Underbart är kort… barr(igt)…

Ett kort (?) inlägg.

---

 

Allting tar slut en dag. Förr eller senare är det liksom bara… över… Jag skulle kunna skriva om så många saker vad gäller både

slut

och

över

men jag brukar få så mycket skit då i sociala medier, till exempel. Jag pallar inte det. Inte har jag det värst – varken då eller nu. Fast lite svårt är det att förstå hur världens vackraste bara… liksom torkade ihop, föll av till en matta av sylvassa spikar under mina sargade fotsulor…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Två timmar tog det från plundring till och med återställning av golvlampa. Sen gissar jag att jag lär skrika då och då några månader framöver för att jag trampar på nåt sticksigt. Granbarr kryper verkligen in överallt.

Jag jobbade halvdag idag och det var tur. Tur var det också att jag fick hämta mig lite mellan jobben hos min frissa. Dessutom fick jag lite ordning på skallen. Till nästa gång. Jag har tagit reda på tvätt och flyttat kläder och kastat gran och sopat och sugit… I morgon – eller möjligen sent i kväll – tar jag resten av julsakerna. Jag har också ett viktigt dokument att författa under morgondagen, samtidigt som jag överväger ett lockande erbjudande jag fick idag. Varför ska det vara så svårt med alla val en ställs inför i livet? Och varför kommer alltid pest och kolera hand i hand precis som godis och gott???

Nu blir det en stund framför lokalblaskan, det är ju sista dan jag har tillgång till den i pappersedition. Sen ska husdjuren matas, jag själv utfodras (resterna från nyårsmiddagen) och så äntligen… bästefåtöljen med nåt litterärt alternativt dokumentärt.

Vad har DU för dig idag, dårå??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta när du har garvat färdigt åt mig nedan:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Uppochnervända världen

Ett uppochnervänt inlägg.

---

 

Världen är uppochner och jag är långhårig – ända till tisdag.

Snacka om uppochnervända världen! En och en halv dags jobb, en och en halv dags ledighet, därefter två dars jobb och så två dars ledighet. SEN… kör det igång på allvar! Inte blev det några stordåd utförda under denna arbetsmåndag, men jag gjorde i alla fall två felanmälningar. Den ena gällde mitt passerkort, som inte fungerade, den andra en toalett som heller inte fungerade. Inget av problemen förde emellertid med sig att jag fick åka hem och krypa ner i sängen igen. Närå, jag har jobbat. Mest har jag läst in mig på en del dokument för att förbereda mig inför en viktig sak jag ska författa under min ledighet på onsdag.

På onsdag tänkte jag också börja julavmöblingen. Typ ta bort tomtar. (Troll blir jag ju inte av med hur mycket jag än vill.) Egentligen borde jag angripa Barry Gröngöling först. Skälet upptäcker den som använder hjärncellen och har lika dålig humor som jag när h*n läser hans förnamn. Tro det eller ej, men det var tyst hemma korta stunder igår kväll. Då kunde jag höra hur barren ett efter ett släppte. Och när jag nästan hade somnat igår kväll skrämdes jag halvt ihjäl av dunsen från en julgranskula mot parketten. Som tur var var kulan av billig härkomst – och höll. Jag lyckas nog inte få tag i nån gransäck. Det finns att köpa från ett ställe på nätet, men jag vägrar betala ett totalpris som är tre gånger priset av vad säcken i sig kostar. Nä, då försöker jag konstruera nåt själv. Det får bli en shoppingtur i morgon. Fast först ska jag jobba halv dag och sen åka och lägga skallen i M:s kompetenta händer för att få mitt barr klippt. Där släpps minsann inget frivilligt i barrväg, tyvärr. Snarare har det växt som ogräs. Och det vet ju alla hur envist och svårt att bli av med det kan vara…

Smällkaramell på jobbet med kola, karamell eller sockerbit inuti, tro?

