Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘besparingar’

Orden i rubriken skrev jag i morse när jag messade ett ”grattis och ha en bra dag” till Johan efter att han önskat mig dito – minus grattis. I morse var det fin, fin snö i luften och väldigt, väldigt halt. Redan i första rondellen hemma höll jag på att bli vittne till en olycka. Jag såg en mörkblå van komma i alltför hög hastighet in i rondellen, sladda, och nästan vippa. Men på nåt sätt lyckades föraren få rätsida på bilen och ingenting hände. Jag undrar hur ha kände sig efteråt. Hade det varit jag skulle jag ha varit ganska skakis… Jag märkte redan i lördags förmiddag, när jag åkte till Stormarknaden, att det var snorhalt och särskilt i rondellerna. Förut var det en rak väg från mig till Stormarknaden, men när nya E4:an byggdes lite parallellt just där samt lite avfarter till en hamburgerrestaurang och en mack, bland annat, gjorde man fem rondeller. Fem. Jag förstår inte vitsen med med två av dem eftersom det inte finns några av- eller påfarter där, men… Snorhalt blir det.

Rondell-skylt

Rondeller till förbannelse ibland.


Idag ska jag fortsätta jobb
a med den nya intranätwebbplatsen. Lite avbrott för lunch blir det med ”Lisbeth” och det ser jag fram emot! Det är gott att ha kloka kompisar att träffa på arbetet! Jag träffade för övrigt vår före detta chef – ja, min före detta chef, h*n är fortfarande ”Lisbeths” – häromdan och passade på att slå lite på triangeln och skramla lite med tamburinen eftersom h*n nu uppnått silverkryckans ålder. Den ålder ”Lisbeth” och jag uppnådde förra året, med typ några veckor oss emellan.

Annars är det ju Johans dag idag. Hans riktiga födelsedag. Fast vi firade igår eftersom alla jobbar både tidigt och sent idag, även han själv. Födelsedagslunchen tar han och jag på onsdag när vi traskar iväg till Thaistället för att käka spett. Efter jobbet åker jag och byter ett par av jeansen jag köpte åt honom. Det ena paret passade, det andra var för stort. Jag tror att han har tappat några kilon sen han började jobba här i huset. H kör hårt med honom, tror jag bestämt!..

Johan tittar in på kontoret

Johan tittar in hos mig på ett av mina kontor.


I kväll blir det kanske strykning
av tvätt som har varit ren och torr ett bra tag. Belöningen blir Dicte klockan 21, ytterligare en bra och spännande dansk TV-deckare. Ser annars än mer fram emot i morgon eftersom jag har en klipptid då. Håret har vuxit rejält efter Aliens försvinnande, kan jag meddela. En riktig kalufs är det nu och det är synnerligen svårstyrd.

Det blir ingen tur till Himlen i kväll, men kanske på torsdag när det ju är Alla Hjärtans Dag. Jag har ju en älskad Fästmö i Himlen också, som bekant… Det beror lite på hur det går med bilen som ju ska till verkstad den dan. Håll gärna en tumme för att det är nåt simpelt fel som inte kostar alla mina besparingar…

Vad händer hos dig denna februarimåndag??? Skriv gärna en rad och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag vaknade jag till en riktig Eländes eländig dag, kändes det som. Först sumpar jag en sovmorgon när jag äntligen kan ta en. För hur roligt är det att vakna halv sju en dag när man är ledig? Inte roligt alls.

Naturligtvis låg jag och ältade en massa saker i sängen, vilket säkerligen gjorde så att jag kände Eländet ännu påtagligare. Det var allt ifrån jobbsituationen till de 14 okorkade vinflaskorna från igår. Sen bestämde jag mig för att kliva upp. Nu funderar jag på om jag ska ta en tur till Stormarknaden oduschad eller nyduschad för att kolla om möjligen Coop har korkapparater. Varken själva Gränby centrum i sig eller Coop är några av mina favoritställen. En gång i tiden var emellertid Coop = Gränby centrum. Då var det en bra affär där man kunde handla allt från spik och möbler via mat till skor och kläder. Och cyklar. Nu har man gjort om affären till nån sorts finare delikatessplace. Eller i alla fall har man försökt. Nä, det var bättre förr! Coop, alltså.

