Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘beroende’

Brister, näthat och tankar på lilla mamma

Ett både flamsigt och djupt inlägg.


 

Kaffebönor och en sladd

En sladd och två kaffebönor blev en kul figur för mig.

Plötsligt pratades det om nerförsbacke på jobbet idag. Javisst ja, det är ju onsdag och mer än halva arbetsveckan är nu gjord för oss som arbetar på Myndighetens kontor. Min arbetsvecka började lite trögt, men tog ny fart idag. Den tog sån fart och en sån vändning att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta. Eller nja, gråter gör jag inte. Däremot kan jag sucka lite över… tillvaron och brist på beslut på olika plan. En sån brist leder till att somliga kanske gör saker i onödan eller kanske får göra om saker från början på nytt sätt. Då blev det lite av en lisa att få skratta åt kollegan A:s fynd av tidskrifter med vitsiga namn vid en av vattenmaskinerna. Tyvärr kan jag inte lägga ut nån bild, för då skulle jag avslöja var jag arbetar. För din del räcker det med att veta att jag jobbar som konsult vid en myndighet i Uppsala. Så i stället får du titta på hur roliga en sladd och två kaffebönor kan vara, även det en bild från mitt jobb. Sladden och bönorna blev en kul figur i fotografens ögon.

klubba och lagbok

Lagen när det gäller näthat är lite… oskarp idag.

Nåt som inte är kul är näthat. Och då menar jag inte yttrandefrihet. Det är nämligen en och annan som menar att menar att de inte ägnar sig åt näthat utan exekverar sin rätt till yttrandefrihet. Än så lägen är lagen rätt oskarp när det gäller näthat. Idag har en utredare lämnat ett betänkande om näthat och straff för detta till regeringen. Hatiska yttranden ska kunna straffas som ofredande om förslaget går igenom. Betänkandet innehåller i korthet följande förslag (notera dock att det inte omfattar grundlagsskyddade medier):

  1. En ny straffbestämmelse om olaga integritetsintrång utanför det grundlagsskyddade området. Med detta menas att en kan straffas om en sprider bilder eller uppgifter som kan innebära skada för den det handlar om. Förslaget omfattar bilder eller uppgifter som till exempel handlar om den berördes sexualliv, hälsa, brottsoffer, nakenbilder etc. Detta skulle innebära att den som sprider uppgifter som att nån har supit bort sitt jobb eller att nån är psykiskt sjuk kan straffas.
  2. Ett utvidgat ansvar för olaga hot. Detta innebär att det kan bli straffbart att hota nåns frihet eller frid. Även hot som är menat att göra den hotade allvarligt orolig ska kunna straffas.
  3. Bestämmelsen om ofredande ska gälla den som agerar hänsynslöst, till exempel genom upprepade kontakter direkt eller via internet.
  4. Frågan om grovt förtalsbrott ska bedömas utifrån uppgiftens art och hur det sprids, till exempel via internet. Straffansvar för förolämpning ska gälla den som ägnar sig åt beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot nån annan på ett sätt som är avsett att kränka den utsattes självkänsla eller värdighet. Ett solklart exempel på detta är att sprida i sociala medier att en viss person är knäpp och därför ska förföljas.
  5. Straffansvaret för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla utvidgas.
  6. Brottsskadeersättningen ska utvidgas till grovt förtal.
Mamma och jag vintern 62 63

Vintern 1962-63 var det mamma som tog hand om mig.

Jag gissar att en och annan fick ett och annat att tänka på… För egen del tänker jag mest på lilla mamma i kväll. Hon var på ett läkarbesök igår och det var ganska mycket oro innan av olika skäl. Det är inte lätt att vara gammal och sjuk i Sverige, inte när en är beroende av samhällets hjälp, vården eller andra människor. Jag är i vart fall så stolt över att mamma inte bangade utan att hon tog tag i vissa saker i stället för att bara gnälla och klaga. Samtidigt har jag ett stort dåligt samvete för att jag inte kan hjälpa henne rent praktiskt så mycket som jag skulle vilja. Det är lite svårt när avståndet är 30 mil.

