Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘billigare’

Ett toffligt inlägg.


 

Häromdan noterade jag att jag borde ha skrivit

ny toffla till Tofflan

på min önskelista till Tomten. Efter att ha hört ett flaffande ljud upptäckte jag att sulan hade släppt…

Trasig toffla

Lika trasig som sin ägare.


Idag såg jag önsketofflan 
i en annons i UppsalaTidningen. En riktig fårtoffla… Men JISSES vilket pris, en tusenlapp minus en krona!

Fårskinnstoffla

Önsketoffla till Tofflan. Men hallå! Tusen spänn…


Nä, då är det faktiskt billigare
med en tub lim. Och faktum är att jag redan hade en sån i mina gömmor (jag hade ju köpt och använt till Fästmöns brillor). Jag limmade min sula och nu är Tofflans toffla hyfsat hel igen. I vart fall flaffar det inte när jag går.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tränande inlägg.


 

Nej, jag är ingen tränande människa. Men jag borde! Framför allt efter operationen jag gick igenom i december 2012 borde jag ha börjat träna – vid det här laget. Tyvärr hittar jag alltid nåt att skylla på. Ibland skyller jag på mina utslitna axlar (den ena är opererad, den andra hålls i schack med kortisonsprutor), nån gång är det ryggen och för det mesta är det hälsporrarna. Eller så är det tiden. Eller pengarna.

Cykelmonument

Stillastående cyklar…


Nu får jag eventuellt snart möjligheten
till friskvårdspeng eller vad det nu heter. Då har jag inte så mycket annat att skylla på än krämporna. Så vad har jag för alternativ?

  • Promenader älskar jag och de är gratis. Men hälsporrarna sätter stopp för längre utflykter.
  • Simning älskar jag också. Det är inte gratis. Däremot är det bra träning för större delen av kroppen, inklusive psyket. Fast… mindre bra för axlarna.
  • Cykling har jag fått en vink om. Det är inte heller gratis när man inte äger en fungerande hoj. Men kanske att jag skulle kunna cykla på en stillastående inomhusvariant ett tag först, bara för att testa. Sen kan jag ju spara till en cykel.

Hum… det tål att tänkas på. Promenader är ju det jag gillar bäst. Då får jag dessutom frisk luft och ljus också. Tyvärr gnäller ryggen fortfarande efter smällen i våras. Inte bara hälsporrarna jäklas alltså. Jag sökte därför lite på nätet för att kolla om hjälpmedel och skydd är billigare där än ute i vanliga affärer. Efter en stunds letande hittade jag http://vulkanskydd.com/. Där finns visserligen inga skoinlägg, men jag har ett par såna som är utprovade (för en svindyr penning) och som funkar i gympadojor. Däremot hittade jag ryggstöd som ser väldigt gediget ut. Ryggen har hållit sig hyfsad nu. Samtidigt vet jag att resor i en kall bil är lika med ryggskott, så det kommer väl när som helst. Jag hittade också axelskydd på samma webbshop. Det kanske kan vara nåt för min oopererade axel… Snabb leverans utlovas och bäst av allt, fri frakt. Priserna är överkomliga, men jag vill ändå fundera lite innan jag investerar.

Är det nån som har provat nåt liknande skydd/stöd för rygg och axel??? Skriv gärna en kommentar och berätta! 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett positivt inlägg.


 

Det har varit en bra dag idag, även om timmarna har sniglat sig fram. Nån besiktningsman har ännu inte synts till. Jag väntar med spänning, han har två dar på sig.

Förundrad blev jag av ett fint mejl från min handläggare på Arbetsförmedlingen, Alexandra Norlén. Jag skrev ju ett blogginlägg igår efter vårt telefonsamtal. Innan vi avslutade samtalet berättade jag att jag tänkte skriva om att hon hade ringt, men jag lovade också att mejla över länken till inlägget till henne. Man måste kunna stå för sina åsikter, men man måste också kunna vara ödmjuk, inse att man har agerat fel och säga förlåt. Och om man får återkoppling som den jag fick via e-post känns det… förundransvärt!