Sur Toffla fyra mån

Både Coop och Tofflan var bättre förr. Men den senare var lika sur då som hon är nu.


Nä, jag orkade inte ligga kvar
och älta och ingen av mina Wordfeud- och Ordjaktenmotståndare var vakna, så jag klev upp. Fixade kaffe, slog på datorn och tog in tidningen. Kollade mejlen först och dagens idiotmejl hade följande lydelse:

Do you need an urgent loan? Behöver du ett brådskande lån?

Men alltså, varför är folk så intresserade av min ekonomi? Och varför är nån så dum att den tror att jag skulle svara på ett mejl som bara innehöll ovanstående två meningar?

I lokalblaskan var det ännu fler eländen att läsa om – vilken TUR att min prenumeration snart går ut och att jag verkligen har bestämt mig för att inte förlänga den efter typ 30 års abonnerande… Jag kastade en blick på tidningen och rubrikerna gjorde mig ännu mer eländig. De handlade om

  • näthat
  • influensan pressar vården
  • besparingar i vården
  • allt fler arbetslösa
  • olyckor på isen anmäls inte

Inte konstigt att man känner sig eländigare än eländigas… Jag började faktiskt bläddra i tidningen, men sen hamnade jag framför datorn, av nån anledning. Och här händer inte mycket heller. Mer än att jag fryser om fötterna. Och att besöksstatistiken för bloggen har sjunkit. Kanske har en och annan läst Nicolas Jacque­mots rekommendationer att man slutar snoka så mycket i sociala medier och i stället går vidare med sitt eget liv. Å andra sidan, så trist för den som tjänar pengar per besökare… För det handlar ju alltid om att vara närig, eller? (Nu är jag ironisk.)

Äsch, nu har klockan blivit nio och om jag ska slippa slåss om parkeringsplatser med alla storhandlare och alla systembolagsshoppare bör jag nog sätta fart. NU!


PS Sa jag att det snöar också och är minusgrader?

PS 2 Kaffet var gott, i alla fall…


Livet är kort.

Read Full Post »

Så blev det kallt igen. I morse var det nästan fem minusgrader. Alla små och stora vattenpölar hade frusit till is. Läskigt halt utomhus, alltså. I alla fall här. Så var rädd om lårbenshalsar och handleder när du går ut idag.

Det var en helvetisk bilresa till jobbet idag. Det började redan innan jag skulle ut på gamla E4:an när en bil plötsligt svänger ut framför mig. Bilen kom från vänster och jag körde dessutom på huvudled. Det vill säga jag hade förkörsrätt enligt såväl högerreglen som regeln om huvudled. Nån som fick körkortet på postorder i den andra bilen??? Bilisten körde sen slalom mellan filerna när vi kom ut på stora vägen. Tutade och hade sig. OK om h*n hade varit på väg till sjukhus eller så, men det här var ren vansinneskörning. Jag var nära att ringa 112.

Nästa bildåre mötte jag när jag skulle svänga av från gamla E4:an. Ytterligare en person som inte klarar filkörning och som plötsligt svänger – framför mig, dårå – fast h*n inte körde i nån svängfil.

Dagens tredje bilgalning var egentligen flera bilar. Strax före Dofternas Bro är det trafikljus och tvåfiligt. Strax före bron blir de tu filerna en. Samtidigt höjs hastigheten till 70. Men det där har folk svårt för och gör de mest livsfarliga omkörningar – för att sen inse att filen plötsligt tar slut, varpå de måste svänga höger, direkt framför fronten på bilen i högerfilen, den fil som fortsätter. Att det ska vara så svårt att planera sin bilkörning, att titta liiite längre fram än näsan räcker. Själv har jag ju en gigantisk kran, så för min egen del räcker det näs(t)an att gå efter den…

Tofflan 5 dec 2012

Gigantisk kran leder mig rätt när jag kör bil?


