Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘biff’

Femina, den 15 april 1962

Ett inlägg om en gammal (?) damtidning.


 

Femina nr 15 15 april 1962

Femina från den 15 april 1962 är faktiskt inte så olik den på nätet 2015 – innehållsmässigt…

Häromdan var på jag på besök i en namnlös, men nyöppnad retro- och vintagebutik på Hjalmar Brantingsgatan 4 A i Uppsala. Innan jag åkte hem fick jag frågan när jag är född av en av ägarna. Efter att ha besvarat den ärligt blev jag förärad en gåva – ett exemplar av damtidningen Femina från den 15 april 1962. Det var elva dar före min födelse och jag är väldigt säker på att min höggravida mamma läste just den tidningen – när hon inte joggade längs med Vätterpromenaden för att sätta lite fart på mig… (Det är sant – mamma och pappa joggade så sent som kvällen innan jag föddes – i syfte att få igång förlossningen!)

Igår kväll satt jag och bläddrade i den gamla (ja, den är ju elva dagar äldre än jag, då är den gammal!) damtidningen. Det roliga är att tidskriften fortfarande existerar. När jag kikar lite på den på nätet och jämför tidskriften från 1962 med den från 2015 kan jag konstatera, åtminstone vid första anblicken, att inte mycket är förändrat innehållsmässigt. Jo en sak – idag har Femina bloggare!

Annons Cernitin

I en annons för vitaminen Cernitin är bilden av dåtidens familj den typiska – aktiv pappa och son, passiv dotter och mamma. Men en väldigt förståndig och omtänksam hustru och mor!

År 1962 kunde kvinnorna som läste Femina få tips vad gäller hälsa, mode, smink, mat och mannen, förstås. Precis som idag! Men visst skrattar jag lite när jag redan på omslagets insida ser en bild på dåtidens familj – en pappa och en son som kastar boll, medan mamma ligger i gräset och får en blomma av sin dotter. Det handlar om vitaminer. Cernitin. (På nätet 2015 läser jag att det är ett pollenextrakt som används inom urologin!) Och så texten…

[…] En mammas högsta önskan – att ha familjen glad, frisk och verksam omkring sig. En förståndig och omtänksam hustru och mor tänker på alla, även på att en aldrig så rätt kost kan behöva kompletteras. […]

Artikel om framtidens mat

Alltid aktuellt!

Jag bläddrar vidare. Det är då jag noterar att den här damtidningen faktiskt innehåller en del saker som fortfarande är aktuella, till exempel en artikel om framtidens mat. Läsarna får sig alltså till livs (!) inte bara en mängd mat- och bakrecept – för sånt är det rätt mycket av i tidskriften – utan också mera matnyttiga (!) artiklar om vad som händer inom livsmedelsforskningen. Artikeln handlar om frystorkning som gör maten mindre men även tåligare att lagra i flera år. Bo Hanson, som har skrivit artikeln, beskriver inte helt aptitligt hur en frystorkad biff ser ut…

[…] gråbrun till färgen och […] torr, ungefär som en badsvamp ur vilken man kramat allt vatten. Den ser inte ut som en biff, och den känns inte som en biff. Inte som ett stycke kött, helt enkelt. […]

Nån som blir sugen???

 

Läsarna tipsar om idealmannen

Läsarförslag om idealmannen – ett säkert kort att få engagerade läsare är ju, som bekant att be dem interagera. Så gör vi ju än idag med kommentarer, tävlingar etc.

Annat som fortfarande skulle kunna vara artiklar skrivna idag – åtminstone vid första anblicken – är dem om Mannen. Ja då menar jag inte läsarnas inskickade förslag och åsikter om idealmannen. Men det är intressant att notera att viljan – och knepen! – att engagera läsarna för 53 år sen är ganska lika dem vi använder oss av idag: kommentarer, tävlingar etc…

Det är ett par artiklar om Mannen som sticker ut. En av dem är den om fäders utanförskap, det som uppstår utanför äktenskapet. Artikelförfattaren Ingrid Ericson anser att

[…] Pojkarna måste fostras till fäder. […]

När jag läser artikeln känns den trots orden ovan inte helt omodern. Men när faderskapet och dess ansvarsbörda senare i artikeln ska tänjas till att särbopappan (mitt ord – det fanns inte 1962!) ska komma och ta hand om sitt barn åtminstone en dag i veckan, inser jag att texten har ett antal år på nacken. Det en ska komma ihåg i sammanhanget, dock, är att fri abort inte fanns på den tiden!..

Artikel om fäders utanförskap

En artikel om fäders utanförskap.


Förutom Mannen och mat 
innehåller det här numret ganska mycket mode. Jag skrattar åt halvtokiga modeposer, men också åt annonser för promenadskor. Vidare annonseras det på var och varannan sida om underkläder – BH, trosor (som går upp till armhålorna), gördlar och annat som en kvinna ”behövde” 1962.