Så värst mycket sömn blev det inte den gångna natten, tystnaden i huset till trots. (Ovanligt att ingen spikade eller tvättade i morse…) Det var perfekt att ta en annan väg hem efter jobbet och svänga in hos Annas snälla mamma för middag. Hon är så snäll som inte bara tänker på sin dotter och sina barnbarn utan också på mig! Jag åt en Finduslåda till lunch, men det enda den åstadkom var ett sötsug av det slaget att jag nästan inledde en julgransplundring här på jobbet. I en av växterna i entrén hade nämligen nån muntergök hängt en smällkaramell. Och det vet ju en sån som jag att såna kan innehålla karameller eller kolor – om en har tur. Ibland innehåller de sockerbitar och det är inte lika gott.

Hos Annas snälla mamma och hennes L bjöds vi på såväl lekamlig spis som andlig. Vi bjöds två rätter – den ena en underbar fiskgryta, den andra en dito kyckling. Dessert serverades trots att det ”bara” var en måndag – ljuvlig apfelstrudel med hallon från slottsträdgården, glass och grädde. Allt smakade så bra att jag började smågäspa när jag satte mig i den sköna soffan för att inta kaffe. L plockade fram det förhatliga T:et och hur äldsta bonusdottern och jag än försökte var det bonusdotterns mamma som klarade det.

När vi tackat för oss efter tre timmar (!) skjutsade jag hem min kära och bonusdottern. Den senare far hem till norr tidigt i morgon bitti och skulle packa. Själv har jag uppenbarligen varit mycket snäll, för jag kom hem med en julklapp – från yngsta bonusdottern och hennes kille. Och den ska jag öppna nu när jag har utfört några hushållssysslor.

Jag har uppenbarligen varit snäll, för jag fick en julklapp i kväll!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Namnsdagsfirande

Ett firande inlägg.

---

 

Vilken tur att mamma och jag GÖR en massa saker. Jag menar, varför skulle annars somliga läsa allt jag bloggar om min mammas och mitt firande, även flera gånger? Jag tycker så synd om den som är så fixerad vid mig och mitt, för jag har börjat förstå att det är en människa som är ensammare än ensammast.

Idag fortsätter vi vårt firande med namnsdagsfirande. Nu är Svea mammas förstanamn, men precis som jag använder hon inte sitt förstanamn som tilltalsnamn. För mig är Svea för övrigt min mormor. Fast namnsdagar kan en ju alltid fira. Jag hade ett par paket med nåt gott i redo till mamma när hon klev upp framåt elvatiden.

Paket med nåt gott i till namnsdagsbarnet.

Det har varit riktigt gråväder hela dan idag också, men eftersom mamma åker hem i morgon behövde vi ta oss ut för att handla en kasse mat till henne. Ett par varma tumvantar blev det också, för nu ska kvicksilvret krypa neråt rejält igen, även i Metropolen Byhålan. Det är onekligen bra att ha en hjulburen moder, för en kan hänga tunga matkassar på rollatorn. Jag köpte nämligen också lite mat.

Mamma fick ta båda matkassarna.

Naturligtvis började det snöa när vi var ute. Jag behöver ta en tur till macken för att tanka och får väl då passa på att ta in lilla snöskyffeln som ligger i bagageutrymmet på Clark Kent*. Det brukar lägga sig bra med snö utanför garageporten nämligen och somliga ska jag snart iväg och jobba igen.

Förutom att slåss mot snön för jag krig mot granbarren. Gröngölingen barrar som tusan och inte en droppe vatten tycks den ha sugit upp. Så snart en andas i dess närhet trillar tusen barr av och landar på vardagsrumsgolv och matta. Jag dammsuger, både med lilla och stora dammsugaren, och jag sopar, men det är förstås ett sisyfosarbete. Därför har jag kollat på nätet om nån säljer gransäcken Barry fortfarande. Tyvärr verkar den varan ha utgått. Jag får nog försöka linda in granen i nån plastsäck när den ska kastas nästa helg.

Ett sisyfosarbete att sopa barr.

Namnsdagskaffe har vi just intagit. Det lär bli tufft sen för mig att låta bli sötsaker efter helgen. Samtidigt vet jag att jag klarade det i höstas utan problem, så det ska väl gå nu också med lite viljestyrka.

