Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Bob Hansson’

Torsdagens Babel innebar säsongsavslutning för programmet. Jag tror att vi all mår bra av en liten paus. Åtminstone jag har under hösten fått en hel del bra julklappstips – till mig själv!.. 😉 Och det blir ju lite dyrt. För mig.

Låtskrivaren och artisten Annika Norlin var första gäst. Hennes låtar kategoriseras som treminutersnoveller. Nu är hon aktuell med en ny skiva. Skivan har fått enormt god kritik för låttexterna. Annika Norlin är också journalist och blivande psykolog. Babelredaktionen spår också en framtid som romanförfattare. När Annika Norlin skriver blir det lite av synestesi – att orden får klanger. Hon skriver alltid i jag-form eftersom hon inte gillar att stå ovanifrån och se ner på nån ”du”. Tystnad är inte heller fel, tycker hon. Programledaren Daniel Sjölin var då tvungen att fråga om detta är

[…] specifikt en speciell grej för Norrland? […]

Trött man blir… Annika Norlin verkade emellertid vara en klok kvinna och går inte igång på dumma frågor. I stället avarade hon klokt, på tal om att skriva på engelska kontra svenska att

[…] de svenska orden tar lite mer plats […]

Tyvärr fortsatte Daniel Sjölin sitt tramsande och skojade om hennes talanger och kommande romanidéer. Tröttare, blir man… Annika Norlin fann sig emellertid och vände på steken och undrade när författare ska börja skriva låtttexter. Torgny Lindgren, till exempel. Tja, varför inte..?

På tal om trams, som alltid spolade jag förbi Bob Hansson. Sorry, Bob, men jag tyar inte…

Efter detta följde lite mer tramsande, jakten på poeten Bolaño vars ofullbordade roman 2666 på 900 sidor har fascinerat läsare sen den kom ut. Är den verkligen ofullbordad? Bolaño själv kan tyvärr inte svara. Han avled 2003. Men han blir mer och mer kultförklarad. Kanske det faktum att han en gång sagt att om han inte blev författare skulle han ha blivit mordutredare addar lite till kultstatusen… Romanen 2666 kom ut på svenska i år och handlar om jakten på en försvunnen författare…


Fyra litteraturvetare jagar en författare i den här boken…

                                                                                                                                                       Låter som en spännande författare, men tyvärr hänger jag upp mig på reporterns

[…] knytpunkt […]

om en litterär mötesplats, bokhandeln 22. Det heter väl för bövelen KNUTPUNKT? Eller???

Så blir det dags för det jag uppfattar som höjdpunkt i programmet – enligt programledningen: tre elefanter har tagit plats i studion. Det är kulturcheferna Björn Wiman från Dagens Nyheter och Åsa Linderborg, även författare, på Aftonbladet samt förre kulturchefen på Expressen, Per Svensson, numera skribent på Sydsvenskan. De tre elefanterna talade om myten Bolaño till att börja med, men huvudsyftet med deras besök i Babelstudion var att bedöma litteraturåret 2010. Först delade de ut ett samlat betyg för året. Inga direkta toppar, men hyfsad bredd, för att tala svenska. Intressant inslag var resumén av några årets mest utmärkande böcker och litterärar händelser samt författare. 

Bästa böckerna som kom ut i år är Min kamp av Karl Ove Knausgård, enligt Åsa Linderborg. Detta gigantiska verk i miljoner delar där författaren berättar allt om sitt liv, in i minsta detalj. Björn Wiman valde Mario Vargas Llosas bok Tant Julia och författaren. Boken är ju inte utgiven i år, men är skriven av årets nobelpristagare. Och så Per Svensson, som icke oväntat valde ytterligare en manlig författare, Roberto Bolaños ovan nämnda 2666. Stum tittade jag på. Finns det VERKLIGEN ingen kvinnlig författare som är bland de bästa i år? Tydligen inte – om man nu ska lyssna till tre kulturelefanter…

Bästa svenska bok är Henrik Berggrens bok om Olof Palme, Underbara dagar framför oss, enligt Björn Wiman. Åsa Linderborg utsåg en rolig skröna (!) som bästa svenska bok, Död åt Karl Johan Nilsson, skriven av Karl Johan Nilsson. Per Svensson valde en i mina ögon mer normal (!) bok, John Ajvide Lindqvists bok Lilla Stjärna.