Nu har jag varit både flamsig och djup så det räcker en stund. Jag ska ta nåt ätbart och sen en värmande dusch innan jag skriver färdigt några litterära tankar, läser en stund och tittar på när Lars möter Christer klockan 21 i SvT1.

Inte tror jag att jag orkar fundera över Melloskandaler redan innan årets tävling har startat. Och att fler får sina glasögon betalda tycker jag är bra. Fast det hade varit ännu bättre om tänder ansågs tillhöra kroppen också…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett resande inlägg.


 

Grusväg

Resväg.

En kan likna livet vid en resa. Jag reser hela tiden. I mitt inre. Några längre yttre resor kan det emellertid inte bli tal om för min del. Det är därför jag är så otroligt beroende av min lille bilman Clark Kent. Ibland kan jag åka buss, ibland tåg. Men jag gör det ovilligt. Bilen gäller för korta, yttre resor. Då ser jag en hel del som händer på våra vägar. Ibland tar jag mig för min panna. Skriker i min kupé.

Det har skett så många olyckor på sista tiden, inte minst på sträckan mellan New Village och Förorten. I nio fall av tio är jag säker på att olyckorna har med mobiltelefoni att göra. Det inte bara rings bakom ratten, det messas och surfas också. Och då kan man ju inte hålla ögonen på vägen och medtrafikanter.

Häromdan läste jag på nätet att Mats Östman, han som är polisens trafikchef i region mitt, vill stoppa så kallade epa-traktorer. Det tycker jag är ett bra förslag, särskilt som dessa är lätta att trimma och förs fram av tonåringar som ibland tycks tro att de är odödliga. Alla andra är visst odödliga också, enligt en del. En olycka drabbar ju sällan bara den egna personen utan flera andra. Men nej. Ingen är ju odödlig. Bilar, inklusive epa-traktorer är hårda, människor är mjuka. Dessutom har epa-traktorerna inget existensberättigande generellt sett längre. De kommer från tiden efter andra världskriget när det behövdes jordbrukstraktorer för att modernisera jordbruket. Dagens epa-traktorer har inget med jordbruk att göra. I vårt län finns det 769 epa-traktorer som får köras av den som är 15 år och äldre och har mopedkörkort. Ett sånt körkort tar en över en helg. Ett körkort för bil tar många månader att ”få” och det krävs både flera teorilektioner och flera körlektioner. Sen skadar det inte heller om barn får trafikundervisning i skolan. För en parkeringsplats, till exempel, är inte nån lekplats lika lite som en gata. För övrigt kör jag bäst i hela världen. Enligt mig själv. Och jag kör aldrig – och har aldrig gjort! – med alkohol i kroppen.

Resväska med glas och flaskor 3 500 kr Mjödstugan Gamla Uppsala

Ingen alkohol vid ratten! Den här resväskan är dock antik och observerades vid Mjödstugan i Gamla Uppsala för ett tag sen. Pris: 3 500 kronor.


Den inre resan… 
Jag vill helst inte tänka på den. Inte formulera ord om den heller. Glädjen är borta från skrivandet. Ändå fortsätter jag, som driven av demoner, tycker somliga. Det skiter jag i. Jag gör det jag måste. En andra del, en fortsättning, i annan riktning, på den första, på berättelsen om det som hände, börjar formulera sig i huvudet trots allt, men att få ner den när jag inte ens vill tänka på den… Ja, ekvationen blir omöjlig. Och bloggen, som har varit ett andningshål och nästan ett rent nöje, har blivit nåt kvävande och en ren belastning. Men jag har lovat mig själv att driva den till målet, slutet. Nio procent kvar av utrymmet. Se Skoga och sedan…

Sista orden i en författares sista bok

De allra sista orden i en författares allra sista verk.


