Posted in Film, Personligt, TV, tagged bevis, Devil's child, DVD, farmor, galen, höst, inga svar, konstig, lillasyster, mamma, märklig, nominerad, obehaglig, omdöme, Omen. Rosemary's baby, onda barn, pappa, pojke, priser, skräckfilm, tittare, TV4, underlig on 27 mars 2016|
Ett inlägg om en film.
En gång hösten 2014 eller nåt spelade jag in Devil’s child (2007) från Tv4 på DVD-hårddisklen. I kväll var en passande kväll att se skräckfilm om märkliga och onda barn.
Pojken Joshua bor med sin mamma och pappa. Allt verkar frid och fröjd tills lillasystern Lily föds. Då börjar konstiga saker hända familjemedlemmarna. Först blir mamma galen, sen farmor och pappa… Fast galnast av dem alla är nog… Joshua.
Det här är en både obehaglig och underlig film. Jag tänker på Rosemary’s baby blandat med den onde Damien i Omen. För nåt konstigt är det med Joshua även om inte ens jag som tittare får nån form av bevis. Filmen var nominerad för och fick en massa priser. Själv tycker jag mest att den var… konstig. En får liksom inga svar på nånting.
Toffelomdömet blir lågt.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Ironi, Personligt, Trams, tagged a-kassa, affärschef, Astrid Lindgren, älska att jobba, baglady, banan, bästefåtölj, bevis, biografi, blöt karaktär, bror, butik, celadongrön skål, Denna dagen ett liv, duktig, Emil i Lönneberga, En misstänkt liten kanelgiffel, falsk trygghet, färdig, författare, förhandling, foto, fredag, gå i pension, glas, humor, hurtig, ICA Väst, inte arg, jajamens, Jan Ohlsson, Jens Andersen, jobb, jobba extra, kaffe, Karin Nyman, kassörska, kollega, kompostpåse, krasch, Lars Lindgren, Lasse, litteratur, lustig, lyxliv, magasin, middag, mormor, morot, morotskaka, orange, pappersförpackningar, pension, pensionskuvert, postbox, röd, rödpenna, selfie, shopping, skratta, slutgranska, sopberg, soprum, sprida oss, student, svamla, syster, tidningspåse, tomater, tvist, Uppsala, ursäkt, utan kvist, val, veckomål, Vi Som Alltid Har Rätt, Willys on 04 mars 2016|
6 Comments »
Ett rödtonat inlägg, med ett inslag av celadon mot slutet.
Tomater utan kvist, enligt kollegan J.
Bilden här intill föreställer tomater. Det ser du säkert. Det är emellertid en betydligt viktigare bild än så. En måste precisera: det är en bild av tomater. TOMATER. Utan kvist. UTAN kvist. Faktum är att bilden föreställer ett foto av det kollegan J kallar för tomater. Fotot är ett bevis. Ett bevis i en tvistefråga. Kollegan J skulle köpa tomater, kassörskan tyckte att de var KVISTtomater – till ett högre pris. En tvist pågår där kollegan J har begärt en förhandling med affärschefen och en ursäkt av kassörskan. Det går inte att återge hela historian som kollegan J underhöll oss med vid kaffe-på-lunchen-koppen. Jag vet bara att jag skrattade högt och mycket. Inte tänker jag handla på den aktuella Willys-affären heller. För det är inte bara så att kassörskorna där har egna benämningar på tomater, de är fryspåsepoliser också.
Idag bjuckar jag på en selfie! Jag håller mig till bananer, inte tomater.
Det är tur att vi inte har såna galna kassörskor på Tokerian! Eller så är det tur att Vi Som Alltid Har Rätt <== (ironi), såna som kollegan J, Herman i En misstänkt liten kanelgiffel och jag, är spridda över varierade butiker, så att säga… Jag själv, till exempel, stannade vid den ICA-affär jag handlade i som student, under mina första år i Uppsala, idag efter jobbet… På den tiden Emil i Lönneberga jobbade extra där.