Annonser för underkläder

Många annonser för underkläder är det i Femina nummer 15 från 1962. För den modemedvetna kvinnan har ju, enligt annonstexten, stora krav på sin intima garderob…

 

Annonser för nylonrockar o brustna ådernät

Annonser för nylonrockar – och brustna ådernät…

Nä, inte ser det särskilt bekvämt ut. Men Femina nummer 15 från 1962 innehåller också annonser för dåtidens mjukixbrax – nylonrockarna! Dessa användbara plagg under vilka en kvinna kunde ha former utan att de syntes. Rockarna kunde användas både i arbetslivet – annonsen föreslår konditori och damfrisering – och hemma, av husmödrar.

Men här är också en del gör-det-själv-beskrivningar. Bland annat får läsarna en beskrivning av hur de själva kan sy en dräkt för alla tillfällen. En sån som väl alla kvinnor alltid har önskat sig, eller?

Det finns förstås massor mer att läsa i den här damtidningen. Dock inte så mycket skvaller. I stället finns notiser om nya filmer, bland annat Birgitta Stenbergs (för övrigt född exakt 30 år på dagen innan jag) film baserad på hennes raggarroman, ett ganska rörande reportage om Monica Nielsen och hennes föräldrar och en underbar krönika om Höstsol, ett hem för äldre skådespelare och…

Kort sagt: jag hittar mycket intressant att läsa från dagarna strax innan jag föddes. Stort TACK till Ilona!

I morse fick jag nytt jobb skrivmaskin fr Facit

”I morse fick jag ett nytt jobb…” – att göra reklam för en Facit skrivmaskin.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg med såväl friska vindar som gamla pustar.


 

Åhléns från Dragarbrunnsgatan

Åhlénshuset i sin nya skrud sett från Dragarbrunnsgatan.

Det tillhör inte vanligheterna att jag åker in till stan. Det blir kanske högst en gång i månaden. Jag har liksom inget där att göra, oftast. Idag skulle jag emellertid träffa F utanför hans jobb. Medan jag väntade på att han skulle avsluta sina arbetsuppgifter och ta lunch passade jag på att kika in i en affär samt fota lite. Nog visste jag att man river fasaden på Åhlénshuset, men att se glashuset i verkligheten var lite av… en chock… Tårtpappersfasaden har plockats ner. Från Dragarbrunnsgatan såg man ett modernt glashus. Och jag vet inte vad jag tycker om det, riktigt. Jag får associationer till psykiatrins glashus, Sjuktugan i Backens skrytbygge där behövande inte får plats och de som vistas där får ännu mer ångest av allt glas…

 Hus på Dragarbrunnsgatan

Äldre bebyggelse på Dragarbrunnsgatan, snett emot Åhlénshuset, ungefär.

I stan var det liv och rörelse. Jag blir snabbt trött när jag vistas där. Folk går på en, cyklister och bilar kör som galningar på Dragarbrunnsgatan trots att det bara är 30 där och lite halvgågata. Utanför de flesta affärer sitter tiggare. Bilar parkerar mitt för utfarter och… Nej, jag tycker i ärlighetens namn att det är ganska skönt att inte tillbringa så mycket tid i centrum. Det gick förresten bra att åka buss ner, men på hemvägen blev jag åksjuk.

Fast mellan ankomst till centrum och hemfärd träffade jag ju två av mina favoritkillar. Som alltid när vi träffas, F och jag, går tiden snabbt. En och en halv timme flög iväg. Jag får alltid sån energi av F och jag blir så stimulerad av hans intelligens. Och så fick jag lite hopp om ljusning. Kanske, kanske kan det bli nåt. F kollar på sitt håll, jag på mitt. Det vore roligt att få brinna för nånting igen. 

Japanska räkor med ris

Japanska räkor med ris. Det gröna på bilden är viss en ring av purjolök.

Vi åt japanskt. Jag försökte att inte äta så mycket, men blev proppmätt på räkor och ris med tillbehör. F åt biff ur nån märklig låda. Och så babblade vi – om böcker och filmer och tolkningar. I morgon reser F till Spanien. Jag är inte så lite avis på det…

Ytterligare ett par ärenden hade jag på stan. När jag hade följt F tillbaka till hans jobb skuttade jag upp på gågatan och traskade bort till Myrorna. Ryggen kändes av mer och jag blev lite rädd att den skulle börja bråka alldeles för mycket. Peppar, peppar är den hyfsad så länge jag inte vrider mig för konstigt.

Jag träffade äldste bonussonen och fick en pratstund med honom medan han arbetade med DVD-filmer. Nere i bokkällaren hade han satt en praktikant i arbete med att torka hyllor. Rent och fräscht är det verkligen på nyrenoverade Myrorna! Naturligtvis tog jag en sväng bland böckerna, men ingenting fick följa med hem. Jag behöver som sagt inte alltid handla, det är roligt att bara titta.