För övrigt blir det inget besök på nåt boksläpp
i kväll. Det känns inte… bra.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om denna soliga fredag, veckan som kommer, högtidsdagar och synpunkter.


 

Glass 88an

Jag har fortfarande kvar nån 88:an i frysen från förra året också. Tyvärr är det inte min favoritglass. Det är väl därför den är kvar…

Ytterligare en dag med sol. Och dessutom fredag. Inte för att det spelar mig nån större roll vilken dag det är, men igår blev det bestämt att Fästmön kommer till mig. Yngsta bonussonen ska till sin pappa i två veckor nu och äldsta bonusdottern, som är hemma på sommarlov, torde inte behöva nån barnvaktning. För min del blir det bättre ordning när Anna är här, så man kan säga att Toffelvaktning behövs, utan att gå närmare in på vad det innebär. Jag gillar inte att klänga på nån, att vara beroende, men isolering hjälper inte heller.

Det är en dag som gjord för glass! Eller bär… Jag ska låta Tokerian öppna och packa upp varor, men sen pinnar jag över för att inhandla förnödenheter till helgen. Två paket vaniljglass ligger redan i frysen, inköpta på extrapris för fem kronor styck. Kanske kan några bär få följa med mig hem idag. Och så nånting som vi kan äta till middag.

Anna jobbar administrativt några dar den här veckan. Idag slutar hon ganska tidigt, så jag åker och hämtar henne. Gissningsvis blir det den vanliga väsk- och fraktcirkusen därefter, men jag hoppas också att vi kan göra nån liten utflykt om det fina vädret håller i sig. Jag har varit alldeles för dålig på att gå ut den här veckan och jag behöver både ljus och frisk luft. Vi får se vart det bär hän. Helgen ligger blank framför oss även om idéer finns. Enligt väderappen ska det bli varmt. Nåt regn är inte i sikte förrän söndag.

Nudlarna ätes förslagsvis med sked och gaffel. UppsalaTidningen är gratis.

Nudelmiddagen hann sväljas innan mamma ringde.

Igår ringde mamma just som jag svalt sista tuggan av min nudelmiddag. Jag hade tänkt ringa senare, men hon förekom mig. Det som nu är på tapeten är inte längre perkolatorn utan 80-årsdagen. Det var exakt en månad dit igår. Jag har föreslagit en utflykt till annan ort i Östergötland under själva Högtidsdagen – om jag får lov att åka ner några dar trots att jag är livegen. Mamma vill nämligen inte vara hemma och hon vill inte bli firad annat än av mig. Tyvärr är det inte så lätt eftersom det är väldigt begränsat vad min ekonomi tillåter. Bara bensinen kommer att gå på närmare en tusing. Dessutom är jag inte i toppform för firande. Men självklart vill jag göra nåt fint och bra för min mamma på hennes 80-årsdag! Jag har nån idé om present som jag la fram igår. Inte världens roligaste, men nåt som skulle vara bra för både henne och mig.

Innan det ska firas 80-årsdag ska det firas midsommar – och det redan nästa vecka! Fast nåt större firande blir det inte här. Anna har fått ändrat schema IGEN och nu jobbar hon visst kväll både midsommarafton och midsommardagen. Att käka sill och dricka snaps klockan 21 känns inte så lockande. Nåja, det som är bra är storhelgstillägget som hon torde märka i lönekuvertet.

Nästa vecka händer inte så mycket heller, mer än att det, som sagt, blir midsommar. Anna är kanske här, men jobbar förstås mycket som vanligt. Jag ska klippa mig på tisdag kväll. Det ska bli skönt, för jag blir så varm av håret trots min korta frisyr. Annars är jag rätt nöjd med frisyren just nu, trots att den inte är lika kort som tidigare.

Vännen A har signalerat att hon tänkte titta in nån kväll efter jobbet för en liten inspektion, tror jag. Det är alltid trevligt med vänbesök!