Daniel Sjölin lyckas vurpa igen när han tar upp den tämligen nyutkomna och omdiskuterade boken om kungen eftersom han ger den fel titel. Boken heter Carl XVI Gustaf: Den motvillige monarken och ingenting annat. Den ofrivillige… alluderar på en så kallad svensk humorfilm. Dåligt! För övrigt gav trion inte nåt särskilt högt betyg till boken.


Boken fick inget högt betyg av kulturelefanterna.

                                                                                                                                                    Nästa år tror Per Svensson att Western-boken, den med cowboys och indianer, kommer tillbaka.

En av höstens annorlunda böcker heter Ingen konst och är skriven av Péter Esterházy. Boken handlar om en fotbollstokig kvinna, författarens mor, och hennes förhållande med en av Ungerns fotbollshjältar på 1950-talet.

Veckans lästips, låttexter, blev:
Per Svensson: Briggen Bluebird av Hull av Evert Taube och Hal is av Blå Tåget
Åsa Linderborg: Balladen om Hans Höghet på Alexandra av Cornelis Vreeswijk
Annika Norlin: I love everybody av Lyle Lovett
Daniel Sjölin: Sonja Åkesson tolkad av Annika Norlin med flera

                                                                                                                                                        PS :På grund av WordPress krånglande med länkarna öppnas de i samma fönster som bloggen. Så vill du tillbaka till bloggen efter att ha kikat på en länk, backa! ELLER högerklicka på länken och välj Öppna i nytt fönster.

PS 2: Nu har jag för hand kodat varenda j***a länk så att dessa ska öppnas i ett nytt fönster. Hoppas det funkar…

Read Full Post »

Torsdag kväll och Babel – och för ovanlighetens skull kunde jag titta på programmet! Några av kvällens teman var apart humor, proggiga barnböcker och feelgoodlitteratur.

Programmet inleddes med Trams-Bob och tyvärr kunde jag inte spola den här gången, då… Alltså jag tycker att Bob är rätt söt och så, men jag vill inte ha trams i ett program om böcker. Rörande var det emellertid idag när han berättade om ett barndomsminne när han blev mobbad.

Erlend Loe är en rolig författare, men han har aldrig skrattat offentligt, enligt Linn Ullman. Produktiv är han i vart fall och som sagt rolig. Och första gäst i kvällens Babel var han. Tyska alperna är omgivningen i hans senaste roman. Men nåt budskap i böckerna har han inte, medgav han utan att le. Den senaste romanen, en sorts teaterroman, handlar om en konstnär som aldrig fått blomstra, men nu plötsligt får möjlighet till det.


Erlend Loes senaste roman om en konstnär som aldrig fått blomstra.

                                                                                                                                               Pernilla Stalfelt är författaren som skrivit till exempel Bajsboken. Hon var nästa gäst i studion och sa att man kan skriva om nästan vad som helst. Dessutom tycker hon att barn är ganska bra på att visa vad de själva vill läsa.

Nästa inslag handlade om 1970-talets proggbarnböcker om sex, krig och kapitalism versus kommunism. Många böcker berättade om barn i andra länder, om fattiga och rika.

Kulturjournalisten Pia Huss och författarn Kalle Lind, som nyligen gett ut boken Proggiga barnböcker, var nästa gäster i studion. Tillsammans med Pernilla Stalfelt diskuterade de förstås proggiga barnböcker och hur de påverkat oss. Många av dessa böcker blev TV-program. Barn behöver en solid grund till tvivel, menade Pia Huss. Vidare diskuterades censur i dagens barnböcker, alltså sälar med flytvästar och Emil och hans pappa som kramas i stället för att den senare jagar den förre till snickerboa… Viktigt är att barnböcker underhåller, inte är tråkiga och berör.


Har 1970-talets barnböcker skadat oss?

