Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘biosalong’

Jens Peterson på Aftonbladet om Sean Banan – inuti Seanafrika:

[…] Jag köar för biljett till Sean Banan inuti Seanfrika. Det står att det finns 500 biljetter kvar till den föreställningen. 9 personer sitter utspridda i bänkarna när ljuset släcks. Det är väldigt tyst i Sergels största salong. Ingen skrattar. […]

 

Read Full Post »

Jag tror att det var alldeles i rödaste rappet Fästmön och jag kom iväg för att se den omskrivna och omtalade svenska filmen Kyss mig. I alla fall som vi skulle se den på bio. Vi var totalt cirka tolv personer i biosalongen, endast. Och med lite matematik och logik inser man att Kyss mig inte lär gå i Uppsala så värst länge…


En ny svensk film med L-tema!

                                                                                                                                                                Frida och Mia, båda i 30-årsåldern, ungefär, träffas första gången vid en familjehögtid. Fridas mamma Elisabeth och Mias pappa Lasse är ett par. Mia kommer dit med sin fästman Tim. Mias pappa smiter några dagar senare iväg så att Frida och Mia och Elisabeth ska få tillfälle att lära känna varandra under en helg i en stuga, på en ö. Och att tjejerna lär känna varandra kan man säga i en laddad scen när de under natten tittar på hjortar… Detta blir inledningen till en kärlekshistoria mellan två kvinnor som båda är upptagna i var sitt annat förhållande. Den ena kvinnan ska dessutom gifta sig inom ett par månader.

Det är inte lätt att göra bra filmer med HBTQ-tema. Tar man duktiga skådespelare till hjälp underlättar det helt klart. Men jag kan inte hjälpa att jag ändå tycker att pappa Lasse i Krister Henrikssons tolkning är en intetsägande figur som sällan – för att inte säga aldrig – varierar sitt tonläge. Lena Endre som Elisabeth visar både på styrka och skönhet i skådespeleriet. Lillebror spelas av Patrik i filmen Patrik 1,5, Thomas Ljungman. För att skoja till det lite har man slängt in Björn Kjellman som präst. Fast det är inte skojigt. Det är en allvarlig scen och att skämta till det i det läget är helt fel.

Men bäst av alla spelar Ruth Vega Fernandez Mia och Liv Mjönes Frida. Det är otroligt svårt med sexscener, framför allt trovärdiga sådana. Här är det lite väl många linnen i vägen, men skådespeleriet är av högsta klass.

Historien är trovärdig även om den känns lite väl komplicerad i och med att Mias och Fridas föräldrar är ett par. Det enda som inte känns helt rätt är de små reaktionerna från de försmådda samt Mias pappa. Reaktioner som jag uppfattar som alldeles för svaga. Den här filmen får därför inte högsta betyg. Men nästan.

 

Read Full Post »

Äntligen fick Fästmön och jag en hederlig dejt i kväll! Vi tog bussarna från olika håll in till stan och strålade samman vid en bank. (Ja, ÅhlénsBusstorget är ju lite skämmigt att medge – där träffas ju Kreti & Pleti…)

Och vilken tur, Kafferummet Storken hade vidöppen dörr till sina nyrenoverade och superfräscha lokaler! Borta var det murriga och slitna. Kassaområdet med kakmontrarna var ljust och fräscht mot en vitkaklad bakgrund. I kassan min vän Grekens söta ekonomistuderande dotter A – som trots studierna inte kan räkna rätt när vi ska betala! 😉 Tusen tack för stor rabatt! Min vän Greken kom själv ut och kommenterade renoveringen, nöjd som han var med allt utom golvet framför montrarna.

Trots mulet väder kunde vi sitta på uteserveringen, på taket, och se upp mot tornen som avtecknade sig mot molnen. Det enda trista var alla rökare som förpestade luften.


På Storkens tak.

                                                                                                                                                                 Vi tog var sin filodegspaj med broccoli och ädelost. Rikligt med fräscha grönsaker serverades på tallriken samt en härlig blue cheese-dressing. Till detta Loka citron.


Anna äter paj, men vi skippade båda rödlöken till grönsakerna.

                                                                                                                                                                 En stunds samtal om allt och inget innan vi traskade ner till Royal på Dragarbrunnsgatan. Där var det tämligen folktomt, tack och lov! Inte alls som på Filmstaden där det är alldeles för tjockt med människor ibland, tycker jag – ett av de skäl till att jag undviker biobesök, tror jag.

Anna köpte biobiljetterna, jag köpte popcornen. Jag vaktade popcornen med mitt liv, medan Anna pudrade näsan.


Popcorn är ett måste på bio.

                                                                                                                                                                      Sen steg vi in i biosalongen. Vi hade platser längst bak. Salongen var helt tom. Frågan är om den skulle förbli det, sånär som på oss..?


Skulle salongen förbli tom???

                                                                                                                                                              Vi slog oss ner och började knapra försiktigt på våra popcorn. Strax började filmen Kyss mig

To be continued…

Read Full Post »