Annars har jag hållit mig till bananer och inte tomater idag. Detta har skett medan jag har dykt djupt ner i magasin av blöt karaktär. Jag har slutgranskat produkter hela dan med rödpennan i högsta hugg. Jag har kastat mig på NK*, på författare, på typ ALLA som så här på fredagen behövde komplettera sina verk. Det har gått bra. Ingen blev arg och jag blev färdig. Det känns fint att nå veckomål på jobbet!
Men min dag inleddes faktiskt med en rejäl krasch i morse. Jag har varit så trött om kvällarna att jag inte har orkat gå ut med soporna. Sopberget anföll mig därför i morse, gjorde mig till en baglady och tvingade ut mig i soprummet innan jag åkte och jobbade. Jag tappade en påse på betonggolvet – gissa vilken av tidningspåse, påsen med pappersförpackningar, kompostpåsen eller påsen med glas… Ja det är inte för inte en kan benämna mig
- Syster Duktig
- Syster Lustig
eller
(valet är ditt).
Nästa krasch kom i orange förpackning när jag anlänt hem efter avslutad arbetsvecka.
Jajamens!
som Bosse J brukade säga, det var pensionskuvertet som nått min postbox! Asså… det var bra tunt… Men… om jag går i pension om sju år får jag ut mer än jag hittills har fått per månad i a-kassa. Vilket lyxliv jag skulle kunna leva! (<== ironi IGEN!) Nu har jag inga planer på att gå i pension om sju år, fast om framtiden vet vi inget. Det enda jag vet är att jag älskar att jobba. Och orange älskar jag – med vissa undantag…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Nä, nu har jag svamlat tillräckligt. Jag ska hälla upp middagen i en celadongrön skål, hälla ner mig själv i bästefåtöljen och lägga Karin Nymans mamma i knäet. Med det sistnämnda menar jag Jens Andersens biografi om Astrid Lindgren. Boken är på cirka 450 sidor, jag har läst ungefär en fjärdedel – och det har nästan bara handlat om Karin Nymans bror Lasse hittills. Hum… (Min mormor, till exempel, nämns inte med ett ord. Hmpfff…)
Ha en riktigt go fredagskväll!
*NK = Närmaste Kollegan
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Diskutabelt, Krämpor, Personligt, TV, tagged abort, amerikansk läkare, Ann Heberlein, apart, ångest, barn, Basta!, besviken, bevis, bipolaritet, bipolär sjukdom, ciceron, depression, diagnos, dilemma, dokumentärserie, drottning eller kung, egna erfarenheter, en rustning, faster, Fia Backlund, Filip Hammar, forskning, fungera, höra se, intervjuare, intressanta personer, Jag vill inte dö jag vill bara inte leva, journalist, känna mig kanon, komma minst nära, konstnär, kreativitet, Kristofer Andersson, läkemedel, litteratur, livet, manisk, må skitdåligt, möten, medicinera, Mina två liv, mode, modemagasin, normal, nya kunskaper, ord, person, programledare, psykiatriker, psykisk sjukdom, psykos, publikfriande, rädda liv, råtta, rostad macka, sann, Simon Kyaga, skam, släkt, sluta, sundare livsstil, Sveriges Television, teaterföreställning, tittare, tonår, transformera, trappa ner, träning, tvångssteriliserad, tyda på, utredd, välfungerande individer, vettig kost, webbplats, yta on 03 juni 2015|
2 Comments »
Ett inlägg om en TV-serie.
Igår kväll visade SvT den andra delen av tre i serien Mina två liv. Ann Heberlein är lysande som programledare, intervjuare och ciceron. Hon har verkligen lyckats få till möten med intressanta personer. Den här gången fick vi tittare möta en programledare, en journalist, en konstnär och en psykiatriker. Vidare fick vi en glimt av en teaterföreställning, baserad på Anna Heberleins bok Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.