Gofika med kanelskapelse.

En bonus med goda vänner är att en får tillgång till lokalblaskan i pappersform. Fast den läste jag ut på fem minuter, för nåt särskilt nytt och intressant stod det inte i den. Jag läser hellre min bok på gång. Och jag skulle aldrig i livet betala tjugo spänn för ett lösnummer!

Inte mycket att läsa i lokalblaskan.

Kvällens middag blir våfflor med sylt och grädde, en reprismiddag som mamma har önskat. Sen bänkar vi oss framför TV:n och kollar Morgan Allings dag på Slottet samt filmen Monica Z. Filmen har jag visserligen sett på bio, men den är värd att ses igen.

Vad händer hos DIG idag och i kväll??? Skriv gärna några rader i en kommentar om du inte är en trollpacka eller använder falsk identitet, för sånt skit publiceras inte!

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ljushuvud

Ett snaggat och ljust inlägg.

---

 

Ljushuvud – i alla fall utanpå och ovanpå skallen…

Å så skönt! Jag har varit och blivit snaggad. M gjorde en lite annorlunda frilla idag och när jag tog en selfie efteråt slog det mig vilket ljushuvud jag är. I alla fall utanpå  och ovanpå skallen. Baktill har jag tre nyanser grått och lite brunt, inuti ska vi tala tyst om. Men jag har ingen konstgjord och tillförd färg whatsoever i barret, det är helt naturligt i alla dessa färger.

Även min frissa var drabbad av kabelhaveriet, så det var kontant betalning som gällde. Det är ju sånt som också drabbar oss kunder – vi kan inte betala med plastkort i vissa affärer med mera. Men det händer saker i kabelfrågan. Eftersom Telia Felia väljer tystnad får vi kunder ta reda på saker på annat sätt. Jag hade just tagit några klunkar öl och börjat kladda med min vegetariska pizza (jag brukar unna mig en öl och en pizza till lunchpris när jag har klippt mig) när ett sms från Fästmön ploppade upp. Mina svar kom uppenbarligen fram och jag lovade att försöka ringa när jag kom hem. Jorå, mobiltelefonin ut till Himlen funkar – ibland. Annas chefs samtal kom inte fram, men det gjorde mitt! HA! Sen bröts det mitt i, fast det berodde på att somligas batteri hade laddat ur. Den fasta telefonin och internetuppkopplingen fungerar fortfarande inte. Och det är bara jag som kan ringa till Anna – inte tvärtom. Nu funkar inte hennes padda längre heller. Så det är fortfarande risk för katastrof om det till exempel skulle börja brinna där ute eftersom det ju inte går att ringa. Många larm för äldre fungerar inte heller och vård- och tandläkarmottagningens telefoner i Förorten är tysta.

Nåt för Telia?

Jag frågade Anna vad hon hade gjort den här lediga dan när telefonerna och internetuppkopplingen inte har funkat. Hon hade bland annat suttit i sin fyndade bästefåtölj och läst och lyssnat på radion. Det senare är nåt jag nästan aldrig gör mer än möjligen i bilen. Men faktum är att Radio Uppland har varit hyfsat bra på att rapportera om kabelfelet, även på sin webbplats med puffar via Twitter. SvT Uppsala har också rapporterat bra och till och med varit ute på plats och gjort ett inslag. Det är bara Telia Felia som låtsas att problemen inte finns. Kanske ska jag skicka dem min burk med Cyber Clean, som jag fick av äldsta bonusdottern en jul för några år sen. Men nej… Den är alldeles för bra för att jag ska ge bort den.

Nån som inte längre har en krånglande mobil är lilla mamma. Därför ringer hon mig från den – varje dag. Alldeles nyss, faktiskt. Jag tror jag behöver en mugg kaffe om jag ska orka ta min vanliga bloggrunda och kanske en sväng med snabeldraken också…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

”Nu är glada julen slut, slut, slut…”

Ett avjulat inlägg.

