Effektiviseringsförsök

Ett hyfsat effektivt inlägg.

---

 

Som vanligt vaknade jag klockan sju. Trött och eländig, men klev upp ändå. Det är så man gör i Sverige. Det är så jag gör. I mitt Twitterflöde nåddes jag av den upplyftande nyheten att arbetslöshet ligger bakom många självmord. Det är forskare i Zürich som har kollat statistik i 63 länder under åren 2000 till 2011. Under dessa år var risken för självmord 20 – 30 procent bland folk som hade blivit av med sina jobb. Dessutom visade resultaten att självmordsrisken är högre i länder där det är ovanligt att vara utan arbete. Det gör ont att läsa såna saker. Det är därför vi måste bry oss om varandra och faktiskt våga fråga hur det är. Vi kan ”offra” en halvtimme av våra liv genom att lyssna. Kan vi inte hjälpa kanske vi alltid kan hänvisa vidare till hjälp.

Effektiv fälla.

Några som tar livet av sig hemma hos mig är småflugorna. Men de har inte här att göra och jag har gillrat en fälla som uppenbarligen är effektiv. Ett och annat flygfä surrar emellertid fortfarande, särskilt när jag vattnar mina krukväxter. Det är inte bananflugor, utan en uppmärksam läsare berättade för mig att det är flugor som trivs i fuktig jord. Och mina stackars krukväxter måste ju få vatten ibland… Den effektiva fällan jag har gillrat består av…

• rödvinsvinäger
• vatten
• strösocker
• diskmedel (ett par droppar, bara)

Det som händer är att flugorna dras till det söta och blanka och sen drunknar de. Elakt av mig, men det är ju inte vänliga veckan jämt…

Morgonens första timmar har jag annars ägnat åt sedvanlig administration. Detta omfattade ett visst mått av operativt arbete (byte av toner i skrivaren). Som belöning – för denna arbetsinsats kräver frökenfingrar och inte toffliga prinskorvsdito vilket framkallar blodvite, svordomar och irritation – har jag skickat in en beställning till Bokus på böcker från bokrean. Det blev tre till mig och en till Fästmön. Hon har nämligen inte riktigt uppdaterat sin önskelista, därför blev det 3 – 1. Böckerna levereras först vecka 9, men då är förhoppningsvis Anna hos mig, så det blir perfekt.

Strykdags igen. Här går det undan!

Det är dags att fortsätta den här dagen med frukost och hushållsarbete. Två maskiner ren tvätt hänger eller ligger i gästrummet och väntar på strykbrädan och järnet. Eftersom det bara är jag här är det också bara upp till mig att försöka vara effektiv. Högarna försvinner ju liksom inte annars…

I övrigt ska jag försvinna en stund eftersom jag ska delta i ett födelsedagsfirande i familjen. Jag bespetsar mig på en hembakad hallongrotta eller två.

Så särskilt vänlig har jag inte hunnit vara än idag – om man inte räknar den där boken som jag beställde åt Anna. Jag får väl passa på att vara dum och elak nu så länge jag är ensam, så kanske jag kan bli översvallande vänlig senare idag när jag beblandar mig med Andra Människor. Eller också är jag bara mig själv. Det brukar vara bäst.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mordisk uppdatering!

Ett mordiskt inlägg igen.

---

 

Igår riggade jag en fälla. En fälla för irriterande flygfän – bananflugor. Jag placerade en bunke med…

• en del vatten
• en del rödvinsvinäger
• två droppar diskmedel

på en av fönsterbrädorna i köket. Skyfflade undan lite bland krukväxterna. Men ingenting hände. Först. Sen kompletterade vännen Agneta mitt recept med

• lite strösocker eller honung

Självklart måste man ju locka med nåt sött! Varför ingick inte det i receptet* på fällan från Sveriges städmästare?! Jag grabbade tag i burken med strösocker – och höll nästan på att tappa den på köksgolvet! Då hade jag skrikit F-ordet. Högt. Men jag är flink med fingrarna (ibland) och lyckades styra upp burken. Jag hällde i lite socker och sen väntade jag. Och väntade. Och i morse fotade jag:

Bananflugeoffer!

 

Det var lite svårt att ta en bra bild, men i morse hade fällan i alla fall slagit igen kring ett par offer. Och nyss när jag gick och tittade hade där offrats ytterligare. Bunken får nu stå över helgen, så att alla små rackare fångas in.

TACK, Agneta – din komplettering gjorde susen! Moahahahaahaaaaaaaa…

*Noteras bör att det i det receptet stod äppelcidervinäger. Jag körde med rödvinsvinäger!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Nedstämt, kalas, tjat… och förlovningsdag!

Jo jag var ju rätt nedstämd igår på seneftermiddagen när jag kom hem. De fyra akupunktursessionerna har inte gjort nån som helst nytta. Nån annan smärtlindring har jag inte fått. Husläkarmottagningen hade inte tid att ta emot mig tidigare i höstas när jag ringde utan hänvisade mig direkt till sjukgymnasten. Nu måste jag ringa mottagningen IGEN och stå med mössan i hand för att höra om jag kan få nånting som tar udden av den värsta smärtan. Närå, jag tänker visst inte springa nåt maraton, men jag vill kunna gå utan att det gör alltför ont, till exempel till närmaste lunchstället på jobbet eller Tokerian.