Andra delen av dokumentärserien Mina två liv gick igår kväll. I totalt tre delar får vi tittare höra och se människor om livet med bipolär sjukdom.
Ann Heberlein har, som jag nämnde i det jag skrev om förra programmet, själv sjukdomen bipolaritet. Ibland är hon manisk, nåt som sen följs av en period med svår depression. I den här andra delen av tre bjuder hon på spännande möten, men också på sig själv och sina egna erfarenheter. Sjukdomen finns i hennes släkt och en faster till henne tvingades till abort och tvångssteriliserades därefter på grund av att hon ansågs för sjuk för att ha barn.
Vidare berättar Ann Heberlein på SvT:s webbplats om hur dåligt hon mådde medan serien spelades in. Men kampen mot den dagliga ångesten syns inte på TV. I rutan framstår både Ann Heberlein och dem hon möter som välfungerande individer. Och det kanske är det som bidrar en del till dilemmat och skammen kring psykisk sjukdom. Alla vill väl vara välfungerande och framför allt normala individer..?
Lite publikfriande kan det tyckas vara att ta med riktiga kändisar i ett sånt här program. När Filip Hammar dyker upp blir jag aningen besviken – han är egentligen inte utredd för sjukdomen utan har fått höra av en amerikansk läkare att han kan vara bipolär. Men när han sen berättar finns det förstås ett och annat som tyder på att läkarens utslängda ord kan vara sanna. Filip Hammar säger bland annat i programmet:
[…] Jag kan vakna klockan sex och känna mig kanon, sedan när jag rostat min första macka och det kanske gått tolv minuter, då mår jag skitdåligt […]
Aningen intresserantare – om man nu kan gradera människor så – var mötet med konstnären Fia Backlund i USA. Fia Backlund fick riktiga psykoser i sena tonåren. Sen dess har hon medicinerat, men på senare år har hon valt att sluta med läkemedel. Hon fick hjälp att trappa ner. Vidare ägnar hon sig åt en, totalt sett, sundare livsstil som inkluderar träning och vettig kost. Fia Backlund blir därmed beviset för att medicin inte alltid är det bästa och rätta för alla.
Journalisten Kristofer Andersson är den jag som tittare kommer minst nära. Han skriver och driver ett modemagasin. Och just mode har blivit hans räddning, eftersom det handlar om så mycket yta. Han säger:
[…] Yta kan bli det som räddar liv, därför att du får en rustning mot livet. Mode transformerar människor, från att vara den aparta till att bli drottningen eller kungen. […]
Psykiatrikern Simon Kyaga berättade om sin intressanta forskning kring sambandet mellan bipolär sjukdom och kreativitet. Han menar att det finns ett påvisat samband mellan kreativa yrken och personer som har sjukdomen. Och även om bipolär sjukdom är en funktionsnedsättning ser man också ökad kreativitet och ledarskap bland de sjuka. Det sägs ju, för övrigt, att många historiska framstående personer har haft bipolär sjukdom…
Nästa vecka visas det tredje och sista avsnittet. Självklart tittar jag då! Det här är mycket intressanta program som ger mig nya kunskaper om hur personer med diagnosen bipolär sjukdom fungerar.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Personligt, Vänner, tagged advokat, bevis, borta, deckare, fängelse, förfölja, februari, grönt bokpaket, gripa tag i, ha råd med, hög, Inkräktaren, inte illa skriven, Jay Brandon, läsare, lågt, litteratur, lova mer än det kan hålla, maktlös, mesig, misshandel, omdöme, omslag, polis, postbox, rån, rånbyte, släpps fri, spännande, spänning, stalkning, svar, tack, tjänstledigt on 03 maj 2015|
Ett inlägg om en bok.
I februari hittade ett härligt, grönt bokpaket ner i min postbox. Det låg mycket smått och gott i paketet, men nu börjar högen minska. Igår kväll läste jag ut Jay Brandons bok Inkräktaren, en av böckerna i paketet. Tack, FEM!