---

 

Eh… ja visst ja! Jag har en julgardin att ta ner också… Tänkte inte på den…

 

Jag började igår och gjorde klart idag. Nu är det definitivt så att julen är slut hemma hos mig. Igår åkte tomtar och sånt ner i sin låda. Idag var det dags för stakar, stjärnor och julgranen. Jag måste ta en sak i taget just nu. Hellre lagom mycket på agendan än för mycket.

Igår kväll var det mörkt och då lyste stakarna så mysigt i köksfönstren.

Igår var jag seg. Att plocka ner julpynt och gå ut med lådan i förrådet tog hela dan. Idag har jag varit alertare. Det berodde nog på att jag sov väldigt gott i natt medan Egon och snön yrde utanför. Vi hade ju inte så nära besök av Egon här där jag bor, men nog kunde vi – och kan fortfarande! – känna av hans närvaro.

Granen stod så grön och grann i stugan och jag hade egentligen ingen lust att klä av den naken och slänga den i högen kasserade barrträdd utanför vaktis. Men det är ju bara att inse att julen är slut och över för länge sen, mörker, kyla och snö till trots. För lika mycket som jag avskyr snö och halka, lika vackert och juligt är det utomhus. Men nu var det inomhus som gällde. Jag tog i alla fall en sista bild på skönheten.

En sista bild tagen idag, den 11 januari 2015, av julgranen år 2014.

Det var verkligen sant att granen stod så grön och grann – den barrade nästan inte alls. Först. När jag sen började klä av den glitter, stjärna, kulor, ljus och diverse pryttlar fällde den onekligen en och annan ”nål”. Men hade jag låtit den vara skulle den nog ha stått fin ytterligare några dar.

Jorå, lite barrade den allt.

I år tog jag bort hallmattan. Det var förra årets misstag vid julgransplundringen. Men trots att granen inte barrade alls lika mycket som förra årets föll där ett och annat. Det som tog längst tid var nog att sopa och dammsuga upp barr i lägenheten och i trapphuset…

Eftersom det är rikligt med snö och var oplogat i området kunde jag dra granen efter mig, genom Egon, bort till vaktis. Det underlättade. Men kylan bet i mina feta kinder, trots mitt tjocka lager av underhudsfett.

Ett par telefonsamtal senare (mamma och Fästmön) gjorde jag mitt bästa för att fylla ut den tomma och mörka platsen i vardagsrummet efter gröngölingen. Fast det blev ju inte riktigt lika fint med en golvlampa av modell rislampa, en tom champagnehink och två små lyktor…

Riktigt lika fint som med granen är det inte i hörnet nu. Kanske jag ska ställa en flaska champagne i hinken? Jag har faktiskt två i kylen och de har legat där i flera år…

Och nu måste jag ju fråga DIG om DU har gjort slut med julen än! Har du det, säg???

(Jämrans barr, till och med i mitt barr…)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Hurvet, råddigt och felet är mitt

Ett inlägg om positivt tänkande och belöningar för uselt utfört arbete.

Nog har jag sagt det förr, men det förtjänar att upprepas:

Det bästa med huvudvärk är att man då vet att man har ett huvud.

I morse var det skallebank som hette duga. Fick ta tablett. Den hjälpte ungefär halva dan. Sen kom värken tillbaka. Ögonen känns irriterade, musklerna stela och värkiga. OCH FY SÅ JAG GNÄLLER! Men jag känner mig hurven och det är råddigt i skallen. Så råddig att jag lyckades göra

ett fel

som har ältats större delen av arbetsdan. Nej, jag är inte felfri och jag tar på mig skulden: felet är mitt. Och även om det är ett mysterium varifrån jag fick den felaktiga uppgiften tänker jag inte skylla på nån annan. Felet är gjort, ingen avled och till nästa gång ska jag trippelkolla. Varför älta det in absurdum? (<== retorisk fråga)

Och nej. Jag tänker inte sjukskriva mig som väldigt många gör när det är allmänt jobbigt. Det löser inga problem. I stället tröstar jag mig med en riktigt god bit från Schweiz.