Tårarna sprutade medan jag skurade i våtutrymmena hemmavid. Det finns inget bättre än att skura och städa när nånting gör så ont att man gråter! Jag skrev ett riktigt gnällinlägg och se! Framåt aftonen hörde Mie av sig och erbjöd mig en kompis till min krycka! Vilka snälla människor det finns!

Jag satt och softade lite vid datorn när det plingade på dörren. Utanför stod Lucille (som egentligen heter nånting helt annat) med den felande dynan till min samling köksstolar. Mina stolar var nämligen på kalas i helgen – de brukar vara det ibland. Självklart var jag tvungen att fråga om kalaset. Det bar sig inte bättre än att Lucille kom in och slog sig ner och berättade hur gräsliga barn kan vara. (Som om jag inte visste det…) Stackars familj! Till och med storasyskonet reagerade på ljudnivån.

Jag ringde mamma för det var tre dar sen. Det blev tjat om julen IGEN och jag bröt nästan ihop. Det är bara snack om hur ensam hon är och blir, men jag blir väl också ensam i jul om jag är nyopererad? Inte orkar jag åka nånstans, jag vill väl bara ligga och ta det lugnt? Så berättade jag om hälen och att jag behöver två kryckor. Mamma förstår inte att jag nästan inte kan gå ibland. Hon liksom vill inte förstå, känns det som. Så jag sa att om hon ringer hit nån gång får hon låta många signaler gå fram eftersom jag inte kan springa efter telefonen.

Så la vi på och jag la telefonen ute i köket och satte mig i arbetsrummet igen. Naturligtvis ringde det. Det var… mamma igen. Som berättade om sina bananflugor och sin städtjejs tips och så vidare.

Men det har du ju redan berättat…

sa jag.

Har jag?

svarade hon.

Ja, det går ju inte att bli irriterad, men hälen är ond och när vi hade lagt på igen kom det några tårar igen. Inte för att det är synd om mig utan för att det gör så ont att gå.

TV-serien Stalker hade premiär igår kväll och jag måste säga att det var skrämmande att höra och se hur dessa förföljare beter sig. Påminner till viss del om somliga som förföljer mig på olika sätt. Jag är både rädd och förbannad, men det var skönt att få bekräftat att dessa människor är väldigt sjuka. Samtidigt är det inte roligt att ha galningar efter sig. Vem vet när spärrarna släpper..?

Idag är det Fästmöns och min förlovningsdag. Vi ska fira den i nästa vecka, men det klart att jag tänker och längtar! Och tycker att det är väldigt irriterande att jag har fått eksem av förlovningsringen…

 

Livet är kort.

Read Full Post »

På tal om alkohol… Bananflugor kan visa vägen till missbruksbehandling

Nu kan bananflugor, dessa irriterande små varelser, bli en viktig del i kampen för att hitta en bra behandling mot alkoholmissbruk. Forskare i USA har nämligen kommit fram till att bananflugor som nekas sex häver i sig alkohol. Men beteendet kan kontrolleras genom att man manipulerar en peptid i bananisarnas hjärnor. Kanske kan en liknande molekyl hittas hos människor, nåt som kan vara nyckeln till en behandling mot alkoholmissbruk.

En alkoholsugen lite sak – om den inte får sex. (Bilden är lånad från Dagens Nyheters hemsida.)

Bananflugornas beteende är ju på sätt och vis inte olikt människors. Men det som är intressant är att de kryp som får komma till inte är ett dugg begivna på alkohol. Forskarna har kommit på att beteendet styrs av en molekyl i flugornas hjärnor. En sorts strömbrytare som representerar belöningsnivån i hjärnan.

Så här gjorde forskarna:

Hanar placerades i två olika burar. I den ena fanns honor som precis hade parat sig och därför, på grund av en sexpeptid som sprutas in samtidigt med sperman, var helt ointresserade av sex. I den andra fanns villiga oskulder. [Jajamens!] Hanarna plockades sen ut och placerades i en egen bur. Där kunde de välja mellan mat från två olika sugrör, varav den ena maten var spetsad med 15 procent alkohol. Det visade sig att flugorna i den första buren drack sig redlöst berusade. Skillnaden syntes också i nivåerna av neuropeptid F i deras hjärnor. Ju mer sex, desto mer neuropeptid F.

Människan har en motsvarande peptid som heter neuropeptid Y. Och kanske kan denna vara en länk mellan människans psyke och vilja när det gäller att missbruka alkohol – och kanske andra droger.

Det som är lite intressant i det hela är att forskningen uppenbarligen enbart gäller missbrukare av han-kön. Frågan är om det hela skulle funka på en kvinna som missbrukar alkohol…

Read Full Post »