Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘blondiner’

Ett inlägg som får avsluta den här söndagen.


Nu är jag ensam igen.
Eller ensam och ensam… Det är jag och de små gröngölingarna som har poppat upp i köket på min superfina paprikaplanta. Just nu är de gröngölingar. De ska bli röda, det blev de i somras. Och de blev inte bara ätbara, de var goda också. Kan du se hur många som är på gång?

Paprika

Min paprika bär frukt. Kan du se hur många som är på gång?


Det har varit roligt med sällskap
av främst Elias i helgen – Fästmön har ju jobbat mest hela tiden. Jag känner mig behövd. Jag har lagat mat (!) och jag har nattvaktat tills sömnen velat infinna sig hos orolig gosse. Jag har inte tjatat… så mycket – tror jag… Men ibland har sällskapet haft väldigt bråttom tillbaka till favorittingesten just nu – datorn…

Middagsbord

Och vart tog min bordskavaljer vägen?


I kväll slog jag mig ner
i favoritfåtöljen för att läsa om en familj som alltid har fascinerat mig – i den svindyra pocketboken jag köpte från Historiska media. TV:n åkte på för jag ville lyssna till lite nyheter och annat. Men så plötsligt fann jag mig själv glo på… Svenska Hollywoodfruar på TV3! Maj gadd så spännande det var! Min käft var som en fågelholk och ögonen stod ut som råttpi… Nåja… Det höll ju på att bli en fistfight mellan två av fruarna. Två vuxna blondiner som vid et föregående möte kommit på kant med varandra. Jisses… Det var så spännande att jag blev tvungen att ha en sms-dialog med en kompis som jag vet är ett fan av fru Maria.

Men sen skärpte jag till mig – man kan ju inte flamsa hur som helst när man vikarierar som morsa. Vid halv nio-tiden började vi packa ihop Elias saker. Då hade hans mobil slagit av. Han fick igång den själv, men en pin-kod krävdes. Tyvärr inget som jag hade, så jag ringde hans fader – just som denne såg slutet på en film. På bio. Ibland är jag pinsam och korkad, jag visste ju att Jerry och Fritzlan skulle gå till The Flics i kväll! Hur som helst, pin-koden var ju inte i Jerrys huvud utan levererades senare.

Elias och jag åkte för att hämta mamma/Anna. Det blev ett stopp på ICA Heidan för att inhandla frukostvaror – i morgon bitti äter de ju sin frulle i Himlen, medan jag äter min ensam med gröngölingarna här i New Village. Det var väldigt mycket folk som gick in och ut i affären. Vilken tur att den har öppet ända till klockan 22! Och så såg vi två söta små hundar som väntade utanför på nån. Men de glodde också tillbaka på oss så jag vågade inte fota dem.

Väntan i bilen söndag kväll

Det blev en del väntan i bilen.


Nu sitter jag och väntar igen
på att kvällens Miss Marple-film har blivit inspelad på DVD-hårddisken så att jag kan titta på den. Det ska bli väldigt skönt att slippa reklamfilmerna! Jag håller för övrigt på att samla underlag för ytterligare ett inlägg om reklamfilmer. Det finns ju massor att skriva om dessa!..

Men i morgon börjar jag den nya veckan med att skriva tre jobbansökningar, städa och tvätta. Det är sånt som måndagar är bra för. Men än så länge är det söndag. Ett tag till.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg där Tofflan skriver om en film.


Ja, jag erkänner!
Jag föll för reklamen som trillade in i inboxen och köpte filmen Hitchcock (2012). Den kom ut i veckan i Sverige på DVD. I kväll tittade Fästmön och jag på den.

hitchcock
En film om Hitch och hans fru.


Den här filmen handlar egentligen inte
om Alfred Hitchcocks liv. Ändå blir den på sätt och vis en spegling av det. Filmen utspelar sig under inspelningen av Psycho, filmen som blev den största (?) av Hitchcocks succéer. Vi får följa händelserna redan innan filmen får OK att spelas in. Hitchcock och hans fru sätter hela sitt hus i pant för att själv bekosta inspelningen. Samtidigt skildras förhållandet mellan makarna. Vi får glimtar av Hitchcocks bulimi och naturligtvis hans fäbless för blondiner. Varför hans fru Alma, som alltid deltar i produktionerna som co-writer eller co-regissör, stannar hos honom är stundom obegripligt. När hon börjar skriva ett manus ihop med en annan man drabbas Hitchcock av… svartsjuka.