Mousse chocolat – grymt god, väldigt söt och inte en kalori i. Ha ha haaaa…

Det pågår spel runt omkring mig. Jag gillar inte det. Men det är svårt att låta bli att låta sig bli indragen. Skitsvårt när man vill vara både lojal och omtänksam, men ändå välja den bästa sidan.

Ingen bra dag idag heller, med andra ord. (Fast jag har gjort fler bra och uppskattade saker än dåliga idag. Faktiskt!) Min intention när jag kom hem var att jag skulle gå raka vägen in i duschen. Ha! Först bytte jag ett par trasiga glödlampor. Sen dammsög jag upp lite grus i hallen. Därefter vattnade jag samt sparkade igång en maskin tvätt. Och så ringde jag mamma. Där fick jag bland annat höra saker om upphittade ting som varit fördolda och nu vet jag inte riktigt vad jag ska tro. Är det nån som håller på att bli alldeles råddig eller är det Nån annan som har..? Äh, det går ju inte att skylla på Nån annan i det här fallet. Det är bara att inse.

Sen tog jag en lång och varm dusch och tvättade håret. Det kändes lite bättre även om jag inte får till barret som jag vill. Tre rostade mackor åt jag innan jag hängde tvätt. Nu ska jag kolla om det har hänt nåt i sajbärspäjs innan jag häller ner mig i fåtöljen med Flaskpost från P, som är min bok på gång. Kanske att det blir nån liten virre eller några droppar konjak för att motverka hurvenheten. Men jag brukar inte tåla sån sprit så bra, jag får ont i magen. Och nån mer jävla krämpa vill jag inte ha just nu!

Hur mår du då???

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 2: Stjärna och Ogärna

Ett inlägg om veckans toppar och dalar, allt enligt Tofflan, förstås.

I torsdagsmorgonens värsta mörker lyser jag upp din stig (<= ironi) med att berätta om min gångna veckas toppar (Stjärna) och dalar (Ogärna). Och det är inte svårare än så här:

Stjärna

• Apotea och Boxholmsost (Apotea = snabb och säker leverans ända hem till postboxen utan extra kostnader; Boxholmsost = fina presentkort från Klara)
• Böcker är roligare än kläder (Jajamens!)
• Stjärnorna på Slottet 2014: Claes Månssons dag (En TV-serie som fortsätter i samma braiga stil.)
• Fröken Frimans krig (Ytterligare en svensk TV-serie som fick högsta Toffelbetyg.)
• I wear stripes for someone special (För Klara, förstås!)

Ogärna

• Passa in (Det är bara skitsvårt. Jag blir bara irriterad och frustrerad när jag försöker.)
• Barr (De finns överallt och jag hatar dem!)
• Blåmärken och örhängen som fastnar (Och lite för lite sömn.)
• För lite av Fästmön (Vill ha mer.)
• Turkos (Det finns för många saker som är turkosa.)

Livet är kort.

Read Full Post »

Julmusten är utsugen – snart i alla fall

Ett lite städmaniskt inlägg med fokus på att suga ut julen.

Jag vet att många tycker att jag är städmanisk. Har de som tycker det nåt problem med att jag städar, eller vad? Jisses, om jag vore seriemördare eller våldtäktskvinna, DÅ vore det problem på riktigt.

Nu håller jag på att städa ut julen. Och julmusten – och lusten – liksom sugs ur mig för att bland annat hamna i min dammsugare. Det började redan igår med att jag slängde ut granen. Alltså, det funkade inte att ha den kvar, för den barrade enormt. Annars tycker jag nog att julen inte ska slängas ut förrän till Tjugondag Knut.

Nästan tre timmar tog det lilla projektet igår. Sen åkte jag och hämtade Fästmön från jobbet, tog en tur till Himlen och så landade vi här i New Village. Jag lagade mat, vi drack vin och såg på Stjärnorna på Slottet. Jättetrötta kröp vi i säng redan vid 23-tiden. Så roliga är vi en lördagskväll.