                                                                                                                                                         En dag av David Nicholls är en romantisk komedi relativt nyutkommen i Sverige. En bitterljuv bok, enligt författaren själv. En typisk brittisk relationsroman, egentligen, som slagit igenom internationellt. Under 20 år följer romanen ett par – under samma datum varje år.


En dag under 20 år.

 

Veckans boktips, en barnbok som påverkade studiogästerna som barn, blev:
Erlend Loe: Tarzan – apornas son av Edgar Rice Burroughs
Kalle Lind: Loranga, Masarin och Dartanjang av Barbro Lindgren
Pia Huss: Trulsa hos mormor av Anna Riwkin Brick och Märta de Laval

Nästa Babel handlar om misär i litteraturen.

Read Full Post »

Torsdagens Babel innehöll en salig blandning – allt från kärlek till förortens lov. Ja det var verkligen en salig blandning och svårt att se den röda tråden. Inledningsvis tramsade Bob Hansson vidare och som tur var kunde jag spola eftersom jag såg programmet på SvT Play. Senare i programmet drar han tyvärr in Stig Larsson i sina tramserier…

En av kvällens huvudgäster var den spännande författarinnan och journalisten Märta Tikkanen. Bland annat får vi se glimtar från hennes bok Män kan inte våldtas, en bok jag sett som film på bio. Diktsamlingen Århundrates kärlekssaga är också ett av hennes kända verk – en diktsamling om hennes liv med sin alkoholiserade make Henrik. Märta Tikkanen har nu kommit med en ny bok, Emma och Uno. Där är det morföräldrarna som skärskådas. Morfar Uno som är en av dessa män som med sina ord kan få omkull vilken kvinna som helst… Tyvärr var programledaren tvungen att tramsa till det med sin låda med Stora Frågor. Suck…


Emma och Uno – en kartläggning av morföräldrars äktenskap.

                                                                                                                                            Reportageresan denna gång gick till Tyskland och författaren Juli Zeh, vars bok Corpus delicti just kommit ut på svenska. Boken är en framtidsroman om hälsodiktatur.

 Journalisten Andreas Ekström deklarerade att Juli Zeh är den mest intelligenta människa han träffat! Denne och Torbjörn Tännsjö, professor i filosofi och författare,  samt skribenten Isobel Hadley-Kamptz, pratade folkhälsa och integritet i studion. Och om ”Storebror på nätet”. En intressant diskussion, men alltså, hör den hemma i ett litterturprogram..? Det är frågan, det…

Nästa reportage handlade om Där jag kommer ifrån, en nyutkommen bok om Förorten av Per Wirtén. Boken kan ses som en kärlekshistoria eller en upprättelse till den nedlåtanden synen på Förorten.


En kärlekshistoria om Förorten.

                                                                                                                                                  Avslutningsvis som vanligt blev det boktips, denna gång böcker som borde komma med varningstext.

Veckans boktips blev:
Märta Tikkanen: Orgelbyggaren av Robert Åsbacka
Tobjörn Tännsjö: Anteckningar från källarhålet av Fjodor Dostojevskij
Andreas Ekström:  Förbländningen av Elias Canetti

Nästa Babel handlar bland annat om en författare som fått Sveriges fetaste förskott på en bok.

Read Full Post »

Babel i veckan som gick – naturligtvis från bokmässan i Göteborg. GAH! Till och med Babel är där! Vad gör jag här? Tittar på en inspelad version av torsdagens program…

Temat för bokmässan är Afrika, men även den svenska författareliten är där. Men först ut intervjuades författaren Ondjaki från Angola. Ondjaki tyckte att det kändes märkligt att ha en kontinent som tema för mässan och inte ett land. Men nu är han på mässan i vart fall…

Programmet fortsatte sedan med ”en grundkurs i afrikansk litteratur”. En miljard invånare och 2 000 språk i över 50 länder… Det är Afrika. Den moderna afrikanska litterturen skrivs emellertid på kolonialspråken engelska och franska och så arabiska, förstås. Fyra nobelpristagare har kontinenten. Den äldre litteraturen är skriven på inhemska språk, kanske swahili, men icke att förglömma är den muntliga berättarkulturen i Afrika!