Våffla med hjortronsylt o grädde

En av dagens våfflor, serverad med hjortronsylt och grädde, förstås.

Det började dra sig mot middagstid och jag hade dukat fram för våffelgräddning idag. Ekströms stod för smeten. Det var tredje – och dyraste sorten! – jag provade. Helt OK, men Eldorados mix, som är betydligt billigare, är inte sämre. Den köper jag nog i fortsättning eftersom det skiljer några spänn i pris.

Men… vänta nu… innan jag hann få järnet varmt och smida ringde mobilen. Jag fann mig plötsligt svara på frågor om mina yrkesmässiga kompetenser och erfarenheter. Mitt i alltihop ringde förstås mamma på den andra telefonen, jag bad om ursäkt och svarade hastigt och bad att få ringa upp. Mamma kan bli rätt… avig då, men det hade jag inte tid att tänka på i stunden. Telefon-intervjun ledde till att vi bokade in en träff för en personlig intervju. Så på måndag ska jag ta en tur till Kungliga Hufvudstaden och Östermalm, minsann, och prata om ett uppdrag som kanske, kanske kan bli mitt.

Sen ringde jag tillbaka till mamma. Och lyssnade och lyssnade och lyssnade – med ett halvt öra. För jag väntade på en bekräftelse på måndagsintervjun och naturligtvis dök datorn. Jag höll andan och startade om och allt funkade igen. Därpå rafsade jag rätt på originalhandlingar av intyg, betyg, anställningsbevis etc. Tur att jag har ordning i mina pärmar! Men när jag satte mig till bords var jag så förundrad över alltihop att jag inte tänkte på hur våfflorna och hjortronsylten och grädden smakade ijenklien

Jag har också pratat med Fästmön, som på sitt håll har en del att tänka på vad gäller jobbet och en pågående upphandling där. Det är en märklig värld vi lever i och ingen och ingenting är säker(t), känns det som. Det jag menar är inte att Anna riskerar att hamna i min sits, men att saker och ting kan förändras från en dag till en annan – på gott och ont. Förändringar behöver inte vara av ondo, de kan faktiskt innebära… förundran.

I kväll lugnar jag ner mig med lite blodig TV, How to get away with murder på Kanal 5 klockan 21.55. Det är andra delen i kväll av denna… märkliga nya serie…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Lördagsadministration

Ett inlägg om jobb och ledighet.


 

Sökta jobbhögen den 14 oktober 2014

Sökta jobb-högen fotad i tisdags, den 14 oktober 2014. Högen är högre nu.

När man är arbetssökande är man aldrig ledig, brukar jag säga. Tyvärr har ju det här med arbetslöshet blivit ”en vana” för mig. Jag brukar ändå försöka hålla lördag och söndag som lediga dagar när jag gör annat än letar intressanta tjänster att söka och skriver ansökningar. Idag låg det ett mejl från a-kassan i min skräpmapp (!) och följaktligen blev jag tvungen att dra fram dosa, sladd och hela skiten och logga in för att se vad som stod på. För när a-kassan anropar står alltid nåt på och jag får alltid ont i magen. Idag var det tack och lov bara en specifikation på nästa veckas utbetalning. På torsdag får jag full ersättning, äntligen, för fyra veckors arbetslöshet. Förra gången fick jag ju inte det.

Jag får 9 900 kronor som arbetslös. Det är inte ens en tredjedel av den lön jag hade sist. Men som tur är har jag haft några dagar kvar på inkomstförsäkringen. Jag misstänker emellertid att de är slut nu, men jag chansade ändå och skickade in en kopia på a-kassespecifikationen till Bliwa. Tidigare fick man alltid brev från Bliwa där det stod hur många dagar man har kvar. Det får man inte längre. Har jag tur kommer ett par tusenlappar i alla fall därifrån om cirkus två veckor. Det är pengar jag lever av resten av månaden eftersom a-kassan inte riktigt täcker månadens räkningar.