Grey Stanton är advokat och har haft Simon Hocksley som klient. Simon fick fängelse för rån och misshandel. Efter tre år släpps han fri och beger sig direkt för att hämta sitt rånbyte. Men bytet är borta. Simon misstänker sin advokat, som dessutom har tagit tjänstledigt, hur han nu har råd med det. Han börjar förfölja Grey och hans familj. Det är ett ruskigt fall av stalkning – och som vanligt när det gäller sånt är polisen ganska mesig och maktlös eftersom det aldrig finns några bevis.
Det här skulle ha kunnat vara en riktigt spännande bok. Men tyvärr blir den liksom aldrig riktigt så där att den griper tag i mig som läsare. Den är inte direkt illa skriven, men spänningen finns där inte. Tyvärr är det bästa med den omslaget… Men det lovar mer än det kan hålla, tyvärr. Det är också många saker som aldrig riktigt får några svar i boken.
Toffelomdömet blir lågt.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Personligt, TV, tagged amatörvärdera, antikexpert, antikkunnig, Antikrundan, app, bästefåtöljen, bevis, Carin Larsson, diplom, favoritdag, föremål, fickur, fina grejor, fullpoängare, golvur, Karlskrona, kinesisk flaska, kul, lärorikt, låna, målning, omdöme, pricka in, skeppskåp, skitnyfiken, störa, Sveriges Television, tekanna, torsdag, tro, vardagsrum, vas, vasman, värdering, veta, vuxen, webbplats on 19 februari 2015|
2 Comments »
Ett riktigt antikt inlägg.
Torsdagar är mina favoritdagar sen länge. Ett av skälen till detta är att Antikrundan går på dessa dagar – i alla fall just nu på SvT1. Inget eller ingen får störa mig klockan 20, för då häller jag ner mig i bästefåtöljen framför TV:n, startar appen och amatörvärderar från vardagsrummet. Kul och lärorikt!
Antikexperten Joakim, vasen och vasmannen fick vi se i kvällens program. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)
Kvällens runda gick från Karlskrona. Jag tror att jag aldrig har varit där, åtminstone vet jag att jag inte har varit där som vuxen. Men fina grejor har de som bor där i alla fall!
De här grejorna tyckte jag mest om i kvällens program:
- Tekannan (värderad till 30 000 kronor)
- Fickuret (värderat till 20 000 kronor)
- Skeppskåpet (värderat till mellan 8 000 och 10 000 kronor)
- Carin Larsson-målningen (värderad till mellan 20 000 och 25 000 kronor – alldeles för lågt, tycker jag!)
- Vasen (värderad till 10 000 kronor)
- Den kinesiska flaskan (värderad till mellan 30 000 och 40 000 kronor)
- Golvuret (värderat till 80 000 kronor)
Hur jag lyckades mina värderingar? Jag förstår att du är skitnyfiken. Jag prickade in flera fullpoängare och det var bara tre föremål jag inte fick några poäng alls på. Omdömet jag fick i kväll blev detsamma som sist, antikkunnig, och här är mitt diplom som bevis:
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Familj, Personligt, Vänner, tagged överleva, bevis, doktor, e-postadress, förföljd, förstå, fråga, handskriven lapp, hantera, helvete, hjälp, kärlek, längta, leva, livet, medicin, mejl, modig, oro, planera, rubrik, sjuk, sms, svart, syfte, ta till sig, tuff, våga, vidrigt on 13 februari 2015|
Posted in Diskutabelt, Familj, Film, Personligt, tagged arkiv, bäste nästanbror, behöva, betala för, betala räkningar, bevis, bilder, Bitcoin, bredband, Bredbandskollen, bredbandstelefoni, byta lösenord, cyberspace, Dagens Nyheter, dela, dementera, donation, Dropbox, ensamstående, extern hårddisk, filer, flerfamiljshushåll, foto, fru, göra avtryck, gratis, hackad, hackare, hängslen, hårdvara, högre hastigheter, inte aktiv, klicka, kolla hastigheten, komma fram, komma till skott, komma undan, ladda ner, lagra, lagringsutrymme, läcka, lämna spår, lösenord, livrem, Maria Croft, mättjänst, mejla, mer tid, mjukvara, moln, playtjänster, rep, Rickard Dahlstrand, rymd, säkerhetskopiera filer, se över, skillnad, sociala medier, streama, surfa, testa, tillgång, tillgång till kontot, tredjepartstjänst, uppgifter, Uppsalanyheter.se, USB-sticka, utnyttja on 14 oktober 2014|
Ett inlägg om cyberspace och sånt.