Skämt åsido,
en del är faktiskt livsfarliga i trafiken. Nu är det väl ingen större förlust om jag skulle omkomma. Jag vet till och med en och annan som skulle ha fest då (precis som somliga festade när pappa hade gått bort – en fest vi tvingades se på). Men en olycka kommer ju sällan ensam. Eller snarare, på morgonen är det rätt mycket bilar ute och ganska många bilköer. Faller i, faller alla, liksom. Smäller en så smäller flera, vill säga.

Men om den här dan började farligt borde den fortsätta i lugnare tecken. Igår blev jag emellertid kvar på jobbet lite längre. Plötsligt blev det massor att göra. Förmiddagens möte med prefekt 1 var bra, men gav inte mycket mer än att jag fick veta att man vill att jag fortsätter jobba där även efter påsk. Exakt hur mycket skulle funderas över. Det måste gå att kombinera med annat, helst. Om inte, får jag ta det jag får, stämpla i två och en halv månad och sen leva på mina besparingar. (Ja, som du förstår är de enorma efter långtidsarbetslöshet och sjukskrivning.) Tillvaron gungar igen, men jag har lärt mig att försöka gunga med i dess takt.

Jag hade tänkt höra med mamma om vill komma hit i påsk, men hon är så dålig just nu att det inte är nåt att ta upp. Det verkar som om hon – och de andra tanterna hon var på evenemang med i fredags – alla är däckade av influensan. Mamma, som har en kronisk sjukdom, blir förstås sjukast av alla då. Mina egna nattkramper i ben och fötter (två gånger i natt) känns lite futtiga, jämförelsevis.

Idag ska ben och fötter ut och traska på lunchen. Jag har en lunchdejt med U, vars avdelning jag tidigare hörde till organisatoriskt. U är en riktig pärla, vi har många gemensamma nämnare och det klickade direkt – när vi träffades utan avdelningen! Ibland är det ju så att man inte ser skogen för alla träden.. Jag är glad att vi fick kontakt!

Helgen blir lite av en tråkhelg. Jag måste städa och tvätta – hallen är full av grus och tvättkorgen full av smutstvätt. Igår hittade jag dessutom stora lerklumpar i hallen efter ventilationsmännen. Inte satte de upp ett av donen ordentligt heller. Det sitter uppochner och det sitter inte fast. Om det ramlar ut och har sönder spishällen blir jag… mindre glad. Enligt Fästmön, som var hemma när de kom, pratade en av de två mest i mobilen, medan den andre verkade vara nån typ av senior lärling.

Anna jobbar från och med idag och till och med söndag, så i kväll blir det kanske ost och kex och vin när hon kommer hem. Jag är lite sugen på att gå på Antik-slöjd-hälso-mässan i Fyrishov nån av dagarna, men det vore roligare att göra med sällskap. NÅN INTRESSERAD???

Jag borde också åka och köpa mig en ny tandborste. Sen 1990-talet kör jag med uppladdningsbar tandborste och det har gått åt några såna genom åren. Men det är det värt, för jag får alltid så mycket beröm av såväl tandläkare som tandhygienist. Min nuvarande börjar bli ganska kass och borde ersättas.

Nu börjar dan utanför ljusna. Det kanske är dags att hämta in lite java så jag kan fortsätta hålla ögonen öppna när jag sitter och lägger ut saker på intranät, vilket jag ska ägna mig åt mest idag.

en kopp grönt

En snigg orange kopp grönt, kanske?


