Östergyllen: Steffos tolv skäl att älska det!

Ett kärleksfullt inlägg.

---

 

Född och delvis uppvuxen är jag i Östergötland. Under barndomen gjorde jag en avstickare till Småland. Enligt mamma var en del av tanterna – inte alla! – så snåla att de grinade när de sket. Fast det sa mamma aldrig. Hon antydde. För mormor var ju småländska, men allt annat än snål. Så vi återvände till Östergötland.  I tonåren och åren därefter hade jag lite problem med platsen, men nu på äldre dar, efter att ha bott 30+ år i Uppsala, har hembygden, barndomsland, ÖsterGYLLEN blivit mig så kärt.

Igår fastnade min blick på en krönika av Steffo The Man Törnquist. Han radade upp tolv skäl att älska Östergyllen. Och nu ska jag gå igenom dem skäl för skäl och tycka lite jag också:

1. Göta kanal och Kinda kanal
   Ja, di ä vackra, döh! Dä ä hälitt att fare nerför kanalen. Dä ä bara så.
2. Tage Danielsson
   Dä behövs ingen kommentar, döh. Du fattar säkert.
3. Prinsessan Estelle
   Ho ä ju hertiginna av Östergyllen. Fast di kunde ju ha döpt ‘na te Ulrika, dä kunde di ju ha gjort, döh.
4. Louise Hoffsten med familj
   Tummen upp, döh! Ho kan sjunge bloooos så hårena ställer schä wakt ut på armera, döh!
5. Östgötskan
   Äh… jaa, döh… Jag skulle nog ljuga öm jag sa att den ä vacker, döh. Men den ä… charmi. Det här att R uttalas som W, bara döh… Ah Gu’ så dant!
6. Folke Filbyter
   Meh… Nu ä dä liiite mycket Linköping, döh, men okejrå. Statyn av gubben är också en del av barndomen.
7. Cloetta
   JA! FEM:s farmor bodde i Ljungsbro där fabriken låg å när ho köm å hälsa på sitt barnbarn hade ho mä sä wett mycket gött, döh. Då fick även en annan smaka skumtomtar, Center, Mums-Mums å allt va dä va, döh.
8. Brasklappen
   Den härstammar från en öschöte, döh, nämligen bisköp Hans Brask
9. Första bankrånet
   Nisse Strid va Sveriges första bankrånare å han råna Öschöta Bank 1854, döh.
10. Slätbaken
    Amen här, döh, sulle en ju ha Varamon, för tjyvingen!
11. Östgöta sädes
    Självklar i snapsglasen såväl te jul söm te missömmar, döh!
12. Kindagurka
    Salt å goer passar den också te allt, även te snapsen öm en har svårt te svälja’n…

Östgötamjölk ä gött, dä döh! Men dä fanns inte på Steffos lista.

Och du som erfarenhet av Östergyllen… Vad tycker DU är bäst med stället, döh???

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Stjärnorna på Slottet: Ewa Frölings dag

Den här (lör)dagen har jag väntat på, för den är Ewa Frölings på Slottet! Ewa Fröling är nämligen den stjärna på Slottet som jag har varit mest nyfiken på. Jag minns hennes utmärkta prestation i Fanny och Alexander, men vad har hon gjort mer?

Ewa Frölings dag inbegrep ingen cykeltur men… vattenlekallvar… (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)

Det är väldigt många som har sökt på

Ewa Fröling alkohol

och hamnat på min blogg. Jaha. Jag har inte skrivit nånting om varför Ewa Fröling inte dricker alkohol. Däremot ska jag nu skriva lite kort om Ewa Frölings dag.

Ewa Fröling tog de fyra andra stjärnorna samt oss tittare med till sitt barndomsland. Frukosten intogs vid sjön där hon berättade om sin barndom där hon var lite av en Pippi. Dagens första övning skedde i vatten under fniss och glam. Stjärnorna var iförda simshorts och t-shirtar (männen) respektive särkar (kvinnorna). Priset blev… var sin daggmask.

Lunchen, som bestod av nyfångad firre, tillbringades också vid sjön. Ewa Fröling berättade om hur det var att jobba med Ingmar Bergman och Colin Nutley. Och sen kom det svarta. Kollapsen. Vistelsen på

klinik.

Vändningen med den finska sköterskan och tavlan lämnade inte nån oberörd.

Till middagen, som också den gavs utomhus, kom alla stjärnor med blommor i håren – utom Robert Gustafsson, för han har inte mycket hår på huvudet. Teater- och filmminnena fortsatte, bland annat om Margaretha Krook. Och så bjöds vi på en livfull beskrivning av det allra senaste jobbet som fotomodell i Italien. Kvällen avslutades inomhus med kaffe och utdelning av märket Silversälen på en märkessköld.

För modet att berätta om det svåra och samtidigt vara så enormt rolig – och svära som en borstbindare – får Ewa Fröling och hennes dag högsta Toffel-betyg!

Eh nej… Hon får dubbelt högsta Toffel- betyg!

Kvar är nu Robert Gustafsson och honom är jag minst nyfiken på. Jag tycker mest att han är jobbig och duracellkaninig.

Läs vad jag har skrivit om Claes Malmbergs dag, Philip Zandéns dag och Lill-Babs dag.

Livet är kort.

Read Full Post »

Det som ska sonas

Olle Lönnaeus var ett nytt namn på deckarhimlen för mig. Tack vare snälla Lena, Anna-Lena, Linda och Anders fick jag hans debutbok Det som ska sonas i den underbara julkorgen i december. Och nu har jag läst denna av Svenska Deckarakademin prisade deckare.

Vinnare av Svenska Deckarakademins debutantpris 2009.

Konrad Jonsson är journalist. Efter en hemsk upplevelse utomlands har han förlorat fotfästet i tillvaron. Och som grädde på moset mördas hans adoptivföräldrar Signe och Herman. Därför måste han återvända till den byhåla han lämnade när han var ung. Tillbaka i Barndomsland börjar Konrad fundera över vad som hände hans polska biologiska mamma som pålötsligt en dag försvann. Konrad blir misstänkt för mordet på adoptivföräldranra, men sen hittar polisen de troliga förövarna i ett par albanska unga män. Rasismen frodas i byhålan – precis som den gjorde när Konrad var barn…

Redan omslaget på boken tilltalar mig! Det visar ett dimomhöljt, lite äldre hus i en grässluttning. Mystiskt! Och mystiskt är mordet på det gamla paret liksom den försvunna polskan. Olle Lönnaeus, precis som sin huvuperson journalist, klarar debuten finfint. Detta är en spännande deckare, men kanske lite mer en psykologisk thriller med det ständigt aktuella ämnet rasism som viktig ingrediens. Slutet överraskar!

Språket är lättflytande trots att en del meningar blir lite i längsta laget. Den enda egentliga språkliga invändningen jag har är mot ordet

pelargonia

som nämns två gånger. Heter det inte pelargon? Blandar författaren ihop det med begonia? Eller är det dialektalt?

Strunt samma! Det här är en debutdeckare som får medelbetyg med plus av mig. För Olle Lönnaeus kan säkert ännu bättre!

Read Full Post »