Musik och litteratur Myrorna Kungsängsgatan

Det finns både musik och litteratur hos Myrorna i källaren på Kungsängsgatan.

 

Böcker används som stolpe för klädställning

Böcker används delvis på ett alternativt sätt i Helping Hands citybutik.

Nästan vägg i vägg med Myrorna har Helping Hand en liten citybutik. Där finns mest kläder och sånt är jag inte så road av. Däremot estimerade jag mycket klädställningarna vars stänger var utsmyckade med böcker. Där kom böcker till nytta på annat än vanligt sätt. Roligt såg det ut, dessutom, detta alternativa användningsområde.

Det börjar närma sig födelsedagar för ett par i familjen, så jag hade ett sånt ärende på stan också. Naturligtvis kan jag inte berätta mer detaljerat om det och inte heller kan jag lägga ut nån bild – man ska inte förstöra en överraskning. Jag är lite nöjd med mitt minne, som för en gångs skull fungerade, så mycket kan jag avslöja.

 

 

 

Det blev nåt litet till mig själv också från en affär. Naturligtvis nåt ätbart av det söta slaget.

Rund röd burk I hjärta sweets

Det blev nåt litet och sött till mig själv. Dock inte denna burk. Den fick vara kvar hos Helping Hand. På prislappen stod 15 kronor.


Jag har just avslutat ett telefonsamtal 
med en nybliven 98-åring. Kristallklar i huvudet berättade hon att hon fick en bok i födelsedagspresent som hon nu ska läsa. Det är en bok jag själv nyligen har läst. Jag blev riktigt glad av att höra hennes pigga stämma och att få veta att hon mår bra.

Ja, en lever ju inte för alltid, men jag är glad så länge jag kan bo hemma. På vintern går jag förstås inte ut, fast prata kan jag!

Förhoppningsvis blir det tillfälle att ses i påsk, om orken och piggheten dröjer kvar. Tänk vilken härlig faster mamma har! En riktig förebild, denna 98-åring, för en som snart blir… 53.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Av nån anledning kändes det liiite som om vi skulle fira igår kväll. Så jag skrapade ihop några slantar (tack, mamma!) och så drog vi ner på stan. Den übersnälla Lena på grannfakulteten har så många gånger talat sig varm om ett ställe som heter Gary’s. Eftersom vi ville prova nåt nytt styrde vi kosan dit.


En ny bekantskap, Gary’s!


En otroligt snygg inredning mötte Fästmön och mig!
Svart och vitt tilltalar mig mycket, det blir aldrig omodernt! De svarta borden tillsammans med vita väggar och vita ”skinn-stolar” var supersnyggt. Stolarna var dessutom väldigt bekväma – till och med mamma skulle sitta bra i dem! Kohudslamporna var lite roliga och utgjorde pricken över i:et. Tyvärr fick jag ingen bra bild på lamporna, men den här bilden på Anna tycker jag blev fin!


Anna väntar med spänning på maten. 


Kartan på väggen var den som visade inriktning på maten.
Vi bestämde oss för att köra rubbet, det vill säga en trerätters.  Menyn såg helt enkelt så spännande ut! Det jag möjligen kunde sakna var nån vegetarisk rätt, men å andra sidan är detta en BBQ-krog och ett steakhouse… Den som vill ha köttfritt väljer en annan restaurang.


Amerika visade inriktning på maten.


Anna valde cheesesticks till förrätt och jag nachos. Båda fick vi dipsåser till som smakade… divine! Otroligt gott och vällagat!


Fantastiska dipsåser! 


Mina nachos var dessutom knapriga. Mycket goda! De kändes liksom mer… äkta än dem man köper på påse på affären…


Knapriga nachos i närbild. 


Till förrätten tog vi var sin fatöl.
Det skulle vi nog ha valt till huvudrätten också, för den visade sig vara ganska het med sina små bitar av pepparfrukter… Men det blev ett glas rött till. Ja inte ett att dela på utan var sitt, förstås. Och så vatten. Vatten är viktigt!


Vatten är alltid bra. 


Vi valde båda fajitas till huvudrätt,
Anna med biff, jag med kyckling. Köttet, tillsammans med de heta grönsakerna, serverades ur roliga små gjutjärnspannor som var rykande heta. Maten smakade lika gott som den var trevligt ”presenterad”!


Maten serverades ur gjutjärnspannor på bordet. 


Dessert blev det också.
Anna valde en helt djävulusisk chokladkaka – det mäktigaste jag har smakat, tror jag. Ja, för jag var ju framme med min dessertgaffel och norpade en bit! Själv njöt jag av en underbar limecheesecake med spännande sylt och limemarinerade hallon till. Svart kaffe rundade av det hela.