För mig är Alfred Hitchcock Mästarnas Mästare när det gäller skräckfilm. Den här filmen är emellertid inte nån sån film utan ett drama. Kanske är det bristen på spänning som gör mig snäppet besviken.

I övrigt är filmen lysande! Sir Anthony Hopkins och Dame Helen Mirren gör fantastiska prestationer i huvudrollerna.

Inte högsta Toffelbetyg, men näst intill!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

På lördag är det dags igen! I kväll är Igår kväll var det dags igen! Jag snackar förstås Melodifestivalen 2012. Från Nyköping visades Andra chansen, vilket var den sista tävlingen före den stora finalen i Globen lördagen den 10 mars.  Till min glädje ledde Sarah Dawn Finer programmet. Det känns skönt om de två tramsmajorna inte visar sig. Men som sagt, jag hade hellre sett Sarah Dawn Finer delta i tävlingen, hon har ju en fantastisk röst!

Jag livebloggade från klockan 20, med ett avbrott runt 21-tiden
för att hämta hämta hem Fästmön från jobbet! 

Sarah Dawn Finer inledde med ett fantastiskt sångnummer. Vilken röst!!! FAN ATT HON INTE ÄR MED OCH TÄVLAR!

Men den där människan som pratar så konstigt, hon-vad-det-nu-är-hon-heter, hon borde inte vara med alls. Hon är bara otroligt jobbig och inte ett dugg rolig.

På torsdag lottas startordningen, men dessa bidrag och artister ska vara med och tävla: Startordningen är nu lottad och så här blev det:

  • Duell 1: Land of Broken Dreams – Dynazty mot Baby Doll – Top Cats

Dynazty: Långt hår och bebishårdrock inleder. Vi har hört det förut, nästan. Jag gäspar. Nej tack, inte på Melodifestivalen, möjligen på radion när jag städar.

Top Cats: Byhålebandsdags, dock inte från Metropolen Byhålan, det är stor skillnad, det! Nej, det här är ännu mindre schlager än hårdrock. Ta bort skiten!

Vidare till nästa duell går: Top Cats.

Andreas Johnson: Nu trallas det! Och som vanligt har man hört Andreas Johnsons låt nånstans, nån gång, förut. Nej, det här är bara tråkigt. Urtist, till och med.

Timoteij: (Varför ska de ha det där andra i:et? Ordbehandlaren studsar…) Nu blir det folkmusikinslaget. Det tycks som om alla musikgenrer är representerade i Andra chansen. Den här låten är det i alla fall lite fart och fläkt i. Och blondinerna kan ju faktiskt sjunga…

Vidare till nästa duell går: Timoteij.

Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern: Pratsång och hammondorgel. Den här låten skulle jag kunna gilla i ett annat sammanhang än Melodifestivalen.Ingen schlager, det här heller.

Lotta Engberg och Christer Sjögren: Jag får lite Rubettes-varning i början. Men faktum är att detta är… schlager… Och, ja, jag erkänner… Jag gillar det här… 😳

Och nu måste jag lämnar dig en halvtimma, kanske lite mer, för att hämta hem Anna. Kommentera så länge. I’ll be back!

Vidare till nästa duell går Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern.

Sean Banan: När jag ser framträdandet så här dagen efter är jag glad att denne pajas inte gick vidare. Vad är det här för skit? Låten hade varit OK med en annan text – lyssna på idiottexten får du höra vad han sjunger! – och med en annan artist. Om den här låten hade gått till ESC-finalen hade jag skämts ihjäl!!!

Youngblood: Sången är betydligt bättre än sist! Och det är fart och fläkt i framträdandet. Inte så mycket runt omkring, bara ett gäng killar som sjunger och dansar. Det här gillar jag skarpt – även om killarna då och då kollar att snopparna sitter kvar…

Vidare till nästa duell går Sean Banan (fy fan, svenska folket har ingen smak, i alla fall inte de som röstar…)

Första semifinalen går mellan Top Cats och Timoteij. Och vinnaren blev Top Cats. VA???

