Jobbsökeri: Steg fem och sex: kontakter samt kropp och själ

Ett inlägg om livet som arbetssökande.

För ett tag sen skrev jag om de fyra första stegen i mitt jobbsökeri. Nu tänker jag fortsätta på temat och gå in lite mer på kropp och själ samt mänskliga kontakter. Nätverkande, gillar en del att kalla det senare och det är väl exakt vad det är.

Nätverk.

Förra gången jag var arbetssökande dröjde det lång tid innan jag fick jobb. Av detta lärde jag mig, den hårda vägen, alltså, att man i de flesta fall inte får jobb via annonser utan via sina kontakter. Därför är det viktigt att man tar sig en rejäl funderare på sina kontakter, vilka som ingår i just mitt nätverk, så att säga. Vänner, bekanta och familj vet jag ju vilka de är, men vilka är mina yrkeskontakter?

Ett bra ställe att nätverka på är LinkedIn. Jag registrerade mig där för nån månad sen och det är ett riktigt bra ställe. Främst av allt har man stort utrymme även i gratisversionen att lägga upp sina yrkeserfarenheter och sina utbildningar. Man kan lägga upp filer och länkar, vilket är utmärkt om man vill visa upp arbetsprover. Jag kan ange vad just jag är bra på, mina språkkunskaper, datakunskaper, ideellt arbete, vad jag har publicerat, visa upp mina examensbevis, lägga upp en bild på dig själv – kort sagt, visa vilken tillgång jag är! Jag skriver alltid min LinkedIn-URL i mina ansökningar. För en viss del av informationen om mig kan alla se, annan information måste man ha konto för att kunna se.

Därtill kan man hitta yrkeskontakter på LinkedIn, det vill säga kollegor och affärskontakter man har haft. Genom att bjuda in till kontakt och acceptera varandra kan man också be om rekommendationer. Jag har i skrivande stund fått åtta stycken från personer jag har arbetat med på ett eller annat sätt, på olika håll. Detta är guld värt!

Förutom kontaktskapande och presentation av sig själv som yrkesperson finns det grupper på LinkedIn man kan gå med i. Det kan vara antingen grupper som diskuterar särskilda yrkesrelaterade ämnen eller grupper där man hittar platsannonser för just den typen av jobb man  söker… Inte helt fel…

Men ibland måste man också träffa människor ute i verkliga livet. Odla sina kontakter där. Då är det viktigt att man sköter sin hälsa och sitt utseende. Hel och ren är grundförutsättningar, men det är också viktigt att sköta sin kropp och sina tänder, sitt hår etc,. Jag klipper mig regelbundet, för det är viktigt att se vårdad ut. När det gäller kläder kan jag gå i mjukisbrallor och linne hemma, men aldrig ute. I stället har jag börjat använda mina fina tröjor/t-shirtar när jag lämnar hemmet, så att säga. För vem vet, jag kanske träffar på en bra kontakt när jag går och handlar eller på väg till frissan.

Med den här frisyren har man ingen framgång.

Det är viktigt att tillåta sig att må bra, trots att man är arbetssökande. Vi har hamnat i arbetslöshet av olika skäl, men det är vårt eget problem att ta oss ur eländet. Det kan ingen annan göra åt oss. För mig är det också viktigt att inte bara var hård mot mig själv utan också belöna mig när jag har gjort nåt bra. För mig personligen är det också viktigt att omge mig med människor som ger mig kraft och kanske till och med näringsrik pepp. Det handlar inte om att enbart omge sig med ja-sägare utan att helt enkelt tacka nej till energislukare. Ibland är det nödvändigt att ta paus från vissa människor. För det hjälper inte min självkänsla och mitt självförtroende ett smack om jag bara för höra negativa saker om min person eller mina åsikter.

Motsatt gäller också att jag inte själv blir en energislukare utan nån som faktiskt kan peppa och inspirera andra. Jag vet inte om jag är så jättebra på det, så jag ser det som en utmaning att bli det. Åtminstone bli bättre på det.

Varje dag är en prövning, men varje dag är också en övning och en bit på väg till ett nytt jobb. Det är nåt jag tänker på när jag sätter dagens fem, sex delmål.

Livet är kort.