Hallon o blåbär med mjölk

Bär piggar upp! Och snart kanske jag kan plocka blåbären gratis i skogen i stället för att köpa dem dyrt på Tokerian.

Livet känns lite torftigt just nu. Jag städade igår, men det kan jag inte göra varje dag. Inte blev jag mycket piggare heller av att leka rörmokare igen före läggdags. (Jag får fan inte ordning på handfatet i badrummet!) Det torftiga blir mer påtagligt sommartid – av olika skäl, inte bara det att jag inte kan åka på nån semester som alla andra (det är jag van vid att inte kunna). Jag känner mig understimulerad, men började läsa mitt recce-ex av en ny thriller igår och DET är ju alltid roligt. Det gäller att finna på saker som håller såväl modet uppe som intellektet alert, vilket inte är det lättaste alltid. Men glass och bär, har jag hört, är alltid bra och uppiggande, även om det finns människor som tycker att jag lever ett slösigt liv när jag äter sånt. Det får mig att undra vilka liv dessa människor själva lever när de har så många synpunkter på mig och hur jag lever… Det är nämligen inga vänliga och omtänksamma synpunkter, utan ganska elaka och oförskämda. Men det är väl meningen att orden ska göra ont och illa. Det kanske skulle behövas en och annan glass där. Eller nåt bär.

En trevlig helg önskar jag alla trevliga! Glad blir jag för ett avtryck i kommentarsfältet innan du flaxar vidare. Du behöver inte skriva en roman eller självbiografi, det räcker med ett hej och en hälsning.

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om flyt och om hur man bemöter kunder. Och lite om avocado, också.


 

Panta rei… Allt flyter… Det var den gamle grekiske filosofen Herakleitos som uttryckte detta. Det handlar om att man inte kliver ner i samma flod två gånger, att vattnet inte är detsamma. Nåja, utan att snöa in alltför mycket på de gamla grekerna kunde vi konstatera igår kväll, nån gång mellan 20 och 20.30, att telefonin och bredband via Telia fungerade igen även i Himlen i Förorten. Förutom Fästmön var också barnens pappa och en vän till mig i Förorten kabellösa fram till dess. Det är rätt makalöst att det dels ska ta över 50 timmar att laga, dels att Telia Felia har kommunicerat så dåligt med sina kunder, det vill säga inte alls. Men nu tänker jag inte älta Telia Felia nåt mer, för nu flyter ju teletrafiken på. Fast det vore intressant att veta om det bara är en provisorisk lösning eller om kabeln är lagad… jag vet nämligen inte hur jag ska tolka

[…] Omfattande skarvningsarbete har gjorts […]

Grå himmel sol plan

Färdtjänst Bromma – Arlanda? Äh, jag bara skojar!

Nåt som inte har flutit på bra sen i vintras när reglerna gjordes om är färdtjänsten i Uppsala. Jag suckar och stönar, för jag vet hur viktigt det är för dem som är beroende av färdtjänst att tjänsten funkar som den ska. Det går liksom inte an att komma två timmar försent till ett läkarbesök. Eller bli lämnad lika länge på kyrkogården för att bilen inte kan vänta fem minuter och ny beställning måste göras. Med mera. Det finns flera förskräckliga exempel på saker som människor som redan är hårt drabbade av sjukdom eller funktionsnedsättning råkar ut för. Men har Uppsala kommun lyssnat på sina kunder? Jaa, det får man väl ändå säga. Lite grann. För jag är ytterst tveksam till att den resegaranti kommunen inför den 1 juni hjälper. En garanti gör ju inte färdtjänsten bättre och inte heller hjälper det att få pengarna tillbaka om färdtjänstbilen är 20 minuter försenad eller om omvägen är för lång. Det är ju fram till sitt mål man vill.

Avocado med hårigt mögel

Grått och hårigt var det i min penicillinodling.

