Återbesök i Gryttby

Ett inlägg om vår årliga tur till Emmaus i Gryttby.

---

 

Idag blev det ett återbesök till Emmaus i Gryttby. Fästmön och jag brukar åka dit en gång om året och botanisera bland allt från blomkrukor, husgeråd, möbler och badrumsinredningar till kläder, skor, böcker och diverse småpryttlar.

Det brukar bli en eftermiddagsutflykt, en tur ut från hemmet. Att bara titta på fina och roliga saker kan vara ganska stor stimulans för en som sällan lämnar hemmet. Det blir liksom påfyllning i fantasin, såväl som i det estetiska sinnet och humorn. För med Anna är varje utflykt ett litet äventyr, en spännande och rolig resa i livet.

Flera uthus och en huvudbyggnad är fyllda av prylar från golv till tak. Jag tyckte att det var bättre ordning i år. Sakerna var fint uppställda och det var lätt att titta och hitta. Bara en snörvlande och väldigt närsynt farbror som stod i vägen då och då idag. Fast han hörde ju förstås inte till varken inredning eller saker.

Innan vi lämnade Gryttby tog vi en fika. Och med hem följde för min del… jaa, gissa vad!..

Här är några bilder från årets Gryttby-tripp:

Detta bildspel kräver JavaScript.

På vägen hem till stan berättade Anna om när hennes farfar flyttade hemifrån – vid 70 års ålder samt visade huset han flyttade till. När vi hade skrattat färdigt stannade vi till i Gamla Uppsala och tittade på loppisen där. Även där fanns det fina saker! Ägaren kände igen oss och frågade Anna hur det hade gått med golvlampan hon köpte där sist. Ingenting följde med oss därifrån, men vi beundrade fina burkar – och såg en och annan Tutt-Lisa i glas, denna gång blått…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och innan vi körde in i garaget svängde vi in till Tokerian – det är ju lördag och två söta tanter behövde lördagsgodis för att bli ännu sötare… (Nej, ingen bild!)

När ett kilo räkor har tinat ska jag glufsa i oss det tillsammans med aioli, dill, citron, avokado, kokt ägg, vitt vin med mera. Tyvärr har det mulnat på, så vi kan glömma ballen* till middag och får äta i köket, som vanligt.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mitt i allt det hemska…

Ett inlägg om mina hyresgäster.

Jag brukar säga att en av talgoxarna som kommer på besök till min balkong är min pappa. Pappa älskade att titta på fåglar genom köksfönstret. Där satt han och tittade när de små pippina åt av hans talgbollar eller ur frömagasinet han höll välfyllt under vintern. Bland blomkrukorna på fönsterbrädan hade han en liten fågelbok. För det kunde ju hända att han fick syn på nån art han inte kände igen. Annars var det mest talgoxar, blåmesar, sparvar och en och annan turkduva. Skatorna och björktrastarna skrämde pappa bort. De kunde fixa sitt eget käk, tyckte han. Så om pappa skulle födas på nytt är jag säker på att det är i form av en talgoxe.

Mitt i allt det hemska som hände här i morse dök en av mina hyresgäster upp. Pappa, kanske? Pappa kanske försökte skydda mig, på sitt sätt. Tala om att det inte var jag som var hotad, men att han finns här. Jag vet inte. Jag är bara så trött på all ondska här i världen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort.

Read Full Post »

Aprilpromenad(er)

Det var sagt att jag skulle gå några ärenden åt mamma. Solen lyste och det var riktigt skönt ute. Men det är verkligen aprilväder ute…

April i blomkrukorna.

Jag gick ner mot sjön och såg en katt som njöt av aprilsolen – på en studsmatta… Snacka om att ha hittat sin plats i livet!

”Här är min plats!”

Nere vid sjön var det vackert som alltid. Himlen var klart blå.

Vätterpromenaden och klarblå himmel.

Aprilsolens strålar glittrade i vattnet.

Aprilsol i vattnet.

Vårsolen var verkligen stark! Men det var bara varmt just i solen, vinden var nordlig.

Stark vårsol över sjön.

Jag rundande bibilioteket och ”nya” Folkets Hus, som ju inte är så nytt längre. Blickade genom Stadsparken upp på några fina hus, det rödaktiga längst till höger i bild inrymde ett tag min tandläkarmottagning…

Hus vid Stadsparken.

Uppe i stan utförde jag mina ärenden och fortsatte sen ner mot hamnen. Där var kajen avstängd, men jag såg en båt som låg där och vilade.

En båt låg och vilade vid kajen.

Nån restaurang var öppen i hamnen, liksom Hotell Nostalgi. Och som alltid, Motormuseet.

Motormuseets skorsten.

Sen gick jag hem och tjatade med mig en ovillig mamma ut. Tyvärr började det mulna på, men vi gick längs med sjön bort mot nya bron.

Vi såg ett badställe som var lite inbjudande.

Den nya bron växer för varje dag. Här syns den på lite avstånd.

Två torn är nästan det som syns mest på avstånd.

Vi gick så långt fram vi kunde och försökte begripa hur bron ska konstrueras genom att studera ritningarna. Det gick att föreställa sig hur den färdiga bron blir.

Två delar bro möts snart över vattnet.

Så vek vi av uppåt i Bispmotalaområdet och gick mellan husen hem till mamma. Vi passerade ett hus som hade ett allt annat än inbjudande staket. Kanske nån av herrarna som gjorde The Shining bor här?

The Shining?

Blåsten tilltog så det var två frusna som kom innanför dörren. Kaffe och Tobleronetårta satt fint! Men finast ett telefonsamtal med Fästmön medan kaffet perkolerade… Anna hade varit ute och gått i hagel. Och nu, när jag tittar ut, snöar det… Aprilväder…

Read Full Post »