Afrika och hur det var koloniserat.

                                                                                                                                                 Första gänget att intervjuas var författarna Kopano Matlwa från Sydafrika, Henning Mankell, bosatt i Mocambique och Binyavanga Wainaina från Kenya. Den senare har bland annat skrivit en satir om hur man skriver en afrikansk bestseller. Tyvärr var det inledningsvis tekniska problem med hans mikrofon, men jag uppfattade honom som väldigt rolig och ironisk! Henning Mankell satt och svamlade på svengelska, riktigt pinsamt.

Nästa reportage var en testund med skotten Alexander McCall Smith, som skrivit flera böcker om den kvinnliga sydafrikanska detektiven Mma Ramotswe. Böckerna har också filmats. Tyvärr är Damernas detektivbyrå en serie böcker som inte tilltalar mig så mycket på grund av att de är alltför humoristiska. Och jag är en tråkig och konservativ deckarläsare.

Så blev det lite svenskt. Unni Drougge har skrivit en roman om ett mord på en Jan Guillou, ett mord som inträffar på… bokmässan! Boken heter Bluffen och är en satir om bokvärlden. Man undrar och väntar med spänning på en motreaktion!..


Ett mord på bokmässan!

                                                                                                                                     Nuruddin Farah från Somalia var nästa afrikanske författare att bli intervjuad. Hans íntryck av mässan var

too many people, too many books… A cattle market of humans and books.

Ord och inga visor! Nuruddins första bok, Adams revben, skrev han som 23-åring. Boken handlar om en flicka som rymmer från ett arrangerat äktenskap till stan. Den har säkert spelat stor roll för det faktum att han kallats feminist. Hans nästa bok, som blev stulen med hans dator, heter Crossbones och kommer ut först nästa år på grund av stölden. Den nya boken handlar om pirater.

Sofi Oksanen, belönad med Nordiska rådets litteraturpris för boken Utrensning, var nästa författare att intervjuas. En kontroversiell person – hon fick sparken från sitt bokförlag och skyggar inte för att skriva om kontroversiella ämnen. Själv har jag bara läst Baby Jane och det mest kontroversiella med den är att den handlar om lesbiska som mår dåligt.

Litteraturen som gömställe var nästa punkt i programmet. Detta att skriva under pseudonym. Bland annat blev det en pratstund med författaren Kristoffer Leandoer kring hans nya bok Mask.


Litteraturen är ett gömställe med alla pseudonymer, menar författaren till Mask.

                                                                                                                                                                Så var det dags för afrikanska författare igen. Alain Mabanckou har skrivit böckerna Slut på kritan och Ett piggsvins memoarer. Sefi Atta vars bok Allt gott ska komma dig till del nyligen blivit översatt till svenska och fått ett stort afrikanskt litteraturpris. Pinsamt nog tappade programledaren tråden och började leta ord på svenska, men den kloka Sefi Atta hittade orden han sökte – på engelska. Sefi Atta skriver realistiska böcker, medan Alain Mabanckous senaste bok är en fabel. 

Dawit Isaak, den fängslade eritreanen, har fått sitt versepos Hopp översatt. Nu kommer hela boken ut på svenska. Frågan är om Dawit Isaak nånsin själv kommer ut. Nu har han suttit fängslad i nio år…

Poeten Shailja Patel avslutade programmet med en tänkvärd dikt om språket som förskönar – eller förminskar.

Tack och lov slapp vi Bob Hansson, men nästa gång är han tillbaka igen, tyvärr. Vidare bjuds då på litterärt tupperwareparty…

Read Full Post »

Vilken är Sveriges viktigaste romanfigur? Finns det liv i yttre rymden? Och vad händer efter döden? Gårdagskvällens Babel  på SvT2 ställde frågorna. Men hittade man svaren i programmet???