Read Full Post »

Höstpromenad med Ajfån

En härlig höstdag och jag gjorde som jag hade tänkt: tog en omväg till Tokerian och testade kameran i Ajfånen.

Det var många vackra färger som mötte mig redan vid garagen.

Höstfärger vid garaget.

Sen behövde jag bara ta några steg till så hittade jag fler färger.

Kolla löven mot den blåa himlen…

Flyttade kameran lite för att fota ur en annan vinkel – och råkade få med en mopedist i bildens nederkant. Lät denn* vara kvar bara för att det såg kul ut.

Höstträd med förbipasserande mopedist.

Och så en klassiker…

Fotografens skugga.

Höjde blicken för att fånga trädets krona från insidan, underifrån.

Under trädet.

Därpå stegade haltade jag över gatan och in mot skogspartiet. Kollade läget vid näckrosdammen. Där fanns några änder, men fy te rackarns, dammen ser ut som en dypöl! Och folk verkar inte ta reda på saker och ting efter sig ute i naturen…

Kvarglömd läsk.

Inne på skogsstigen var ljuset ganska dåligt. Men bilden på barrträdet ur grodperspektiv blev ganska läcker ändå. Jag kände mig rätt liten…

Grodperspektiv…

Och så var jag ju tvungen att testa motljusfoto! Den här bilden blev rätt OK.

Härlig höstsol…

Inne på Tokerian hände inget särskilt konstigt. Men jag var nöjd över att ha pallat att gå en promenad utan att vilja amputera hälen, så jag belönade mig en Vit choklad och en vit gladiolus!

Vit gladiolus, en favorit bland blommorna! Och äntligen en hyfsad närbild!

Och snart har jag spelat klart mitt allra första parti Wordfeud med BB! Strax blir det läsning i bäste fåtöljen!

Livet är kort.

Read Full Post »

Lördagslokalblaskefilosoferingar

När jag ändå har andan uppe… (även om jag blev tämligen utmattad av att skriva förra inlägget) Jag måste få kommentera ett antal prylar i dagens lokalblaska:

• ”Barnflickan” snart fri. En notis med den rubriken handlar förstås om Sara Svensson, hon som dömdes för mord och mordförsök i Knutby i januari 2004. Sara Svensson dömdes till rättspsykiatrisk vård och har behandlats i Stöllestan. Våren 2010 övergick hennes vård till en öppen form. Hon har gått på folkhögskola och hon bor i eget boende. Sara Svensson har mördat en kvinna och försökt mörda en man. Men nu vill chefsöverläkaren som har ansvaret för Sara Svenssons vård att vården ska upphöra. Det här tycker jag är svenskt rättväsen i ett nötskal. Bevisligen har Sara Svensson mördat och försökt mörda. I rätten sitter hon och berättar om alla hemskheter hon har gjort med bebisröst. För det döms hon till sex års vård. Sen anses hon vara frisk. Då undrar jag om hon, nu när hennes vård troligen upphör, ställs till svars och straffas för mordet respektive mordförsöket?
• Hon belönades för sitt civilkurage. Ett antal personer har belönats för att de hjälpt till att få fast brottslingar eller rädda liv. En av dem som belönades var en kvinna som filmade en misshandel. Filmade. Och kände sig duktig. Visserligen ledde detta till att polisen kunde gripa gärningsmannen, en person som också senare dömdes för brottet. Men frågan är om att filma är att visa civilkurage. Larmade hon polisen först dårå, eller? Försökte hon på nåt sätt ingripa och avstyra misshandeln, dårå? Med mobilkameran i hand, eller? Nej, civilkurage vet jag inte om jag vill kalla det att filma en misshandel. Ursäkta mig, men…
• Rösta på bästa höstbilden! Lokalblaskan kör varje säsong – höst, vinter, vår och sommar – fototävlingar. Totalt inkom 934 bilder och en jury har valt ut de tio bilder den tycker är bäst. Nu är det dags för läsarna att tala om vilken av dessa tio bilder som är bäst. Tre av de tio bilderna innehåller barn. Barn är ett vinnande koncept i lokalblaskans samtliga fototävlingar. Nu tycker jag att det är ganska orättvist, för det är ju inte alla som har en unge att placera framför kameralinsen. Eller ett djur (en av de tio bilderna). Nej, den här gången hoppas verkligen att nån annan bild än en barnbild vinner. Annars tycker jag att lokalblaskan ska byta namn på sina fototävlingar till Höstbarnbildstävling, Vinterbarnbildstävling, Vårbarnbildstävling och Sommarbarnbildstävling! (OBS! Jag deltar INTE i tävlingen!)
• Kvinna ersattes för rökande granne. En liten TT-notis berättar om en kvinna i Borlänge som inte kunde sova på grund av grannens rökning. Grannen rökte i köket under fläkten vilket bildade rökmoln i kvinnans sovrum. Nu får hon 35 000 pix av hyresvärden eftersom hon inte har kunnat använda sitt sovrum. Grannen har fått flytta och lägenheten har totalsanerats. Hmm… Hemma i New Village, där jag bor, får man uppenbarligen röka och grilla hur mycket som helst, skit samma om det bildas moln i grannars lägenheter. Men man får inte skratta eller ha sex så det hörs. Nån som ser logiken i detta???