Andra semifinalen går mellan Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern och Sean Banan. (Men hur i helvete kunde Bananburot gå vidare??? Detta skedde när jag var ute och inte kunde påverka.) Och vinnaren blev Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern TACK OCH LOV! Vad som helst utom Bananburot!!!

Min favorit är var Youngblood – under förutsättning att sången blir bättre. Sen gissade jag att Lotta Engberg och Christer Sjögren går till Globen.

De som gick vidare till finalen blev alltså Top Cats och Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern. Ja, ja, det kunde ha varit värre…

Nästa lördag är det final i Globen. Undras om jag verkligen ska titta nu när mina favoriter inte är med…

Läs även andra bloggares åsikter om

Read Full Post »

Uppdaterat inlägg:

Lördag och det dags igen! I kväll är det den andra deltävlingen i Melodifestivalen 2012, denna gång från Göteborg. Jag hoppas kunna live-blogga i afton från TV-soffan i Himlen (ja mig skulle väl ingen tordas bjuda in till nån deltävling live…).

Vi laddade med tårta på eftermiddagen och är nu klara för kvällens drabbning…

Anna är tårtfyndig! Här tårtan till vår 21-åring.


Klockan är 20
och det är dags att putsa brillorna, sätta på SvT1 och skruva upp volymen. Melodifestivalens andra deltävling från Göteborg kan börja…

Kvällen inleddes med ett märkligt pojkband. Men låtarna var fina! Tyvärr var framträdandet lite väl tramsigt med framrusande tjejer som skrev, men jag gillar när Sarah Dawn Finer sjunger – och bjussar på sig själv!

Helena Bergström verkar lysa med sin frånvaro. Rätt skönt. Kaj Kindvall har lämnat över stafettpinnen som kommentator till Kersti Adams Ray.

Så här ser lördagens startfält ut:

1. Soldiers – Ulrik Munther
En bra ballad. Och sjunga kan han, pojken. Men det är just det pojkiga som får mig att… känna mig som en gammal tant. Pojken står på scenen och ser ut som Emil i Lönneberga. Och tänk… Det irriterar mig! Ingen utstrålning som får mig att hoppa högt och jubla. Men som sagt, bra låt och bra röst

2. Baby Doll – Top Cats
Jaha. Dags för hillbillys, jag menar rockabillys. Är det schlager, det? Nää, back to Byhålan, please.

3. I din himmel – Sonja Aldén
Men hallå! Vem har stajlat henne? Nää, det är inte medeltidsveckan i Visby, Sonja, det är Melodifestivalen! En ballad igen. Det här är schlager för mig. Men lite väl långsamt. Och detta förstärks sen hon slängde av medeltidsdräkten och sjunger i nattlinne. Gäspigt…

4. Aldrig aldrig – Andreas Lundstedt
Nu ska det uppenbarligen dansas, det är vad som utlovas! Andreas Lundstedt är åtminstone snyggt klädd, inte konstigt på nåt sätt. Men danslåt… Tja, en lite sorglig sån. Jag vet inte om jag får så stor lust att dansa. Blir mest… deppig av låten…  Sången är helt OK!

5. Stormande hav – Timoteij
Låtmakarna hade varken tvättat sig eller klätt upp sig, såg det ut som. Kan man inte tänka sig att se liiite fin ut när det är Melodifestivalstävling? Fyra blondiner som ser likadana ut, fast två är lite längre än de andra. En fartig låt, med lite folkmusikinspiration. Rösterna helt OK. Varför tycker jag att detta är tråkigt..?

6. Shout It Out – David Lindgren
En man i kostym. Men varför i h-e gympadojor till? Fult! Men låten är danskulig och medryckande. Lite larvigt försök till flirtande med publiken, bara och en artist utan så mycket utstrålning, tyvärr.

7. Det går för långsamt – Mimi Oh
Men herreminje! Här var det färgstarkt… Jag får nästan sätta på mig solbrillor… Ytterligare en blondin. Varför ser de alla likadana ut? Sången är svag i början. Nej, det här tilltalar inte mig alls. Urtrist!

8. Ge aldrig upp – Thomas Di Leva
Dags för herr Magnusson i klänning. Jag är skeptisk redan innan han har äntrat scenen… Låten har han skrivit helt själv. Och det märks. Gnälligt och flummigt. Usch!

