Ett inlägg om en lördag med fokus på kräftor.
Kräftor hör augusti till! Fast jag kan äta kräftor när som helst, egentligen. Igår var det emellertid bestämt att vi skulle ha kräftskiva, Fästmön och jag. Jag hade hoppats att vi skulle kunna hålla till på ballen* och det kunde vi. Lycka! Vi satt på ballen nästan hela dan, till och med. Det var skönt att ta det lugnt, prata, läsa, äta nåt lätt på dan, sörpla och suuuga på kvällen.
Jag slog en signal till mamma innan vi traskade över till Tokerian. Det var en varm dag igår igen, men luften har blivit bättre. Jag har lyckats få ner temperaturen i lägenheten till en dräglig nivå. I natt regnade det och det gjorde förstås sitt till. Sen var Anna smartare än jag och fällde persiennernas lameller åt rätt håll förra måndagen – så att de stänger ute solstrålarna i stället för att släppa in dem… Därför hade det varit möjligt att ha kräftskiva i köket – om vi på kvällen hade helöppnat de två mindre köksfönstren. Nu blev det inte nödvändigt.
På eftermiddagen plockade vi ihop var sin sallad på Tokerian. Var sitt kanelwienerbröd följde också med hem i påsen. Det var underbart gott! Jag köpte mycket melon och annan frukt i min sallad. Kaffe och det söta, kladdiga wienerbrödet till dessert var perfekt.
Det fanns ostpaj till kräftskivan, men eftersom vi intog lunch så sent (15.30-tiden) bestämde vi oss för att nöja oss med kräftor, bröd, smör och ost. Och naturligtvis öl och Östgöta sädes. Jag hade köpt nya servetter med tolv snapsvisor på. Vi sjöng (tyst) en till varje snaps. Fast naturligtvis tog vi inte tolv snapsar, utan sex. Anna bet av några av sina, dessutom.
Jag gick ut med skalen till soprummet efter skivan och Anna diskade. Vi satt inte uppe så sent. Värmen på ballen gör en ganska trött, säkert alkoholen också. Idag vaknade vi i lagom tid med kräftluktande fingrar. Vi funderar på nån sorts utflykt, vi har ju paj vi kan packa ner till picknick.
Här kommer några bilder från vår lördag:
*ballen = balkongen
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 