Idag började Anna jobba klockan 13 och ska jobba ända till 21. Jättekul. NOT! Vi har knappt setts – i alla fall inte på tu-kvinna-hand – under alla storhelgerna. Men faktum är att vi hoppas på en ledig dag tillsammans i morgon. Vad ska vi hitta på hela den dan, tro? Tja, vi ska nog inte vara för säkra på att hon får vara ledig. Det verkar vara massjukskrivningar på hennes jobb just nu vad gäller all personal. Detta innebär att de som redan jobbar tvingas jobba ännu mer och ännu längre pass. Jättetufft läge, med andra ord.

Lite hoppas jag i alla fall på morgondagen, att vi får den, vill säga. Tänkte börja med myset redan i kväll och servera rödvin till kex och goda ostar, bland annat en trio cheddarostar köpta till jul, egentligen.

Tre små cheddarostar i en trälåda hoppas jag att vi får avnjuta i kväll.

Julen, ja… Det var ju den det här inlägget skulle handla om… Idag bestämde jag mig för att ta bort juldukar och det mesta av julpyntet också. Jag menar, om jag ändå ska damma och dammsuga känns det lite fräscht att lägga på rena dukar.

Stortomtar, julkrubban med de sex vise männen, luciatåget, änglaspelet och deras kompisar åkte ner i i jullådan.

I jullådans botten ligger krubban och stortomtarna.

Det är nog inte bara barr jag får gå och plocka de närmaste månaderna utan också kvarglömda tomtar, säkert. Men jag försökte få med alla småtomtarna och de smärre julfigurerna också.

Små julpryttlar.

Nu är jag jävligt inkonsekvent, tycker Vän af Ordning, men det skiter jag i. Jag lämnar nämligen kvar mina fina julfigurer som hänger i köksgardinen samt adventsstjärnor och dito stakar. De får sitta uppe en vecka till, för det här mörkret som råder är som en tung, blöt filt som behöver lysas upp lite grann.

En av adventsstjärnorna som får hänga kvar ett tag till.

Riktigt färdig för dagen är jag inte. Men jullådan är packad – förutom figurerna i köksgardinen. Jag har dammat och bytt dukar, hunnit med att telefonera med mamma (vi ringdes ”bara” två gånger igår…) Nu väntar ett varv med dammsugaren. Gissningsvis är det dags att hänga ren tvätt från dagens andra maskin efter det. Frågan är bara var…

Jag tänker ta en behövlig dusch och tvätta eventuella barr ur barret innan jag sätter mig ner och äter middag: stekta räkor szechuan (rester från i fredags). Sen ska jag bara floppa i bästefåtöljen och läsa min bok på gång. Vara lite leeedig. Min julmust är utsugen!

Vad pysslar du med då??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Nakenfisen Barry ut före Knut?

Ett inlägg om Nakenfisen Barry, före detta Världens Vackraste Julgran.

Alltså, jag tror att den har gjort sitt. Världens Vackraste Julgran har blivit Nakenfisen Barry. Så snart man andas i vardagsrummet hör man hur tusen ”nålar” (barr) ramlar på parketten. Ja, för det är ju inte så att de fina barren hamnar på julgransmattan…

Nakenfisen Barry.

Nä, granen åker nog ut i morgon, flera dar före Tjugondedag Knut. Jag står inte ut med att ha stickiga barr överallt – i vardagsrummet, i håret, i tofflan, i vattenkannan, för att nämna några ställen.

När åker din gröngöling ut???

Livet är kort. I alla fall den här granens.

Read Full Post »

Jag vinner inte alla matcher, men…

Ett egotrippat inlägg. Och samtidigt ett Sisyfosinlägg.

Det är inte alla matcher här i livet som jag vinner. Den mot barren vinner jag definitivt inte. Nu är risken stor att det blir julgransplundring redan i helgen, när mamma har åkt hem…

Jag fattar inte ett barr, men barren vinner, trots min städmaniskhet.

För att sopa och dammsuga varje dag efter Världens Vackraste Julgran är ett riktigt Sisyfosarbete…

Däremot finns det inget som är som segerns sötma när man – vid enstaka tillfällen – klår mr Kobra på Morgonen i Wordfeud.

Segerns sötma…

En ny match pågår nu och ordningen är återställd: Jerry leder.

Livet är kort.

Read Full Post »