En underbar limecheesecake njöt jag av. 


Om jag säger att vi rullade från Gary’s med magar trinda
som värsta gravidmagar är det ingen underdrift. Vi blev båda väldigt mätta. Portionerna var rikliga och jag kunde faktiskt inte äta upp hela huvudrätten, inte Anna heller. Men hit går vi helt klart igen! Prisvärt, gott och fint upplagd mat!

Det som drar ner slutbetyget lite var servicen. Först glömde servitören att servera oss vårt vin till huvudrätten. Vi hade valt var sitt glas rött. Och när han serverade höll han för etiketten på flaskan, så jag är inte säker på att det var det vin vi hade valt. Men det var gott! Vid avdukningen efter huvudrätten tog servitören ut Annas prylar, medan han glömde mina. Han fick nämligen besök av en bekant vid bardisken…

Men, men… Gary’s får, om inte högsta så, högt betyg, för maten var det bästa jag har ätit på länge!

Read Full Post »

Jaaa, du läser alldeles rätt och gissar säkert att det kommer ett par pekpinnar nu och några oombedda råd:

  • Drick mycket – och helst vatten och mineralvatten! Alkohol gör dig ännu snurrigare i värmen och kaffe torkar ur. Men te släcker faktiskt törsten. När det är så här varmt bör du dricka flera liter om dan…
  • Sitt i skuggan! Den som sitter eller ligger i solen och kanske somnar riskerar att bränna sig och att få solsting. Då mår man riktigt dåligt…
  • Men om du solar… Se till att skydda din hud! Och framför allt barnens hud. Spädbarn ska inte alls vistas i solen. Det är varmast mellan klockan elva och klockan 15 och då bör den som bränner sig lätt inte vistas i solen. Se till att solskyddet ger ordentligt skydd! Och skydda även ögon och huvud med solbrillor, keps eller så.


Parasoll är inte fel att sitta under!

  • Bada – eller duscha – då och då. Svalka av dig med vatten. Vattnet kan gärna vara varmt – då känner du dig svalare när du kommer ur duschen – om du inte har tillgång till en sjö eller ett hav… Den som är på jobbet och inte har tillgång till dusch kan spola sina handleder med kallt vatten då och då, det kyler av fint!
  • Ät salt! Tänk på att när du svettas så förlorar du inte bara vätska utan salt och mineraler.
  • För kraftig och för varm mat samt sötsaker är sånt man bör undvika. Det säger sig lite självt, eller hur? Inte är man sugen på en häftig biff eller en stor tårtbit när det är så här varmt?..
  • Undvik stora ansträgningar i värmen!

Read Full Post »

I afton var det bestämt att mamma och jag skulle supera i hamnen. Där finns flera olika restauranger, men vi valde Wetternmagasinet eftersom mammas nya kompis K:s son äger stället. Lite kul att gynna dem man så att säga ”nästan” känner. Bara det att i kväll var det nån sorts musikfrågesport som startade klockan 19 – och stället var packat med halvnakna, blondiner, med onaturligt jämn solbränna, som rökte hela tiden…

Vi hittade ett ledigt bord utomhus i solen. Under den timma – minst – vi fick vänta på vår mat kunde vi inte undgå att notera ett ungt föräldrapar med en liten kicka samt den unge pappans föräldrar vid bordet bakom mamma. Den lilla kickan ville helst inte sitta i barnstolen och kastade skedar och sin nappflaska omkring sig till dess fadern tog den lilla i knäet. Efter en stund bollades fröken över till sin moder. Denna upptäckte åtskilliga minuter senare att den lilla hade gjort ”Stort” i brallan. Brallan, ursprungligen rosa, var vid det laget ganska brun på utsidan… Därpå vidtog ett väldigt ståhej när den lilla skulle bytas på! Uj, uj, uj! Det kom liksom bajs överallt – på bänken, på mamma, på farmor, på den lillas rena, vita byxor… Och allt refererades av farmor. JÄTTEKUL att höra om bajs när man ska äta… Fast vi hade i alla fall tur med vinden – den låg på åt andra hållet…

När maten sen kom, var den MYCKET välkommen! Jag tog kycklingspett, béarnaisesås, mangosås och pommes, mamma biff med räkor, béarnaisesås och pommes. Allt gott!


Mamma lät sig väl smaka!

                                                                                                                                                              Vi stannade inte till desserten, utan traskade hemåt i blåsten. Bara kyrktornet stod oberört och rakt i ryggen.


Kyrktornet stack upp bland träden, oberört av blåsten.

                                                                                                                                                           Och solen gick ner bakom husen igen. I morgon väntar nya äventyr, på ICA Maxi och annorstädes…


Solen som silver i vattnet…

Read Full Post »