Medan jag smälter dessa traumatiska intryck dukar Fästmön fram ost och kex. En ost som luktar som nåt man har bakom öronen. Men den smakar säkert kanon till Antè-vinet! Det hjälper i alla fall nästan mot Helena Bergström och det dåliga manuset.

Röstningen har nu börjat och som vanligt har svenska folket ingen smak. Di Leva, Top Cats, Timoteij, Ulrik Munter och David Lindgren var de fem som först gick vidare…

Till finalen gick: Ulrik Munther (som tidigare vunnit Lilla Melodifestivalen. Det var väl igår, då.) och David Lindgren.

Till andra chansen gick: Top Cats och Timoteij.

Sammanfattning: Det var ju uppgjort att dessa skulle gå vidare. Och det var väl bättre än att Di Leva gick till final eller fick en andra chans. Men vad Emil i Lönneberga och en David utan utstrålning kan åstadkomma i finalen återstår att se. Bättre än förra deltävlingen ändå. Men bra? Nej.

Även denna gång innehöll startfältet en del gamla schlagerrävar (i det facket stoppar jag Sonja Aldén och Andreas Lundstedt, Timoteij kan väl knappast kallas för gamla, men ändå schlagervana). Här finns också ett par för mig helt okända artister (David Lindgren och Mimi Oh), en liten pojke (Ulrik Munther) och en man i konstig klänning (Thomas Di Leva) vars låtar ger mig spader.

Vill du värma upp med en riktig schlagermassaker kan jag varmt rekommendera Jontas  vars rapportering visserligen inte gick live, men som fick mig att skratta så jag trillade av stolen när jag läste den!!!

Läs även andra bloggares åsikter om

Read Full Post »

Idag vaknade jag av mobilen. Hmm… Klockan var efter tio så jag kan inte skylla på att det var okynne. Jag sov ganska dåligt i natt, sprang upp på toa flera gånger och det blev ingen sammanhängande sömn, riktigt. Men det var skämmigt att bli väckt – av en bonustonårsdotter! 😳 Hade förhållandet varit tvärt om vore det mera normalt!.. Vi ska ses i kväll och åka med lite grejor hit och dit och babbla lite mer. Linn har vuxit så otroligt som människa det sista halvåret, hon har blivit så klok och mogen. Tänk, jag minns ännu tiden när hon slog bakut så fort nån ens andades mitt namn i familjen!

Fästmön flög naturligtvis också upp så småningom. Kom ut i köket och såg ut som en förvirrad Snorkfröken.

Vi skulle ju inte sova så här länge idag!!!

Nu har vi vikt lakan och tagit reda på annan ren tvätt. Anna har tvättat håret och jag fastnade som vanligt vid datorn. Fick ju ett och annat mejl med förfrågan om vad somliga önskar sig i födelsedagspresent. Somliga är BESVÄRLIGA på det viset. Har inte nån boklista, till exempel, på sin blogg och så. Och inte är det så kul att köpa hushållsvågar eller dammsugare till nån som fyller år?..

En sak har vi för övrigt lärt oss idag:

Säg inte ord med en massa P:n i när du borstar tänderna!

Jag behöver nog inte förklara varför…

Och ja, just det! Rubriken! Det är inte bara Anna och jag som är blondiner. Det är blåst ute också. Mycket! UFF!

Read Full Post »

Full av fördomar mot blondiner och vis av erfarenhet av desamma (ja, jag är själv blondin) gav jag mig i kast med Ego Woman, en bok av Carolina Gynning och Ingrid Carlqvist. Mamma lämnade kvar denna pocketbok efter sin vistelse här över vinterns storhelger och jag tänkte att jag ger boken en chans. Det var bra att jag gjorde det!


En bok av Carolina Gynning om henne själv!

                                                                                                                                                            Det här är en fortsättning på Ego Girl, som jag INTE har läst. Men den här boken handlar om Carolina Gynnings liv och kändisskap. Här berättar Carolina Gynning mycket öppenhjärtligt om sig själv och sitt liv – både privat och yrkesmässigt. Mycket om sex, en del om pengar, somligt om jobben på TV. På omslaget har SvT uttalat sig om boken:

En extremt rolig bok!

Ja, visst är den rolig, men Carolina Gynning har ett djup som hon tar fram också. Rolig skulle jag inte vilja definiera den här boken som! Vad sägs om detta citat ur boken?