Ett brev kom däremot från Bredbandsbolaget häromdan. I brevet informerade de om att de ska höja månadsavgiften för bredband från och med årsskiftet (det vill säga vid december månads räkning). Inte ett ord om att jag skulle få sänkt avgift för bredbandet som inte har fungerat eller fungerat väldigt dåligt den senaste månaden! Hmpff… Jag måste nog ta ställning till om jag ska säga upp, byta bolag eller vad. Ett bredband måste jag ju ha om jag ska kunna söka jobb, men det kanske finns bättre bredbandsleverantörer än Bredbandsbolaget där ute…

Ifyllt formulär från Arbetsförmedlingen

Ifyllt efter bästa förmåga.

Den här morgonen har jag också roat mig med att fylla i formuläret från Arbetsförmedlingen. Du vet, formuläret som kom med det illa formulerade brevet. Det gick inte så jättebra, men eftersom jag var inloggad hos a-kassan kunde jag kolla hur många ersättningsdagar jag har kvar. Det var en av de relevanta frågorna i formuläret. För övrigt har jag 156,5 dagar kvar till och med vecka 40. A-kassan envisas ju med att jag har ett deltidsjobb, därav den halva dagen.

I övrigt innehöll formuläret frågor om mina planer framöver. Ja, jag planerar ju inte precis att åka till Bahamas. Den här gången skrev jag inte att jag tänkte ta livet av mig om jag inte får jobb snart, för det gav ingen reaktion från Arbetsförmedlingen sist.

En av de dummaste frågorna i formuläret var

Vad behöver du göra för att få ett nytt arbete?

Hur ska jag veta det, liksom??? Det jag behöver göra är väl att hitta lämpliga jobb att söka. Svarsalternativen var ännu dummare. Men det fanns tre linjer där man själv kunde skriva ner annat man kan göra för att få ett arbete. Jag strök kan och skrev inte kan samt detta :

Idiotiska alternativ. Jag behöver bli yngre och minska mitt CV, känns det som. Men bra kontakter behöver jag, enda sättet för mig att få jobb de senaste tre gångerna.

Ja, jag vet. Jag formulerade mig illa. Men det kanske når fram då till den som eventuellt läser detta på Arbetsförmedlingen. If you can’t beat them, join them…

Mitt svar på den sista idiotfrågan är jag mest nöjd med, för det sätter fingret på Arbetsförmedlingens roll. Frågan löd

Har du något annat du undrar över eller vill ha hjälp med?

Jag svarade:

Jag vill ha hjälp att hitta ett jobb, men Arbetsförmedlingen förmedlar ju inga jobb, så jag räknar med det vanliga från er: ingenting.
Lite peppning och återkoppling på aktivitetsrapporterna som jag ägnar timmar åt att sammanställa vore bra, men jag antar att ni inte ägnar er åt sådant heller.

Nu är ska formuläret stoppas i kuvert, frankeras och skicka in. Ett frimärke är billigare än att åka in till stan och lämna in formuläret. Och då slipper människorna på Arbetsförmedlingen att träffa mig, för det verkar de ju livrädda för.

Hoppas att du har ägnat din lördagsmorgon åt roligare saker än jag. Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta, så kanske jag blir på bättre humör.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett ilsket inlägg.


 

Buss

Landstinget gör det igen: skillnad på skit och pannkaka.

I min jakt på vettiga lediga jobb att söka fastnade mina ögon på en artikel i lokalblaskan. Rubriken skär i ögonen: UL-resor kan bli billigare för anställda i landstinget. Alltså, livet är inte rättvist, men vad  i hela friden är detta? Och är det ens tillåtet skattemässigt? 

Enligt artikeln ska de landstingsanställda kunna köpa biljetter till stadsbussar, regionbussar och Upptåget till en rabatt på upp till 2 000 kronor om året. Arbetsgivaren köper en årsbiljett och sedan dras en viss summa varje månad från lönen. Idag kostar ett månadskort (30-dagarskort) 790 kronor. Med rabatt skulle motsvarande kosta 625 kronor för de landstings-anställda.

