Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘blodbrister’

Det är svårt att sätta balla och bra rubriker. Den ovan är på engelska. Ibland har jag lättare för engelska eftersom jag ser det som mitt andra modersmål – jag har bott i England i ungdomen. Hur som helst, rubriken betyder ungefär Drottningen av j***a post it-lappar. Och drottningen, det är förstås jag!


Min braiga kom-ihåg-grej för veckans medicin, inköpt i början av juli. Nu glömmer jag aldrig att ta mina piller mot brister …och glömska!

                                                                                                                                                                   Ett symtom på mina brister i blodet är att jag kan bli lite glömsk. Ett tag i våras tyckte jag att det hade förvärrats, men jag inser att det nog kanske alltid har varit likadant. Även innan min blodbrist upptäcktes… Men jag har det i blodet ändå, så att säga. När min pappa hade gått bort hittade vi en lapp på fönsterbrädan intill hans plats vid köksbordet. På den stod det

Soppåsen!

Idag måste jag skriva ner allt jag ska göra på lappar. Strategiskt placerade lappar, nota bene! En ligger på en av bänkarna i köket, den andra på skrivbordet. På dagens skrivbordslapp står det:

  • Mejla B!
  • TV-tidn.
  • Hämta Fästmön kl. 16
  • Linn + skärm i stan 16.15, Förorten
  • Cykel
  • Föd.kort MH
  • Tvätta
  • Säkerhetskopiera bilder
    √ Hjulhuset

En del av de här punkterna skrattar du säkert åt, som att jag ska komma ihåg att hämta Anna efter jobbet. Men se det gör inte jag! Det har hänt många gånger att jag har fastnat i nåt och sen – HJÄLP! – är det två minuter till hon slutar jobba och är trött och vill komma hem.

Detta är alltså vad jag ska göra idag. Notera att en punkt redan är avklarad – jag har kollat öppettiderna hos Hjulhuset som vi hoppas kan laga Annas cykel. Hon och Elias lär få cykla om morgnarna framöver när min bensin inte räcker till för att vara i Förorten under veckorna och jobba utanför stan.

Linn ringde igår och behövde få hjälp att ta hem en datorskärm. Vi hade först inte tänkt åka ut till Förorten i veckan, men nu blir det så i kväll. Anna behöver kolla sin post, om inte annat.

På en av bänkarna i köket har jag nästa lapp. Den är av mer långsiktig karaktär och ser ut så här (jag tar bara med de icke avklarade punkterna):

  • Frissan kl. 10 16/8
  • Ring Af kundtjänst 16/8
  • Elias 15/8
  • Coach 18/8
  • Ut på Uppdrag 14, 21 och 28/8
  • Start 1/9

Det här är en lite roligare lista, förutom samtalet till Arbetsförmedlingens kundtjänst som ger mig ont i magen. En del jag har pratat med där är jättevänliga, empatiska och har gett mig kloka råd, medan andra har gjort mig ledsen en hel dag. Det finns folk till allt, liksom.

Den 15 augusti är fritids stängt och då tänkte jag ta med mig Elias ut för att handla lite skolgrejor om det inte redan är gjort. Han behöver en ryggsäck och ett pennskrin och kanske nåt mer, vad vet jag. Men jag har inte pratat med honom än om detta, så vi får se om det passar unge herrn.

Att gå till frissan och få lägga huvudet i M:s kompetenta händer är bara positivt! Hon gör som vanligt underverk med mitt barr, men det är också en sorts belöning för mitt trötta huvud att få lite allmän omsorg – åtminstone på utsidan.

Coachen träffar jag gissningsvis för sista gången. Eftersom jag inte har sett nåt kontrakt har jag nästan ingen koll på detta. Det enda jag vet är tidsramarna – från slutet av april till slutet av juli, egentligen. Det här är nåt jag ska ta upp med min förmedlare, tror jag. Som kund (?) är man ju helt helt utlämnad åt vad andra säger gäller, men man behöver inte vara dum i huvet bara för att man är arbetssökande. Man behöver också få klara besked om vad som gäller. Hur man räknar. Timmar, månader och så. För man har ett liv vid sidan av arbetssökandet också, tro det eller ej.

Roligaste punkten är förstås den sista. Den som kanske leder mig ut på arbetsmarknaden igen. Vill jag hoppas…

Hur har du det med kom-ihåget??? Är du också en queen eller king of f***ing post it notes???

Read Full Post »

Nu är jag så jäkla trött på mina lingonveckor så jag spyr. Tanter på snart 50 bast borde få slippa skiten. För ingen kan väl komma och säga att man tycker att det är roligt när det blöder? Nej, just det. Och jag som svimmar av blod plus har mina blodbrister mår f*n i helv**e när lingonen trillar in.

Nog blev jag undersökt sist jag var på sjukhus (i augusti förra året), då, när man försökte hitta orsaken till mitt dåliga blod. Naturligtvis konstaterades det att jag hade ett grymt stort myom som har växt ganska fort (jag gjorde en magnetröntgen i november 2008 och på två år hade myomet växt till dubbel storlek). Jag har hyfsat regelbundna lingonveckor, men när jag var på sjukhuset och blev undersökt diskuterade vi behandling eftersom myomet kunde tänkas vara orsaken till mina värden. Det finns två metoder – dels spiral, dels operation. Eftersom jag inte vill ha ett främmande föremål i kroppen och dessutom är tämligen till åren kommen för en kvinna räknat, var jag helt inne på operation. Det var även gynekologen.

Därför blev jag rätt förbannad, på ren svenska, när det cirka två månader efter att jag blivit utskriven damp ner ett brev från gynekologen där hon berättade att hon skrivit ut en spiral på e-recept. Ha! Den kan gott ligga kvar. Jag tänker då inte hämta ut den.

Samtidigt har jag insett att blödningarna ju inte blir direkt mindre. Och skitglad blev jag inte igår när lingonen trillade in – lagom till Pride, folkmassor och baja-major – du förstår säkert min ovilja..? Jag stegade helt enkelt över rondellen till apoteket och inhandlade ett paket Cyklo-f.


Såna här har jag blivit rekommenderad.

                                                                                                                                                            För att Cyklo-f ska funka är man enligt förpackningens baksida tvungen att uppfylla tre kriterier, som jag uppfyller:

          √ Man ska vara över 15 år.

          √ Regelbundna lingonveckor med 21 – 35 dars mellanrum.

          √ När lingonveckorna är som rikligast, behöver man dubbla skydd för att inte blöda igenom. Man måste också byta ofta.

Cyklo-f kostade 105 pix. Inte så billigt. Man ska ta två tabletter tre gånger dagligen, normal dos. Man får äta i högst fyra dar. (Jag räknar…. onsdag, torsdag, fredag och lördag. Perfekt!) Men vänta nu… Eh 6 x 4 blir ju 24. En ask innehåller bara 18 tablettur…

Dessutom läser jag i microstil på förpackningen att jag bör rådfråga läkare före användning om jag till exempel haft blodpropp och om mina föräldrar har haft det. Hum… blodpropp hade jag för ett år sen, senast.  Före det året innan. Min pappa hade… åtta blodproppar.

Men jag har just svalt två tabletter. Och jag har gett upp, jag tänker ta den här ”kuren”! För jag orkar inte känna ur lust och kraft bara rinner ur mig, jag vill ha roligt på Pride, inte behöva tänka på att ta mig till en toa i tid. Så är det!

Read Full Post »