Read Full Post »

Dagarna mörknar minut för minut…

Ja, jag älskar Erna Tauros (född i Viborg som min farmor!) och Tove Janssons Höstvisa! Jag skulle så vilja våga framföra den å ett evenemang framledes, men jag vet inte ens om jag kan bevista evenemanget. Höstvisa förknippar jag av nån anledning med min extramamma!

Dagarna mörknar och färgerna djupnar.

                                                                                                                                                                   Jag skulle vilja tillägga att det inte enbart är så att dagarna mörknar utan att färgerna också djupnar. Ibland är de så vackra att de gör ont och får mig att gråta.

Min dag började bra. Jag gjorde det som stod på att-göra-listan och jag hann till och med att göra ett skrivuppdrag och betala en räkning. Och så ringde jag min kära storasöster som ibland är som en enda stor famn för mig trots allt… grejs… i hennes liv.

Vid lunchtid damp det ner en teoretisk bomb i min mejlbox. Att livet inte är rättvist tycks jag få veta minst ett par gånger i veckan, men detta var nästan droppen! Och vad var droppen? Jo, att den som bevisats ha gjort fel mot andra inte bara blir miljonär på kuppen utan får en ny chans. För mig vore det rimligare med motsatsen till belöning…

Denna skulle pryda sin plats på somliga…

                                                                                                                                                             Denna bomb gjorde att jag fick svårt att koncentrera mig på det jag skulle göra resten av dan. Men jag hade i alla fall nån sorts kraft och jävlar anamma så jag kunde ringa och önska Monica lycka till med operationen i morgon. Och hoppa in på ICA Heidan och köpa grillad kyckling till middag. Samt en liten dessert som jag naturligtvis glömde att fota. Men den var kletig och söt och brun. Idag sjöng jag emellertid inte Dover Calais och räckte ut brun-tungan. Jag var inte på flamshumör för fem öre.

Har haft mejlkontakt med favoritmammakusinen ett par gånger idag. Det känns skönt att få gnälla lite, men det är nog inte så roligt för B, den stackarn, att läsa… Hon är emellertid alltid vänlig och inkännande – och rolig!

Kvällen har vi ägnat åt att äta, alltså, och att diskutera dokusåpor och talangprogram – detta med anledning av att True talent, Fångarna på Fortet (man har till och med lyckats gräva fram Agneta Sjödin, Gunde Svan och Kurt Olsson – men herrejemine, säger jag! ) och Ullared i kväll tyvärr krockar på TV. VEM BRYR SIG??? Inte Fästmön och jag, i alla fall! Såna program går fetbort! Vilken tur att det inte är buskis med Stefan & Krister också… Sammantaget säger dessa program en hel del om svensk så kallad TV-underhållning… Nä, tur att man kan ta sig för andra saker och att TV:n kan vara avstängd!

Ja just det! Vi har diskuterat bloggar också och olika bloggställens för- och nackdelar, bloggläsare, följare, dem vi följer, kommentarsfasoner och annat. Synnerligen intressant!

Nu ska jag packa lite för i morgon åker vi till Bahamas London Skottland Himlen. Jag blir där till onsdag morgon, med några gästspel i mitt eget hem under dagtid fram till dess samt ett sista Uppdragsutförande på söndag.

Read Full Post »