Ingen av oss kommer undan längre. Vi gör alla avtryck på nåt sätt, på nåt håll i cyberspace. Till och med den som inte aktivt gör nåt där, finns där.
Men så finns det ju såna som jag som verkligen finns i cyberspace och som lämnar spår efter mig hela tiden genom sociala medier, främst. Jag skulle kunna lämna ännu fler delar av mig ute i nåt moln nånstans. Jag har gratis lagrings-utrymme via såväl hårdvara som mjukvara uppe i moln. Och kanske är det bra när man, som jag, inte har nåt ställe som säkerhetskopierar mina filer. Men jag har valt att göra säkerhetskopieringen själv. Jag säkerhetskopierar på såväl USB-stickor som på en extern hårddisk. Hängslen, livrem och… rep?
Jag har funderat länge på att ansluta mig till Dropbox, mest för mina bilders skull. Det är ett sätt att lagra bilder och filer, men också ett sätt att dela bilder och andra filer med bara dem jag själv vill. Fast jag har inte kommit till skott än. Via Dropbox försökte jag i somras hämta mjukvara från bäste nästanbror. Det kom inte fram förrän nästanbrors fru levererade en USB-sticka…
Hos Dropbox kan du lagra filer i moln.
För en stund sen läste jag också hos UppsalaNyheter att sju miljoner lösenord på Dropbox har blivit hackade i natt. Hackare har visat upp ett hundratal lösenord på ett forum som ”bevis” på att de har tillgång till uppgifterna. Den som vill ha full tillgång till arkivet uppmanas att göra en donation på Bitcoin. Dropbox dementerar uppgifterna och menar att lösenorden kan ha läckt via en tredjeparts-tjänst. Men den som vill vara säker byter förstås lösenord och ser över vilka tredjepartstjänster som har tillgång till kontot…
Häromdan läste jag också en artikel på DN:s webb om bredband. Det finns kanske en viss skillnad mellan hur mycket bredband du behöver och utnyttjar och hur mycket du har och betalar för… Enligt Maria Croft, som har skrivit artikeln, behöver man mindre bredband, det vill säga lägre hastighet, än man tror. Och enligt Rickard Dahlstrand ansvarig på Bredbandskollen (en mättjänst för bredband) kan en ensamstående klara sig på endast 10 Mbit/s. Ett flerfamiljshushåll, däremot, behöver kanske mellan 50 och 100 Mbit/s. Att surfa, betala räkningar, mejla och bredbandstelefonera kräver inte alls höga hastigheter. Playtjänster och streamingtjänster kräver lite mer, men även där kan det räcka med 10 Mbit/s, enligt Richard Dahlstrand. Filmer, däremot, kräver förstås hastigheter som är högre – eller lite mer tid. En film tar två minuter att ladda ner om man har 100 Mbit/s och 20 minuter om man har 10 Mbit/s…
Via Bredbandskollen kan man kolla hastigheten på sitt nät. Klicka på bilden och testa ditt!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Personligt, TV, tagged alkohol, ansökning, ansökningsbrev, arbete, artikel, Älvkarelby, Örebro, ärlighet, åka förbi, återvinningsstation, öl, ölbryggning, bajs, bajsmarodör, berättande, beställningssortiment, bevis, bild, bilda regering, blandning, bråttom, bryggeri, bubbla, butik, bygge, centrallager, cidersort, Clas Svahn, CV, Dagens Nyheter, Downton Abbey, Dragon Gate, Dragon Land, dumma saker, E4, Ekot, enkel, entusiastisk, fagra löften, falla, fascinerande, framtid, gammal, ger sig inte, glo nyfiket, golv, grundtrygghet, häftigt, hända saker, häng med, hängask, hålla tummarna, heja på, hetta till, historisk dundertabbe, hotell, hylla, jobb, journalistiskt magplask, jul, kinesisk, kinesiska, kitsch, klant, klicka, konsekvent, kossor, krydda, kulturcentrum, kung fu-kurs, kvällspress, kyrkogård, lay out, länk, lätt, lätt att läsa, lång, lögn, lita på, livegen, lokalt öl, lust, lyfta fram rätt saker, Mariestad, media, miss, misstänksam, modern detalj, modern vägmarkering, Motala, Motala Brygghus, Mr Li, myggmedelsmiljardär, nya regler, nyhet, oinformerad, omvärld, omvärldsspaning, påsk, plantera, polisstation, politik, poppa upp, populär, porträtt, putsa, reklam, rekryterare, reporter, restaurang, retorisk fråga, riktat CV, saga, säljande presentationer, säljas, säsongssort, sätta på spisplatta, söka jobb, skoj, skriva, skriva bra, sorgeträd, sosseledare, spana, stad, stå kvar, stoppa, stora planer, studera, Sverige, Systembolaget, tänka ett varv, the sky is the limit, transport, trevlig och korrekt ton, TV-antenn, upptäcka, utan att spola, utanför, uträtta sina behov, utrikesministerpost, val, varuhus, Västra vägen, Yggdrasil on 17 augusti 2014|
Ett omvärldsspanande inlägg.
Det händer saker hela tiden utanför min bubbla. Och bara för att jag sitter här och är livegen betyder inte det att jag är oinformerad. Jag tycker att det börjar hetta till nu inför valet, till exempel. Hetta till så det blir väldigt… dumma saker som poppar upp ibland. Eller fagra löften som inte hålls. Vad vet jag..? I min omvärldsspaning börjar vi med det här med jobb, i alla fall. En del av grundtryggheten, du vet. Eller? Häng med om du har lust, stå kvar om du hellre vill det.
Hur har du det med ditt CV??? Den som söker jobb vet att ett CV bör man ha. Många är lite för… entusiastiska och kryddar sina CV:n. Men CV-lögner kan fälla dig! Ärlighet varar längst, vet du väl? Så många som sex av tio rekryterare upptäcker lögner i ansökningar. Rekryterarna efterlyser säljande presentationer, CV:n som lyfter fram rätt saker och… bra skrivna CV:n. Man kan putsa sitt CV genom att skriva riktade CV:n. Ett CV bör inte vara för långt. Själva ansökningsbrevet bör vara mer berättande än ett CV. Men ändå lätt att läsa. Och lay outen ska vara enkel och konsekvent. Tonen ska vara både korrekt och trevlig. Eh… tror du fortfarande att jobbsökeri är lätt??? (<== retorisk fråga).
Inte utan mina kossor… Igår kom beviset på att man inte ska lita på allt som sägs och skrivs. Ekot gick ut med nyheten att nuvarande sosseledaren tänkte ge en tidigare sosseledare utrikesministerposten om det var så att man fick bilda regering. Fast det var ett journalistiskt magplask, enligt nuvarande sosseledaren. Men jisses så det kommenterades till höger och till vänster och i sociala medier! Den som tänkte ett varv till blev misstänksam. Förre sosseledaren ville för övrigt bara ställa upp om han fick ta med sig sina kossor…
Dragon Gate invigt igen. I lördags invigdes Dragon Gate. Igen. Bygget har pågått i tio år intill E4:an i Älvkarleby. Ett fascinerande bygge, tycker jag, som då och då har åkt förbi och glott nyfiket. Enligt Dagens Nyheter är det en blandning av kulturcentrum, restaurang och hotell. Och så finns där rätt mycket kitsch, tycker reportern Clas Svahn. År 2004 tog en kinesisk myggmedelsmiljardär över platsen. Mr Li har stora planer. Han tänker sig ett Dragon Land med en kinesisk stad, men vill även skapa möjligheter att studera och lära sig kinesiska där. Liksom ett varuhus och kung fu-kurser. Ja… det är väl så att the sky is the limit..?