Bob Hansson tramsade på i vanliga spår genom hela programmet. Lite mer seriöst blev programmet med reportaget om danske författaren Peter Hoeg, mest känd för romanen Fröken Smillas känsla för snö (1992). Efter succén – inte bara boken, det blev film också av den! – gömde han sig under tio år. Han senaste roman, Elefantskötarnas barn, lyfter också fram barn som hjältar. Rafflande humor och spänning, men väldigt lite blod innehåller den nya boken, enligt programledaren Daniel Sjölin.


En bok med ganska lite blod i.

                                                                                                                                                         Första gäst i studion var Lars Gustafsson – Sveriges mest belästa person, enligt Babelredaktionen. Han drog ner ett antal skrattsalvor genom att dissa sommarpratarprogrammen och människorna i dessa som påstår sig vara så intressanta. Poesi, science fiction och bloggande – det är några av Lars Gustafssons genrer. Och så är han pensionerad professor i filosofi, vilket gör att han måste hålla små föreläsningar på bussen – annars blir han på dåligt humör. Lars Gustafsson är aktuell med tre böcker i höst: Samlade dikter, Tennisspelarna och Om begagnandet av elden. Den senaste är nyskriven av författaren, som skriver för att livet då blir mindre tråkigt… Lars Gustafsson är fantastiskt rolig! Han betraktar sig själv med distans, han driver med sig själv och han är inte rädd att säga vad han tycker. För övrigt gav han ett kort och koncist svar på frågan om meningen med livet:

Livet har ingen mening, du måste själv skapa den.


Lars Gustafsson skriver för att livet då blir mindre tråkigt.

Nästa reportage behandlade Erica Jong, vars 1970-talsroman Rädd att flyga kommer ut i nyutgåva. Dessutom levererar Erica Jong sina memoarer, Förföra demonen. Rädd att flyga inledde en trilogi om Isadora Wing. Böckerna handlade om kvinnors sexualitet – och framför allt kvinnliga sexuella fantasier. Naturligtvis blev Rädd att flyga en kultbok! Erica Jong konstaterar i intervjun om sexualitet och åldrande:

Men är rädda att förlora sina penisar, kvinnor är rädda att förlora sina utseenden.


En av höstens många memoarer, denna av Erica Jong.

                                                                                                                                                               Så var det dags för studiobesök igen! Maria Sveland, aktuell med boken Att springa och Mian Lodalen, lika aktuell med boken Tiger.  Maria Sveland inledde med att nämna sin bok Bitterfittan ett antal gånger samt begreppet Det Knapplösa Knullet. Annars behandlade diskussion mest feminism, feministiska biblar och politik.

 +
Sveland och Lodalens senaste!

                                                                                                                                                        Veckans boktips blev:
Lars Gustafsson: Världen som vilja och föreställning av Arthur Schopenhauer
Maria Sveland: Våtmarker av Charlotte Roche
Mian Lodalen: Kärlek i Europa av Birgitta Stenberg

Nästa veckas Babel sänds från Bokmässan i Göteborg!

Read Full Post »

Mår man bättre om man skriver? Det var en av frågorna och temana i veckans BabelSvT2. Men som vanligt fanns det flera teman liksom en intressant blandning gäster och reportage.

Bob Hansson slipper vi inte den här gången heller. I höst ska han söka lyckan. Missförstå mig rätt, jag gillar Bob Hansson, men INTE tramsinslag i programmet. Jag orkar inte skriva om eländet… Bara en detalj: det är SÅ NJUTBART att lyssna på Zinat Pirzadehs mjuka brytning – UNDERBART!

Först ut i dagens program var poeten Johannes Anyuru – som just debuterat som romanförfattare. Tre diktsamlingar har det blivit, förra året debut som dramatiker. Och nu alltså också romanförfattare. En nyklippt Anyuru lyckades för det mesta undvika ögonkontakt med programledaren när han försökte förklara hur jobbigt det var att under början av 2000-talet bli så känd. Daniel Sjölin placerade hörlurar på författaren när han överöste den nya romanen med beröm. Fjäskskydd. Jo, jag tackar, jag. Överspänt och fånigt grepp. Neetlitteratur* blir genrebeteckningen. Genren omfattar utanförskap, ofta alkoholmissbruk och är ett manligt tillstånd. Ärligt talat förstår jag inte vad romanen handlar om, men jag är ju varken missbrukare eller manlig…


Johannes Anyuru, neetlitterär debutant. Bilden är lånad från Babels hemsida.