[…] När ångesten kommer över dig ska du hälsa den välkommen, men tala om för den att den får sitta längst bak i bussen. Den får aldrig köra, bara sitta där bak i bussen och finnas till. […]

Dessa kloka ord får Carolina Gynning sig till livs hos… en nageltjej. Ja, jag skulle vilja klassificera boken som Kontrasternas bok!..

Carolina Gynning skriver dräpande om parmiddagar och hur tråkiga de är, men också om sin ensamhet och sin känsla av utanförskap. För man ska inte vara som hon är på middagsbjudningar:

[…] jag är inte alls uppskattad på den här sortens tillställningar. Där ska man inte gapskratta och gestikulera vilt när man pratar om saker som verkligen engagerar en. Där ska man småprata om fullständigt ointressanta saker, svat och behärskat. Man ska le och vara lagom, man ska kallprata. […]

För det är mycket skratt och glädje i Carolina Gynning – och det kanske är därför SvT har skrivit att boken är rolig. Det är en hel del yta, en hel del droger, en del skitnack (nej, Carolina Gynning gillar verkligen INTE Blondinbella!..). Men det är också allvar, djup och tro på tanken att man är en själ som har levt många liv. Bland annat har Carolina Gynning och co-writern Ingrid Carlqvist varit häxsystrar…

Boken avslutas med ett antal frågor och svar från Carolina Gynnings läsare samt några bloggares och bekantingars rader om henne.

Det här är inget litterärt mästerverk eller storverk, men helt klart en mycket läsvärd bok! Jag har fått en delvis annorlunda bild av Carolina Gynning, som många gånger glimmar till riktigt ordentligt i boken! Eller vad sägs om detta?

Alla kan göra misstag, alla har rätt att bli förlåtna för dessa.

Högt betyg till denna självbiografiska bok där författaren inte tvekar en sekund att lämna ut sig själv!

Read Full Post »

Min natt var för jäklig, för att tala klarspråk. Sov en timma, vaknade och gick på toa, sov en timma, vaknade och gick på toa… Från cirka klockan 23 till 7.30 när alarmet på mobilen studsade igång.

Det snöade här i morse. Det snöade MYCKET här i morse. Det var kallt här i morse. Det var MYCKET kallt här i morse. Men jag hade gett mig den på att jag skulle in till Stockholm för att träffa vännen FEM, som endast var uppe över dagen.


På väg till bussen fotade jag detta snöiga träd.

                                                                                                                                                       Jag avskyr att åka Uppsalabuss. Jag avskyr att åka tåg. Jag avskyr det därför att jag inte vill trängas med människor. Idag var det trångt. Det var MYCKET trångt. Det blev ett tidigare tåg till Stan för min del, så jag var framme ungefär kvart i elva.

Mötte vännen FEM utanför Åhléns. Då hade hon redan hunnit med lite shopping. Men kaffesugna var vi. Vart bär det av då när man är i Stockholm? Till Hurtigs, naturligtvis. Alltid till Hurtigs på Drottninggatan! Trots att jag inte fick nån rabatt idag heller (visst borde jag väl få det med tanke på— du vet vad?!)… Men vad gör man inte för att få äta stans bästa räkmackor med handskalade, smakrika räkor och en god kaka till efter? Jag tänker inte visa nån bild hur dessa ljuvligheter ser ut, för jag har gjort det så ofta här på bloggen. I stället blir det en bild på FEM! Notera det fina smycket hon bär!


FEM med fint smycke.

                                                                                                                                                            Två tanter i Stockholm… Tja, vi inledde med en fika och diverse skvaller kring vad som hänt sist med kända och okända, barn och släktingar. Sen bar det av ut i affärerna! FEM hade kollat upp en ny butik hon ville kika på, Syster Lycklig. Där fanns massor av småpryttlar, men jag sparade mig för lite andra affärer. JA,  bokantikvariat, då! (Du läsare känner mig alltför väl…)

Vi tittade in i ett par stycken innan vi äntligen kom ner till favoriten Alfa antikvariat. Där hittade jag en bok till mig själv och en julklapp till nån annan. För det är ju så att såna som jag blir alldeles saliga när man kommer in i ett antivkariat som inte bara har en massa bra böcker utan dessutom har en väldig massa bra ORDNING på sina böcker…


Nu har jag bara två Lang kvar på min inköpslista!