Det här förslaget kommer från majoriteten, det vill säga alliansen. När ärendet diskuterades på ett styrelsemöte igår kom den rödgröna minoriteten med ett motförslag där man ville utreda möjligheterna att ge de anställda 20 procent rabatt. Alliansens förslag fick dock fler röster och nu ska det hela alltså gälla från och med oktober.

Under några år på 1990-talet fick de anställda hos samma arbetsgivare fri öppen sjukvård. Men detta upphörde efter ett tag – inte för att det var för dyrt för arbetsgivaren utan på grund av nån skatteteknisk regel, tror jag. Har dessa regler ändrats nu? Jag kan inte tycka att de rödgrönas förslag är rättvist heller. Varför ska ägaren till UL gynna sina egna anställda, medan andra löntagare som måste åka kollektivt vackert får betala ett fullt – och i mina ögon alldeles för högt – pris?

För arbetsgivaren beräknas det hela kosta en miljon kronor om året. Det låter lågt. Och under nästa år ska biljettpriserna höjas igen med i genomsnitt tre procent, enligt artikeln i lokalblaskan. Utom för de egna anställda dårå, som får fortsätta åka på rabatt.

Rastacykel

Idag cyklar 32 procent av de landstingsanställda till jobbet. Miljövänligare och bättre för den egna hälsan än så kan det inte bli.

Att syftet är att få fler än en fjärdedel av de 11 000 egna anställda att åka kollektivt kan tyckas lovvärt. Men det är faktiskt 32 procent som cyklar (en ökning med tio procent jämfört med året innan). Ska inte kolossen landstinget i stället applådera dem som väljer det kanske mest miljövänliga alternativet att ta sig till jobbet? Ett alternativ som också främjar den egna hälsan. Jag menar, nu när allt fler av oss måste vårda oss själva eftersom det fortfarande – efter många, många år – är svårt att få tider i primärvård och väntetiderna på akuten ett skämt (som inte är roligt)…

Jag tycker dessutom att det här är ett extremt fult sätt att locka underbetalda anställda. Höj lönerna för vårdpersonalen i stället så har de råd att köpa bussbiljetter precis som alla andra!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om vinterdäck


 

vinterdäck med bra mönsterdjup

Vinterdäck ska ha bra mönsterdjup och friskt gummi.

OK, jag veeet. Det låter inte klokt att redan nu börja tänka på vintern. Men… hur har du det med dina vinterdäck, egentligen?Med tanke på att sommaren har varit så het kanske inte gummit är det bästa när det väl är dags. Själv tänker jag kolla upp mina däck i god tid. Varför då då?

Jo, två gånger har jag råkat ut för att jag har fått panikköpa däck, i princip. Då har det varit sommardäck, som i de flesta fall är billigare än vinterdäck. Detta trots att jag gör service på Fina Märkesverkstan en gång om året och i samband med det låter dem byta däck.

Det som hände en gång var att servicekillarna endast kollade en uppsättning däck, vinterdäcken, som de skulle montera på min bil. Sen när våren kom och däcken skulle skiftas till sommardito befanns två av däcken vara helt slut. Jag gjorde då ett misstag och lät nån som jag trodde hade kompetens nog att fixa nya däck åt mig. Det slutade med att jag fick fel dimension. För i våras sa besiktningsmannen att de två äldsta sommardäcken hade sprickor och behövde bytas. Jag gjorde då inte om mitt misstag utan vände mig till verkstan. Det var när jag skulle beställa rätt storlek som jag upptäckte att de äldre däcken var mindre än de nyare… Inte bra!

Av detta har jag förstås lärt mig vilken dimension jag har/borde ha på mina däck. Men jag har också lärt mig att det kan bli väldigt dyrt med dessa panikköp. Så framåt hösten ska jag kolla skicket på mina vinterdäck.