På tal om intranät
tycker jag nog att lokalblaskan var rätt jobbig i morse. Både i ledare och i en artikel inne i tidningen skryter man över att man når så många fler läsare än förra året. Hur intressant är det för oss läsare att läsa? Ungefär lika instressant som du tyckte att mitt statistikinlägg igår var(som jag dessvärre måste lägga ut varje månad). Och tillbaka till intranät, för det är där jag tycker den typen av nyheter platsar, inte i varken ledare eller artikel inne i tidningen. Möjligen en notis. Min prenumeration går ut i början av mars och då är det

Tack och hej, leverpastej!

för min del!

Det är fredag idag, min vän! Vad har du för helgplaner??? (Vad min ovän har för planer struntar jag i.)


Livet är kort.

Read Full Post »

Det snackas en del om att allt fler tidningar går i konkurs eller läggs ner. Då snackar vi papperstidningar. Skälet är uteblivna intäkter för annonser. Men detta gäller främst papperstidningarna. På lokalblaskan har ledningen gått ut med ett krav om att journalisterna ska jobba 40-timmarsvecka (mot 37,5 timmar som nu) för samma lön som tidigare, kunde vi läsa i förra veckan. Svenska Dagbladet aviserar besparingar – koncernen som äger tidningen ska, enligt en artikel i konkurrenten Dagens Nyheter, spara 565 miljoner kronor före 2013 års utgång. Dagens Nyheter säger sig inte ha några sparpaket på gång, men Göteborgs-Posten ska minskas med 20 procent fram till 2015.

Alla som syns i tidningen behöver inte vara journalister…


Samtidigt som många papperstidningar
drabbas av nedskärningar förundrar detta mig! För tidningsläsningen på nätet ökar ju – och varför kan man inte ta betalt för det? Vi vill väl att utbildade journalister ska skriva artiklar och reportage – inte bara obildade outbildade icke journalistikutbildade bloggare och vanliga privatpersoner? (När det handlar om bloggar är det ju personliga åsikter som vädras, det är inte journalistik!)

Det jag tror att det handlar om är att vi är så vana att få allting – eller väldigt mycket! – gratis på nätet. Det kanske är dags att ta betalt för lite mer redaktionellt material på nätet nu? Och samtidigt lägga ut annonser och få intäkter. Man kan ju ha system med prenumerationer eller ta betalt per läst artikel. På så vis tror jag också att vi ser vilka tidningar som har en sån kvalitet att folk är villiga att betala för att läsa dem på nätet.

OK, jag tillhör dem som gärna vill ha min papperstidning. Idag prenumererar jag på lokalblaskan och den kostar 2 600 kronor om året att ha. Det tycker jag är skitmycket pengar. Och tidningen blir bara tunnare och tunnare – när den inte innehåller reklambilagor, vilket den allt som oftast gör. Reklambilagor som jag dessutom även får i min snigelpostbrevlåda. I somras var tidningen så urusel och det var så lite intressant att läsa att jag starkt övervägde att göra uppehåll på den! Och lite grann fortsätter den i samma spår när man fortsätter att välja bort kunniga och duktiga krönikörer som Magnus Alkarp till förmån för tramsare* och bloggare…

Nej, jag tillhör nog dem som lätt skulle kunna övertygas om att helt gå över till en nätupplaga av lokalblaskan – och betala för det! Skulle DU???


*tramsare = stå-upp-komiker


Livet är kort.

Read Full Post »

Det var en skitrolig förmiddag idag! Jag intervjuade, var för sig, två mycket engagerade forskare. Och de var så olika sinsemellan! Man får verkligen träna på att vara kameleont som kommunikatör… Men å vilka spännande saker folk jobbar med!

En kameleont kan ändra färg för att passa in i olika miljöer.


Det var lite datorstrul
på förmiddagen, men jag har fått en nätverkskabel bytt, en kabel som var fel. Vem vet, kanske räcker det?

På vägen hem började magen bråka och jag mådde så illa att jag nästan kräktes i bilen. Inte hade jag kunnat stanna för att göra det heller, eftersom illamåendet kom över mig strax före Dofternas bro*. Men jag klarade mig, tack och lov.

Väl hemma skurade jag badrummet och toaletten/duschrummet och så grep jag mig an en strykhög. Ja, nog är energin på väg tillbaka igen! Doktorn ringde för resten inte idag, så gissningsvis var övriga prover OK. Men däremot hade det landat en kallelse till gastroskopi en måndag nu i mars. Som tur var ska jag INTE göra undersökningen på Sjuktstugan i Backen, dit vill väl ingen som har lite sunt förnuft. Särskilt inte efter dagens utspel om besparingar… Äh, om jag hade varit tvungen att göra undersökningen där hade jag väl fått vänta ett år eller så. Det brukar vara den typen av längd på väntetiderna.

Jag slog Fästmön en signal och hon hade inte varit på sjukgymnastik i bassängen idag. Undras om hon ens har gjort sina vanliga övningar??? Elias mådde väl lite bättre, men blir hemma från skolan i morgon också. Han är visst väldigt täppt i näsan och tjock i halsen. I morgon ska jag hämta Anna vid jobbet klockan 21 och sen blir hon hos mig ett tag. Hon berättade att hon ska jobba ett dagpass på söndag, klockan 7 – 16, i stället för det tredje kvällspasset på raken. Det blir jobbigt att missa en sovmorgon, men samtidigt får vi ju lite kväll tillsammans i stället.

Om en stund ska jag kasta mig ner i favoritfåtöljen och glo på mitt favoritprogram på TV, Antikrundan. En annan favoritserie börjar för resten nästa vecka, på tisdag. Det är de allra sista avsnitten av Desperate Housewives


*Dofternas bro = går över Fyrisån på ett ställe och där luktar det alltid ve och förbannelse!

Read Full Post »

Försäkringskassan har fått sparkrav av regeringen. Totalt ska kassan spara 150 miljoner i år och nästa år samt får ett minskat anslag  mellan 2012 och 2013 med 300 miljoner. Konsekvensen blir tusen färre anställda och över 100 nedlagda kontor

Hur ska det här bli, dårå? För detta borde rimligen ge konsekvenser för tredje part, Vanliga Människor, som väntar på pengar. Mja, enligt kassans överdirektör (finns det en undre också???) prioriterar man handläggare som hanterar sjuk- och föräldraförsäkringsärenden och utbetalningar.

Försäkringskassan hade hoppats på att få fram till 2015 på sig att effektivisera. Men på socialdepartementet tycker man att Försäkringskassan har klarat av de senaste årens förändringar så bra förutom det ekonomiska. Och nu är det dags att backa tillbaka till tidigare anslagsnivåer. Ett av Försäkringskassans fack varnar för kraftiga försämringar – dels vad gäller servicen till medborgarna och dels de anställdas arbetsmiljö.

Alltså jag fattar inte riktigt hur man tänker på socialdepartementet här. Folk klagar ju som 17 idag på att Försäkringskassan inte fungerar, att utbetalningar dröjer, läkare som ändrar andra läkares bedömningar på patienter de aldrigt träffat med mera med mera. Varför inte ta bort alla dessa läkare först och främst? Dessa verkar ju inte utföra någon som helst vård i verkligheten. Det vore en bra början, tycker jag. För som det är nu känns det bara så otroligt märkligt att det Försäkringskassans läkare säger är lag – trots att de inte ens har träffat och än mindre undersökt patienten/personen. Vidare tror jag inte heller på alltför utbyggt system av webbformulär. Jag menar, vem har nånsin sett ett formulär som till hundra procent stämmer in på ALLA individer?

Jag är riktigt förundrad och undrar om nån överhuvud taget har tänkt…

 eller  eller
Vem har sämst image??? Försäkringskassan, som ska minska personal och kontor, Arbetsförmedlingen, som inte förmedlar jobb, enligt min handläggare eller SJ, som lägger ut pengar på reklamfilm där man berättar att man ska göra nåt åt alla klagomål (frågan är om man gör nåt åt klagomålen)???