                                                                                                                                                            Efter detta kulturella inslag bar det av till diverse affärer, bland annat i punkkvarteren kring Gamla Brogatan. Där i krokarna intog vi också en näringsrik lunch – utan ett gram fett, förstås…


Flottigt och gott, men ändå – notera grönsakerna, en pepperoni och en skiva tomat. Wow!..

                                                                                                                                                      Min mat kom in först och medan FEM väntade på sin satt hon och strök på sina listor, kollade kvitton etc.


Mest papperslappar i den DÄR plånboken…

                                                                                                                                                         Sen skedde nåt mystiskt! FEM, som liksom jag inte var så hungrig (!), hade beställt pizza. Och kolla hur hon åt den – från mitten! Har jag aldrig sett nån göra…


FEM äter pizza från mitten!

                                                                                                                                                        Stärkta efter lunchen traskade vi Drottninggatan bortåt Gamla Stan. Det blev en del stopp på vägen för diverse shopping. Och så ville jag fota de urläckra kristallkronorna över gågatan!


Läckert med kristallkronor som julbelysning i stan!

                                                                                                                                                         Bortåt Gamla Stan blev det plötsligt väldigt kallt och blåsigt. Inte blev vi mindre frusna av att vi fick var sin DVD om laviner i en affär, heller… Fötterna behövde vila och kaffetarmen gav sig till känna. Jag drog in FEM på att gayfik, Muren. FEM viskade

Hur vet du det???

när jag berättade det för henne i kassakön. Hon kanske tänkte att jag hade sett några mystiska homosexuella individer – förutom jag själv dårå. Men…

Jag såg regnbågsflaggan!

sa jag. Mer mystiskt än så var det inte!

På Muren intog jag en latte, FEM en cappuccino.


Det blev en värmande latte på Muren.

                                                                                                                                                      Medan FEM drog fram sina listor och strök (OJ, vilken snäll mamma hennes barn har!) lät jag blicken vila på diverse påsar. Snacka om påssjuka…


Drabbade av påssjuka…

                                                                                                                                                    Slutligen blev det några turer i affärer på Västerlånggatan. På SciFi-bokhandeln hittade jag en intressant kokbok som jag tänkte köpa till mig själv i julklapp…


Kanske en användbar kokbok för mig..?

                                                                                                                                                      Klockan hade sprungit på bra, så efter detta blev det dags att följa FEM till bussen. Vi var nog båda rätt trötta i såväl fötter som öron. Det susar ganska bra i de senare just nu, kan jag meddela… Efter en kram skildes vi åt och jag vände tillbaka in mot stan igen. Passade på att fota Stockholm i mörker på vägen.


Så mörkt det blev i Stockholm, plötsligt…

                                                                                                                                                       Jag skuttade in i några affärer på väg till centralen, men det blev inget mer shoppat. På tåget var det smockfullt IGEN, men jag fick en trevlig pratstund med fru Peppningssprej som jag inte sett sen i januari. Hon och två väninnor var på väg till Uppsala för att se Allt ljus på Uppsala – det är ju sista dan i morgon. Tyvärr ett evenemang jag har missat!

På bussen hem blev jag ännu tröttare på en kvartett fjortisbrudar med überblekta hår och alltför tunna kläder i vinterkylan. Uppenbarligen skulle de på fest och var liiiite osäkra på vägen. De pratade ”lidingöska” och de vibrerande i:na kändes ända ner i mina tår. Månntro de var något… anlagda? I vart fall skulle de av vid Levertinsgatan, men med tanke på hur de uttalade gatunamnet – med betoning på LEver och slutklämmen blev ”tinn” – gissade jag att de inte hört talas om en enda författare vars gata vi passerade… (Det är ett antal på vägen hem till mig.) Blondiner, suck… Med plastglas i påsarna och entonig musik på den medhavda ”podden”. Fett trött jag blev…

Nu har jag slagit in dagens inhandlade julklappar och så har jag hunnit med ett samtal med Fästmön som också haft en dag full med aktiviteter: frysavfrostning, gardinarrangemang på Morgonen, bakning med mera… I morgon blir det adventsfika i Himlen med hembakat! Mums!

Read Full Post »