Historisk dundertabbe i Downton Abbey. I västvärlden gör vi emellertid mest tabbar. När det var dags att göra reklam för en ny vända av populära TV-serien Downton Abbey hade man lite för bråttom och glömde ta bort en modern detalj ur ett porträtt… (Klicka på länken och kolla på bilden först om du upptäcker missen!) Men lite skoj var det allt! Fast det är inte första gången det är klantar i farten när det gäller Downton Abbey. Tidigare har man lyckats visa både TV-antenner och moderna vägmarkeringar.
Bajsmarodör härjar i Mariestad. Ja man tror inte att det är sant, men ska man tro kvällspressen så är det det. Alltså, en bajsmarodör härjar i Mariestad. Jan-Åke på bilden vid artikeln som länken går till råkade emellertid inte ut för bajs – det var bara nån som satte på hans spisplattor när han inte var hemma. Men andra boende på Västra vägen har råkat ut för att en bajsmarodör alltså har kommit in i deras hem och uträttat sina behov – utan att spola efter sig. Hur ska detta sluta??? Bajs på golvet som på bilden här intill?
Yggdrasil i Metropolen Byhålan. På en återvinningsstation nära Hotell Gripen polisstationen i Motala växer en gammal hängask. Enligt experterna planterades såna ofta förr på kyrkogårdar som sorgeträd. Det här trädet är omkring 100 år. Så nja, då kan det ju inte vara Yggdrasil. Men ändå… Häftigt!
Ölbryggning i Metropolen stoppad. Fasa! Öl är gott. Men nu har ölbryggningen vid Motala Brygghus stoppats. Skälet är att Systembolaget väntas införa nya regler som gör att det lokala ölet – och andra liknande – inte får säljas på Systembolaget. För att få finnas med i Bolagets beställningssortiment måste bryggerierna se till att själva transportera ölet till centrallagret i Örebro. Men det är inte detsamma som att finnas på en hylla i butikerna. Mellan 40 och 50 småbryggare har fått veta att de inte får nån hylla. Hur Motala Brygghus tänker inför framtiden är ovisst, men man funderar på en ölsort för hela Sverige, säsongssorter för jul och påsk och två cidersorter. Ger sig gör de inte! Tofflan hejar på och håller tummarna!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Personligt, Trams, tagged barn, bevis, creepy, dotter, familjeevent, foton, humor, kopior, läskigt, Sims, vem är vem, virtuellt on 14 juli 2014|
6 Comments »
Ett inlägg om familjen jag tillhör.
Ikväll har jag sett bevisen: jag tillhör en familj. För några dar sen skrev Jerry så fint att bara Frida och jag saknades vid ett familjeevent. Och nu har hans äldsta dotter skapat vår familj… Virtuellt…
Familjen! Känner du igen vem som är vem?
Det här är så bra gjort att det är nästan läskigt! Kan du se vem som är vem av oss på bilden? (Eftersom man inte kan skapa barn i Sims är Elias inte med.)
Titta en gång till…
Familjen från vänster: Anna, jag, Johan, Frida och Jerry. På översta bilden är Linn längst till höger.
Alltså, det är riktigt creepy bra! Avslutningsvis en bild på Anna och mig:
Anna och jag som Sims.