Här hemma då, hur flyter det på här? Jo, jag känner mig ganska nöjd med att jag dammsög igår kväll. Det enda som återstår är att skrubba inne i badrummet och i duschrummet/toan. Jag gjorde en liten utrensning av kylen igår också, så jag måste ta en sväng till soprummet med diverse äckliga fynd. Bland annat hittade jag en penicillinodling i en gammal avocado… (De inringade partierna på bilden var gråa och håriga.) Avocado är annars väldigt nyttigt, har jag förstått. Det finns till och med avocadokonton på Instagram. Av nån anledning gillade flera av dessa min bild på denna mögliga tingest… Jag kan inte låta bli att undra om de verkligen skulle våga sätta tänderna i avocadon ovan. Men vad är det som är bra med avocado då? För det första innehåller den nyttigt fett som är bra för hjärtat och som minskar sötsug och hunger. Vidare innehåller avocado många näringsämnen som mineraler, proteiner, vitaminer med mera. Sen sägs den skydda mot vissa sjukdomar, hjälper till att reglera blodsockret och är bra mot inflammationer. Men bäst av allt är ju, enligt min mening, att avocado är så gott!

Men nu ska jag sätta fart här och göra fint och snyggt så gott det går. Det är en solig dag idag och jag ljuger inte när jag säger att jag hellre skulle vilja vara utomhus. Fast vem vet… Till kvällen flyter kanske regnvattnet ner i stuprännorna igen och bildar pölar på tennisbanan på baksidan. Om jag nu ska tänka optimistiskt – för jag föredrar faktiskt regn mot stekhet sol. Regn gör luften fräsch och skön att andas – sol gör den grillrökig och svår att andas.

Och nu vill jag förstås höra om DITT förhållande till avocado – hiss eller diss? Och vad föredrar du, sol eller regn? Skriv gärna några rader i en kommentar medan jag städar så blir jag glad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en störning.


 

Avgrävd kabel

Är detta den avgrävda kabeln, tro? Närå, bilden är från 2011 och platsen är Ultuna.

Tänk så beroende vi har blivit av att kommunicera via modern teknik! Jag sitter ju varje förmiddag och söker jobb. Utan en bra dator och internetuppkoppling samt min iPhone stod jag mig slätt. Det finns inte ett företag/organisation idag som tar emot ansökningar via snigelpost. Eller ringer till min fasta telefon.

Igår kväll kom ett sms från Fästmön om att hennes telefoner inte fungerade. Inte heller funkade bredbandet. Hur hon fick iväg sms:et vet jag inte, för senare på kvällen hade vi en dialog genom kommentarsfunktionen i Wordfeud. Jaa, ful får man vara, men inte dum. Och då menar jag inte att Anna är ful utan jag!!!

Ganska snabbt såg jag att lokalblaskan hade fångat upp att flera tusen människor i Uppsala med omnejd är utan telefoni, bredband och mobiltelefoni från Telia. Artikeln på nätet uppdaterades under kvällen. Det visade sig att inte bara Teliakunder är drabbade utan även andra. Två av Skanovas fiberkablar mellan Uppsala och Östhammar har gått av vid ett grustag öster om Uppsala. Det är kablar som bland andra Telia använder sig av. I natt arbetade två (2) tekniker med att lösa problemet, men fick ge upp på grund av mörker och oländig terräng. I morse, när det hade ljusnat, fortsatte arbetet. Nu är det ”bara” 1 500 kunder av de ursprungligen 4 200 kunderna som inte kan använda sina fasta telefoner. Det är fortfarande fler än 2 100 som inte har nåt fungerande bredband och ett okänt antal kunder som inte kan använda sina mobiler.