                                                                                                                                                    Babels STJÄRNREPORTAGE handlade om rockstjärnan Patti Smith som gett ut självbiografin Just kids. Boken behandlar åren med fotografen Robert Mapplethorpe.

Så blev det ytterligare en artist i studion, Caroline af Ugglas som tillsammans med terapeuten och poeten UKON (Ulf Karl Olov Nilsson) debuterar i höst med boken Hjälp, vem är jag? Caroline af Ugglas är som vanligt MYCKET i intervjun, UKON är mest konstig. Mannen är otroligt långbent, hans högra lillfinger är krökt, han har sneda, mandelformade ögon. Han ser kort och gott SPÄNNANDE ut! Intervjun fortsätter i ett reportage om terapi – i filmens, TV:ns och litteraturens värld. Intressant!

Så ansluter Marianne Sällström, författare och lärare i terapeutiskt skrivande. Då känns det mer stabilt i studion! Marianne Sällström pratar om skrivandet som terapi, en terapi som forskarna är eniga om är framgångsrik! Poeten och koreanen Ko Un deltar via skype och tycker till om detta.

Veckans boktips blev:
Johannes Anyuru: Aniara av Harry Martinson
UKON: Witz-bomber och foto-sken av Jonas J Magnusson och Cecilia Grönberg
Caroline af Ugglas: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson

Nästa veckas program innehåller

Triss i ess

enligt Daniel Sjölin. Vi får la se…

                                                                                                                                                   *Neet = Not in Education Employment Training

Read Full Post »

Efter Daniel Sjölins som vanligt förnumstiga inledning ihöstens första Babel på SvT 2, blev det så äntligen dags för porträttet av Louise Boije af Gennäs – Sveriges mest utskällda författare. Hon har bland annat blivit portad i riksdagen och fått kritik för att hon är var öppen om sitt förhållande med en annan kvinna. På 1990-talet ”fräste” hon ur sig böcker, enligt programledaren. Men nu är det dags för både roman (en planerad trilogi) och pjäs. Skillnaden är att nu, tio år senare, är hon accepterad – gift med en man och tvåbarnsmor.


Tio år sen sist… Louise Boije af Gennäs har kommit ut med första delen i en trilogi.

                                                                                                                                              Valår är det i år – och val och politiker var det också i kvällens Babel. Olof Palme lyfts fram, naturligtvis med anledningen av den nya biografin om honom. Ett intressant porträtt av en spännande man, lysande talare och som mycket ung handplockad som assistent till dåvarande statsministern… Och så dödsskjutningen 1986 och den därpå oändliga mordutredningen.

Därpå blev det satirdags. Då dyker tramsiga Peter Settman upp i studion tillsammans med serieskaparen Liv Strömquist. MEH!.. (Bara PS:s uppdykande i ett litteraturprogram är… satir… Men så var han ju egentligen enbart i studion för att marknadsföra en kommande TV-serie där han ska vara programledare.) De båda diskuterade politisk satir med programledaren och jag insåg att triangelns kvinna har samma sjukdom som jag: liksom-sjukan… Författaren Lena Andersson anslöt sedan och hon har skrivit satirer som inte nödvändigtvis är HUMORISTISKA satirer… Hängeru me? Det gör knappt jag…

Nästa reportage handlade om paret Maria och Jan Berglin, två mediaskygga seriesatiriker. Berglins stornäsor hittar alltid sina läsare! Mycket kommer från det Berglinska hemmet i Gävle.

Veckans boktips blev:
Louise Boije af Gennäs: Väninnan av Eva Franckell
Liv Strömquist: Yarden av Kristian Lundberg
Lena Andersson: Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf

Tyvärr skymtade Bob Hansson förbi mot slutet… Suck… Den här säsongen ska han tramsa kring lycka, men jag orkade inte lyssna hur. Nästa vecka besvaras frågan om man kan skriva sig frisk! Intressant…

Read Full Post »

Older Posts »