                                                                                                                                                         Nu återstår bara frågan vilken av dessa tre som har sämst image:

  1. Försäkringskassan
  2. Arbetsförmedlingen
    eller
  3. SJ..?

Read Full Post »

Idag Igår inledde lokalblaskan en artikelserie med rubriken Utförsäkrade – nu ligger artikeln ute på hemsidan! Dagens artikel Artikeln handlar om en 60-årig man som efter 30 års arbete som chaufför sjukskrevs. Och nu är han utförsäkrad och får en ersättning på endast 5 800 kronor i månaden. Det är Försäkringskassan betalar ut ersättningen.

Alla dessa pengar (!) – 5 800 kronor – kan mannen förstås inte leva på, men nån hjälp av socialtjänsten får han inte. Först måste hans besparingar ta slut, sen måste han sälja sin gamla bil och SEN kanske han får 3 000 kronor i månaden plus hyran. Notera att mannens åkomma kanske beror på hans jobb. Notera också att det inte finns något mer rent medicinskt att göra för mannen. Notera att han inte har satt sig själv i denna sits.

Mannen säger i ett stort uppslaget citat

Ingen vill anställa någon som är så gammal och sjuk som jag. Vad som återstår är i princip Fyrisån.

Förra året ansökte 130 utförsäkrade i Uppsala om socialbidrag. Enligt artikeln finns det 378 utförsäkrade personer i länet. Av dessa bedömdes 39 procent ha rätt till socialbidrag.

Jag hoppas den här artikelserien inte enbart fokuserar på dem som är utförsäkrade från sjukförsäkringen. Det finns nämligen en stadigt växande klunga människor som blir utförsäkrade från a-kassan.

Att undra vart samhället är på väg kan man ju ägna sig åt, men det löser ju inte de akuta problem som många av oss hamnar i. Visst kanske vissa av oss som hamnar i liknande situationer delvis har oss själva att skylla, men vi måste ju bo nånstans, eller? Jag vet inte hur folk tänker, men jag själv vill inte ta emot varken bidrag eller bostad om jag inte måste. Det finns andra som kanske har större behov än jag. Därför ser jag RÖTT när jag noterar vissa får både bidrag och bostad av det sociala – TROTS att båda vuxna arbetar. Var är solidariteten då? Varför är det OK att bidragsfuska – bland somliga? Jag kan inte se annat än att det är dessa som gör att regler kring sjukförsäkring, a-kassa och socialbidrag hårdnar och drabbar de svagaste i samhället. De som kanske inte är så förslagna eller kan prata för sig lika bra som andra. Skäms på er som fuskar! Var finns er medkänsla med dem som är värre drabbade än ni själva?

Och så tycker jag att samhället har ett stort ansvar och bör gripa in med vettiga åtgärder när personer som mannen i dagens artikel i princip säger att han inte ser nån annan utväg än att ta livet av sig. För så tolkar jag det han säger i citatet. Men jag har själv mötts av total tystnad från myndighetspersoner när jag i klartext har skrivit om mina planer, så jag är inte förvånad att ingen reagerar. Det är bara så fruktansvärt! Fruktansvärt nonchalant att som representant för en myndighet vars uppgift borde vara att hjälpa människor i nöd att totalt ignorera uttalanden om självmord. Har man så många liv på sitt samvete att ens empati har tagit helt slut? Jag bara undrar.

I samma tidning läser jag Lena Kösters kåserande om inredning. Hon skriver:

Mitt hem är min borg. Där är jag trygg och privat. Men hemmet är också min yta mot världen – den del av världen jag bjuder in vill säga. Mitt hem visar vem jag är, vem jag har blivit och vem jag vill vara. Eller? […]

Ja att ha ett hem där man kan vara trygg och privat borde vara en grundrättighet för alla. Men så är det inte idag. Tänk på det när du fnyser åt en hemlös. Tänk på att det faktiskt kan vara du som går där om ett år eller så. Det finns inga garantier i livet, nämligen.

Uppdatering: Ytterligare ett människoöde

Read Full Post »

Older Posts »