Nordendäck är en firma som jag har sett en del reklam för då och då. Jag kollade upp deras webbplats. Där fann jag bra information om vad som gäller för vinterdäck, typ när de ska av och på, mönsterdjup, skillnaden mellan dubbdäck och friktionsdäck (dubbfria däck) etc. Man kan skriva in sina däckdimensioner och få upp lämpliga däck inklusive priser och kundrecensioner. Eller så kan man skriva in sitt registreringsnummer så kommer förslagen upp automatiskt. En helt suverän tjänst som jag med all säkerhet använder mig av OM jag nu behöver köpa nya vinterdäck. Att priserna är väldigt bra, vill jag också tillägga. Så nu är det bäst att jag kollar mina vinterdäck i tid. Inga fler panikköp här, inte!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett må-gott-inlägg.


 

Systerburk till Annas

Mammas fina kakburk, en systerburk till en grön som Fästmön har, ekar tom. Men är vacker där den står.

Nä, så väldigt mycket nyttigt blev väl inte gjort idag. Vi tog i alla fall en sväng för att handla och fylla på förråden. På hemvägen hade vi intentionen att fika på Ubbes. Det kunde vi glömma – de stänger redan klockan 14 en sommarlördag. Och i mammas kakburk, den vackra blå med handtag som jag räddade från att hamna på loppis, är det ekande tomt. Men visst är den vacker att se på?!

I stället för att fika och äta onödiga kakor tog vi vägen om kyrkogården hem. Mamma har släkt som vilar där och idag var vi och satte några nejlikor hos farbror H och faster E. Den senare skulle ha fyllt 100 år får lite sen.

Grill o chill förkläde

Grill och chill-förkläde. Jag föredrar ju chill, som bekant.

Vi intog eftermiddagskaffe på mammas balle*. Mycket billigare och väldigt bekvämt. Sen grep jag mig an lite krokar som skulle dras ur väggarna efter hantverkarna som smällt upp rör lite här och var – i vägen förstås. Sen skulle vissa saker och ting upp på andra ställen. Lite snickare har jag varit idag, i alla fall. Mammas kyl och frys skulle behöva rensas ur, men det har jag inte fått göra idag. Mamma pratar och pratar och pratar. Jag flyttar på mig, mamma kommer efter. Och pratar. Om allt. Hon till och med skänkte mig ett förkläde – kanske i förhoppningen att jag skulle bli inspirerad att laga mat oftare? Njae…

Balkongblommor till mamma

Balkongblommor till mamma.

Ett par blommor följde med hem till mammas ballebord**. Det blev riktigt fint! Naturligtvis kommer jag inte ihåg vad blommorna heter, men jag ”har” ju tillgång till mitt personliga botaniska, levande uppslagsverk i Belgien.

Vi softade en stund innan jag faktiskt tog mig i kragen och stegade ut i köket för att laga mat – sill och potatis. Det var mycket avancerat. Jag borstade potatis och kokade den, ställde fram två sillburkar, gräddfil och gräslök. En lite bricka fylldes med knäcke, ost och Bregott havssalt. Som pricken över i en kall öl och Östgöta sädes. Av den senare blev det visst… fem snapsar. Helan, halvan, tersen, kvarten och kvinten. Ändå står jag på benen! Men jag känner att nu är det nog.

Sill potatis öl o snaps

Sill, potatis, öl och snaps – i blåsten på balkongen.

 

Mamma gick in efter sin första tallrik. Det blåste rejält och hade man inte lite östgötskt innanför västen var det ganska kyligt. I kväll väntar visst fotboll. Jag har laddat med en bunke godis och en bra bok i stället. Sport är, som bekant inte min grej. Den enda tävlingsform jag utövar just nu är ett visst ordspel. Och jag kan ju meddela att Kobran har chansen till revansch i afton med tanke på snapsintaget. Anna likaså. Det är dessa tu jag spelar med just nu. Orkar inte med fler.

Kvällsgodis

Lördagsgodis à la Tofflan.


Vad njuter du av i kväll? Nåt östgötskt, nåt sportsligt eller nåt kulturellt? Skriv gärna en rad och berätta! 


*mammas balle = mammas balkong
**mammas ballebord = mammas balkongbord

 


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »