Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘blåvita ben’

Ett inlägg om en varm julidag.


Idag vaknade vi till vackert och varmt väder
här i Uppsala. Fästmön och jag hördes av på förmiddagen och bestämde oss för en utflykt till Storvad. Och nej, Storvad och Varamon har ingenting gemensamt, men vid Storvad finns det i alla fall vatten och man kan bada. Ingen Varamosand där heller utan gräs.

Innan vi stack iväg hann jag köra en maskin tvätt samt fila lite på min LinkedIn-profil. Jag har lagt in jobberfarenheter, utbildningar, nyckelord och skapat hela 13 kontakter. Dessutom har jag fått en rekommendation! Men jag är nybörjare, så jag kanske gör lite fel i början. Samtidigt visade det sig att en av dem jag bad om en rekommendation, som själv har flera hundra, inte visste hur man gör…

Åkte och hämtade Anna och Elias i Himlen efter ett misslyckat försök att inhandla Tokerians goda kanelbullar. Det var katastrof – bullarna var slut! I stället fick det bli en påse Pågens kanelgifflar. De är också goda, men små.

I Storvad var vi inte ensamma. Två tredjedelar av oss ville ha skugga, en tredjedel sol. Först hamnade vi i skuggan. Då frös vi. Sen flyttade vi oss till solen. Då blev det för varmt. Aldrig är man nöjd! Det var inte lätt att hitta bra platser eftersom där var tämligen packat med folk. Dessutom kom några män och skulle asfaltera en gångbana ner till badplatsen för rullstolar! De kunde ju liksom ha valt en bättre dag!.. Deras tre lastbilar fick knappt plats på parkeringen där det var fullt av bilar… Och sen kan jag tycka att asfaltering för rullstolsburna borde väl för 17 ha varit klar INNAN det blev badväder.

Till sist flyttade sig lastbilarna och asfalteringsmaskinen, så vi kunde åka hem. Och det var skönt, för vi mötte några som jag inte alltid kan undvika, men gärna vill.

Det har mulnat på lite nu och det blåser. Jag har tagit fram en bytta italiensk pastasås och spaghetti till middag. Det blir ingen stor portion, men jag får fylla på med jordgubbar och mjölk. Lite senare blir det förstås Morden i Midsomer, som i afton inte börjar förrän klockan 22. Detta tack vare att det ska visas nåt extra lång Ylsång på Skånska. Hemskt! Tur att det finns böcker… För tack vare detta utgår visst Bates Motel i afton. Suck…

Om det blir lite sämre väder i morgon letar vi oss eventuellt in till stan och Svartbäcksgatan 21, för att kika på Kitty Lindstens konst på Galleri Uppsala 1810.

Här kan du titta på några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort. Just i denna stund är det rätt gott.

Read Full Post »

Alltså jag VET. Det ÄR varmt. Men… finns det nåt fulare än shorts? Shorts är gulligt på små barn. Men shorts som vuxenplagg ska man bära hemma eller på stranden, tycker jag. Och till min glädje får jag stöd hos min husgudinna Magdalena Ribbing som säger:

Man blir inte svalare för att man klär av sig.

Jag vill inte se andras nakna ben när jag går och handlar, ens. Kräkreflexerna är våldsamma över håriga mansben, tatuerade ben, blåvita ben, muskorta kjolar som visar smutsvita trosor eller shorts som knappt döljer könsorgan av nåt slag. Värst är nog vissa karlar som tycks älska att ha beige eller grå strumpor till sina nakna ben och shorts. Men det klart. Jag vet hur det är. Jag lever själv på stor fot och att hitta strumpor med roliga motiv på gör jag sällan på damavdelningen. Dessvärre tycks herravdelningens strumpor bestå av antingen beige eller grå strumpor alternativt tubsockar.

Bara hemma syns dessa spiror.


Mina egna ben är skitfula.
Det blir ben när man har svåra åderbråck och är fet samt har haft haft två gigantiska tromboflebiter – från ljumsken ner till vaden. Jag visar bara upp dem hemma numera, inte ens på en badplats syns de. Nu häckar Tofflan inte särskilt ofta på badplatser, men OM

På jobbet skulle jag aldrig ha shorts. Även om vi inte är uppklädda på mitt jobb, tycker jag att man bör iaktta en viss klädstil. Magdalena Ribbing rekommenderar tunna och vida byxor och skjortor, men absolut inte shorts, till jobbet när det är varmt. Kvinnor bör ha kjolar till knäna, tycker hon, men en liten urringning är OK. Fast axlarna ska vara täckta. Sandaler går bra, däremot ska man inte vara barfota, anser hon. Det anser däremot jag. I sandaler SKA man vara barfota, det ser ju fult och äckligt ut med strumpor (tänker på doften när det är varmt…)! Så då kanske man helt enkelt ska välja ett annat skodon än sandaler till jobbet…

Varför ska vi inte klä av oss då? Jag är helt överens med Magadlena Ribbing: det handlar om hänsyn till andra. Magdalena Ribbing säger:

[…] Många har liten insikt i hur vi beter oss inför andra. Vi sitter i våra minishorts på bussen och svettas där någon annan ska sitta. Det är inte okej att gå in i bussen eller butiken i sin nakenhet. […]

Vad tycker du? Har du shorts till jobbet???


Livet är kort.

Read Full Post »

Glä! Vi ska till Pride på torsdag och vad händer? Lingonen trillar in! Tofflan blev därför tvungen att hasa över till Tokerian för att inhandla choklad nödvändigheter. Och få sig ett uppmuntrande skratt åt följande:

  • två riktiga apor eyeballade Tofflan på väg mot Tokerian. Tofflan eyeballade tillbaka – nån j***a ordning får det väl för f*n vara!
  • en militant tant styrde sin gubbe mot rätt diskmedel. Gubben var ovillig.
  • en jättesöt liten tjej kånkade och bar en skittung varukorg.
  • två ganska unga kvinnor gled omkring i var sin fotsid dräkt. Den ena (dräkten, alltså!) var bajsbrun, den andra zebrarandig. Det såg ut som om de var på väg till ett cocktailparty och inte inne på Tokerian för att köpa falukorv.
  • en skum figur, helt klädd i tjockis-svart, gled runt längs hyllorna och spred iskyla, en riktig Mårran. Figur var iklädd en tank-top som var alldeles för kort vilket innebar att en stinn buk, totalt onådd av en endaste solstråle, tittade fram över shortslinningen. Och ur shortsen stack ett par blåvita ben med långa, mörka hårstrån ut. Huvva! säger jag bara. Jag blev riktigt rädd!


Minus strumporna idag, dårå!

 

  • en gigantisk mansperson hade uppenbarliga problem att få byxorna att stanna uppe – trots både hängslen och livrem.

Ja men se där! Det var ju en riktigt rolig stund! Roligast hade jag åt Mårran-figuren, som jag såg spegelbilden av i ett av skyltfönstren. Det var ju jag, liksom…

Read Full Post »