Linn har gjort oss som Sims-kopior med hjälp av foton på oss.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Gult, Ironi, Krämpor, Personligt, Puckon, tagged aptit, beordra, bevis, bonusbarn, byta lampskärmar, centrum, dela på kostnaden, doktor, doppa, fönsterlampa, foto, frukost, frukostfil, fula teckningar, gästsäng, godis, godisbit, gott, grannar, gratta på namnsdagen, hänga på vagnen, hjälpa för stunden, hundraårsvarning, hus, idioter, ingen barnmänniska, kaffe, kök, köksbord, kökshandduk, kladd, knäckemacka med ost, läkande, läsa, lätt promenad, löskokt ägg, ligga på köksgolvet, måltid, naprapat, omtöcknad, ond rygg, papperstidning, påsk, påskägg, påskig duk, påskkärring, påskliljor, påskpynta, plocka, postbox, ringa på, shopping, skärtorsdag, skrika, skriva, slafsa, smärta, snäll, somna, tablett, tandborstad, trött, tvättad, tycka om, UppsalaTidningen, vakna, vila, Willys on 17 april 2014|
8 Comments »
Ett skärtorsdag-inlägg.
Påskliljorna står utanför huset.
Idag är ryggen ond. Men jag har bestämt mig för att den blir bättre i eftermiddag när jag har varit hos naprapaten. En gång har jag legat på köksgolvet på förmiddagen. Det hjälpte för stunden. När smärtan satte in igen tänkte jag nytt och beordrade mig ut på en lätt promenad. Enligt doktorn är nämligen lätta promenader rentav läkande. Passade på att fota påskliljorna utanför huset som bevis på att jag i alla fall har varit just… utanför huset. Promenaden blev densamma som igår – runt de fyra husen. Hej å hå, hundraårsvarning…
Idag kan man säga att påsken inleds. Det är ju trots allt skärtorsdag. Efter morgonens stund på golvet påskpyntade jag därför: bytte lampskärmar på fönsterlamporna i köket, la på en påskig duk på köksbordet, bytte kökshanddukar och la fram gula tabletter att ha vid måltider.
Ägget var löskokt, förstås.
Nåt påskägg har jag varken köpt eller fått, så i stället unnade jag mig att löskoka ett ägg efter min förmiddagspromenad. Det verkar som om aptiten är på väg tillbaka, för vid 22-tiden igår kväll blev jag plötsligt väldigt sugen på kaffe och knäckemackor med ost. Så det fixade jag till! Doppade och slafsade. Gott var det! Och kaffet till trots kunde jag somna bra och sov ända tills grannarna skrek klockan 5.44 i morse. Idioter!
På min promenad såg jag inte många människor eller själar. Bara några som kom från Tokerian med kassar. Vi ska inte handla förrän i morgon, Fästmön och jag. Anna får plocka, jag hänger på vagnen och så delar vi på kostnaderna. Tror jag. Inte en godisbit har jag hemma. HA! Hoppas att det ringer på många påskkärringar med fula teckningar. Jag tänker inte öppna. Hade inte tänkt öppna ens om jag hade godis. Mitt godis vill jag ha själv. (Nej, jag är ingen barnmänniska, jag tycker bara om mina bonusbarn. Därför har jag faktiskt grattat mitt yngsta bonusbarn på namnsdagen per sms! Titta, jag kan vara snäll!)
Skärtorsdagsfrukost.
Till frukosten blev det, förutom ägget dårå, UppsalaTidningen idag. Den låg så fint i postboxen och det var riktigt roligt att ha en papperstidning för en gångs skull att läsa till frukostfilen.
Det känns som om dagen inte riktigt har vaknat än för min del, trots att jag är både tvättad, klädd, frukosterad, tandborstad och promenerad. Smärtan gör mig lite omtöcknad och trött, så jag ska faktiskt unna mig en stund ovanpå gästsängen strax. Vid 14-tiden ska jag ta mig in till stan för att träffa Jens. Det blir Jens idag i stället för Björn som ska naprapera mig på Det Gamla Sjukhuset i centrum.
Och vad har du för dig då??? Skriv gärna några rader och berätta, så jag har nåt roligt att läsa när jag har vilat!
Livet är kort.
0.000000
0.000000
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 