Det har som vanligt varit dåligt med information om vad som har hänt och när felet kan vara åtgärdat hos Telia. För även om kablarna är Skanovas är det ju till Telia, där man är kund, som man vänder sig för att få mer information. Man kan ju helt klart konstatera att Telia har blivit Felia igen. Jag följer Telia via Twitter och har inte sett en enda Tweet om detta stora fel. Ja, för det är ett stort fel när så många som över 4 000 kunder inte kan ringa eller använda internet. På Telias webbplats är detta det enda som går att läsa:

Telia driftstörning i Uppsala med omnejd


Notera att texten 
är publicerad igår kväll strax före klockan 20 och inte uppdaterad sen dess. Det är tur att lokal media tar på sig rollen som informatör – igen. I Upsala Nya Tidning kan vi som har fungerande bredband läsa att man kanske ska försöka få till en provisorisk kabel och att man inte har fått tag i ägaren till grustaget – vad nu denna/e ska kunna göra. Skanovas driftjour säger att man misstänker att det är dumpade betongblock som har slagit sönder kabeln. Förhoppningsvis kommer en prognos för när felet kan vara avhjälpt vid tio-tiden idag på förmiddagen.

Så du som försöker få kontakt med folk i och omkring Uppsala sen igår kväll… Det vete tusan när du lyckas…

Bra jobbat, lokalblaskan och Radio Uppland, de enda två som har rapporterat om felet och vad som händer fortlöpande!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett språkligt inlägg.


 

Inte vet jag vad man får lära sig på universitet och högskolor idag. Inte är det att skriva i alla fall. Eller vad sägs om denna bildtext, upphittad i Svenska Dagbladet (papperstidningen) idag (eftersom den löper över ett uppslag blev det lite svårt att fota den, så jag skrev av den i stället):

XX led länge av depressioner och ångest och blev till slut beroende av starka receptbelagda mediciner: ”Till slut kände jag att jag inte kunde slösa bort livet genom att ligga i fosterställning”. I stället för att ta starka bensodiazepiner började han i stället att röka cannabis. Idag är han gift, har barn och egen tatueringsstudio.

Den kvalificerar sig till dagens sämsta bildtext. Och klockan är inte ens tio på förmiddagen än…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en ny TV-serie.


 

Sanna Lundell och Ann Söderlund

Sanna Lundell och Ann Söderlund för i Djävulsdansen. (Fotot är lånat från SvT:s webbplats.)

Alldeles nyss har jag sett den första delen av Djävulsdansen. Jag är ganska schack matt. Det handlar om beroende och medberoende och trots att jag varit bara lite drabbad i mitt liv är det jobbigt att se det här programmet.

Programledarna Ann Söderlund och Sanna Lundell träffar en kvinna och en ung man som båda är barn till missbrukande föräldrar. Hillevi Wahl har skrivit en bok om sin uppväxt, till och med. Hon berättar väldigt rakt på sak och vi får också höra en del stycken ur hennes bok. Det är nästan skönt att höra henne berätta om sitt skrivande och om hur hon går in i det. Men det gör ont när hon berättar att hon också går sönder under arbetet och lyfts ut till den nya verkligheten av sin make.

Den unge Simons upplevelser är nyare i tiden. Hans pappa har varit drogfri i tio månader när de träffas. Det är så… tufft.

Det blev en stark start av den här programserien. Trots det och trots att programledarna själva har deltagit i en djävulsdans som medberoende i sina familjer, blir det inte riktigt fullträff. Simon är så skör, så skör och en gravid och känslosam Ann Söderlund känns kanske inte riktigt som den bästa samtalsledaren när Simon ska konfrontera sin pappa. Jag kan inte hjälpa det, men jag undrar vad som händer med Simon efteråt. Hans pappa åker tillbaka till behandlingshemmet, men den unge mannen… Vart tar han vägen? Vem har en famn för honom?

Men det jag gillar med programmet är blandningen av kända och vanliga människor. Det känns rätt och viktigt att visa att ”alla” kan drabbas. Efter varje program finns det möjlighet att chatta med programledarna och producenten Ann-Linn Guillou på SvT:s webbplats.

Toffelomdömet för första programmet blir inte det högsta, men högt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Nästa gång
får vi träffa Märta Tikkanen, till exempel, vars man Henrik hade grava missbruksproblem.

Missade du första delen kan du titta här!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »