att viska. Roligt, men snudd på tramsigt.


Bob i läskig mössa lärde sig viska på Teaterhögskolan.

                                                                                                                                                            Programmets höjdpunkt var ändå intervjun med Eva Gabrielsson, Stieg Larssons sambo under 32 år. Eva Gabrielsson gör ett tillknäppt intryck framför kameran. Hon ler inte särskilt ofta – MEN hon ler när hon berättar en vardagsanekdot om sin Stieg! Just nu har hon två egna böcker på gång – ingen av dem handlar emellertid om hennes liv med Stieg Larsson utan om hennes liv och framför allt sorg EFTER Stieg Larsson. Man måste verkligen hoppas att den förbaskade arvstvisten får sin upplösning. Bilden jag får av Eva Gabrielsson är inte nån rovlysten, penningtörstande kvinna utan en person som blivit hårt åtgången och som är luttrad av felciteringar och märkliga redigeringar av intervjuer som gett helt annan innebörd till hennes ord. Man kan ju också misstänka, att flera av dem som sagt eller skrivit om såväl Eva Gabrielsson som Stieg Larsson äger ett uns – om inte mer… – avundsjuka…

Elfriede Jelinek skypade nåt totalt obegripligt – jag vet inte om det var lyrik, poesi eller vad. Nån som kan upplysa mig?

Slutligen avrundade Maja Lundgren med ett annorlunda boktips. Missade du Babel igår? Kolla i helgen eller på SvT Play!

Read Full Post »

På torsdag kväll, i krock med Antikrundan, klockan 20 i SvT säsongsstartar litteraturprogrammet Babel. Sändningstiden är från och med denna säsong utökad till 60 minter! Som tur är har jag en inspelningsbar DVD-spelare med hårddisk…

I första programmet berättar Eva Gabrielsson om sin kommande bok om sambon Stieg Larsson samt om arvstvisten efter honom. Vidare handlar det om Maja Lundgren som har en ny roman på gång. Elfriede Jelinek ringer ett viktigt samtal och Bob Hansson jagar kärleksdikter från tittarna. Du kan redan nu skicka in din kärleksdikt. De bästa dikterna hamnarna på hemsidan. Babel har också en blogg!

Byggmästare/programledare i Babel är som tidigare Daniel Sjölin.

Read Full Post »

« Newer Posts